Agenten som läser din inkorg

[musik] Tänk dig ett litet kontor. Klockan är kvart i sju en morgon sent i oktober. Ingen har kommit än. Kaffebryggaren har just slagit på sig själv och på skärmen väntar trettio olästa mejl.

Bland dem finns tre från leverantörer, en gruppförfrågan, en påminnelse om en faktura och ett som ser viktigt ut men som ingen har orkat öppna. Men någon har redan läst dem. Mejlen ligger i tre högar. Det här kan vänta, det här är brådskande, det här behöver ditt svar.

Bredvid tre av dem ligger färdiga utkast och ingenting är skickat. Den som har läst är ingen människa som kom tidigt. Det är en agent. Den tjugonionde september 2026 presenterade OpenAI en sådan och den heter Dots.

Enligt bolagets egen sida har varje agent en egen dator i molnet. Den kan arbeta dygnet runt och den når över fyratusen appar. För nivån som heter Pro står det uttryckligen att Dots inte går att få i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, förkortat EES, där Sverige ingår. Så står det när vi spelar in det här i slutet av oktober.

Det lockande är att någon läser åt dig. Det knepiga är vad som händer mellan att den läser och att något går i väg i ditt namn. Hela avsnittet ryms i en mening. Ett utkast är inte ett ja.

Välkomna till Gästen först. Jag heter Olivia och det här är tisdagens avsnitt. Med mig har jag som vanligt Rickard Wilhelmsson. Hej Rickard.

Hej Olivia. Det där lät som något man gärna vill ha och något man gärna vill ha kontroll över. Båda på en gång. [skratt] Det är just det vi ska prata om i dag. Vi har också en medverkande, Karin, som resonerar utifrån en liten redovisningsbyrå.

På en sådan är ordning på andras papper vardag, så hon har en uppfattning om vad det betyder att släppa in någon i en inkorg. Välkommen Karin. Tack! Jag säger redan nu att jag kommer att bli ganska envis med ordet åtkomst.

Jag svarar utifrån hur en liten byrå kan resonera, inte på hela branschens vägnar. Jag säger vad som är min tolkning och vad som är bolagens egna ord. [skratt] Två saker innan vi börjar. Allt vi säger om produkterna är så som bolagens egna sidor beskriver dem när vi spelar in det här i slutet av oktober. Sådant ändras fort, så det är ett läge och inget löfte.

Och det är allmän information, inte juridisk rådgivning. Först ett ord som alla slänger sig med: agent. Rickard, vad menar vi? Som jag ser det är det enklaste måttet vad som händer när du inte tittar.

Ett chattprogram svarar när du frågar och står sedan still. En agent fortsätter. Den läser, sorterar, förbereder och kan i vissa lägen också göra saker i andra program medan du gör något annat. Och då spelar det mindre roll hur smart den är.

Det som räknas är vad den får röra. På en byrå skiljer man mellan den som får titta i pärmen och den som får ändra i den. De är inte samma person. [skratt] Det är en bra gräns att ta med sig. Men varför just inkorgen?

Av allt en agent skulle kunna ta sig an. Jag tror att en inkorg är den plats där en liten verksamhet har sina lösa trådar. Beställningar, förfrågningar, påminnelser, allt som väntar på ett svar. I en sal går det som inte skrivs ned förlorat.

I en inkorg är det tvärtom. Allt står där, men ingen hinner. Och det är samtidigt skälet till att den är känsligast. Allt som står där är också allt du har lovat någon och allt som någon har anförtrott dig.

Det är en pärm med allt i. [skratt] Mest frestande och mest känslig på en gång. Det brukar vara en bra definition om något man ska tänka efter före. Vi går igenom tre agenter så som bolagen själva beskriver dem. Först Dots, sedan ChatGPT Agent och sist Grok.

Och vi försöker hela tiden hålla isär tre saker. Vad den läser, vad den förbereder och vad den skickar. Vi börjar med Dots. OpenAI kallar de agenter som alltid är i gång.

Varje agent får en egen dator och en egen webbläsare i molnet. Den lär sig när du rättar den och bolaget skriver att den kan arbeta för dina mål dygnet runt. Den når över fyratusen appar via tillägg. Du når den i ChatGPT på dator, på webben och i appen på telefonen och i Slack och Teams.

Den är bara för den som är arton år eller äldre. Lär sig vad? Och var sparas det? Det vill jag veta innan jag säger något mer.

Och så frågan som betyder något. Vad får den göra? Du väljer själv vilka appar den får röra och för vissa sorters åtgärder kan du sätta en egen regel. Bolaget beskriver fyra lägen.

Göra utan att fråga, göra om det är godkänt i förväg, fråga innan eller lämna över till dig. Fyra lägen låter som kontroll. Min tolkning är att det som är inställt första dagen ofta blir det som gäller länge. Så jag vill veta vad som står inställt från början.

Det kan jag bara svara delvis på. Åtkomsten till din egen dator, alltså den du själv sitter vid, står avstängd från början och du slår på den själv. Bolaget skriver att den startar med inbyggda standardregler och ger några exempel, men en fullständig lista har jag inte hittat. Enligt bolagets hjälpsida går standardreglerna att se i appen.

Några gränser sätter bolaget själv. Att byta lösenord och föra över pengar måste du göra själv. Att radera något för gott eller installera program från en okänd källa kräver ditt godkännande varje gång. Ett köp med ett betalkort som är sparat hos butiken kräver också ett godkännande, men det kan ges i förväg.

Lösenord och pengar hos människan. Det är precis där jag skulle dra gränsen på en byrå. Dessutom finns ett separat granskningssystem som bolaget kallar autoreview, alltså en automatisk granskning. Den kontrollerar åtgärder innan de körs, till exempel mottagare och innehåll före ett mejl.

Och bolaget skriver att varken agenten eller dina egna regler kan stänga av den. Hur ser ett bra godkännande ut då? Rickard, du har lämnat fram många notor. En nota som bara visar totalsumman är ingen nota man kan godkänna.

Man vill se vad, hur många och till vem. Samma sak här. Ett godkännande som bara säger "skicka" eller "avbryt" är för tunt. Man vill se mottagare, text och skälet till att just det här går i väg nu.

Fyra ögon brukar man säga. Den som förbereder och den som godkänner ska inte vara samma ögon. När agenten förbereder blir du de andra ögonen och då måste du ha något att titta på. Om Dots visar tillräckligt för ett sådant godkännande kan jag inte säga.

Det jag kan säga är vad sidan beskriver. Och nu till inkorgen. Bolaget beskriver ett läge som heter proactive research, alltså att agenten läser på egen hand i bakgrunden. Den läser dina kopplade källor och enligt bolaget har den då bara läsverktyg.

Den kan inte själv skicka meddelanden till andra, ändra innehåll eller styra webbläsaren. Men det den hittar kan agenten ta med sig senare och då gäller de vanliga reglerna. Den meningen skriver jag upp. Vi kommer tillbaka till den.

Det finns också sätt att stoppa och följa den. En pausknapp i agentens profil och en aktivitetsvy som visar vad den gör och vad den har fått i uppdrag. Bolaget skriver dessutom att det inte räknas som ett godkännande att be om ett utkast. Bolagets eget exempel kommer från en av deras testare.

Agenten upptäckte en faktura som aldrig hade skickats, förberedde den och skickade den efter godkännande. Lyssna på ordningen. Upptäckte, förberedde, väntade på ett besked, skickade. Allt det viktiga ligger i mellanledet.

Bolaget skriver öppet om begränsningarna. Vid lanseringen kunde agenten inte ringa dig och inte få en egen mejladress. Den kan göra misstag, så allt som får följder ska granskas. Och dolda instruktioner, alltså text i ett mejl eller på en webbsida som försöker styra agenten.

Där skriver bolaget att skydden minskar risken men inte tar bort den. Det noterar jag. Men det betyder att den sista granskningen alltid är min. Och var finns den för oss?

Där är läget spretigt. För nivån Pro står det att Dots inte går att få i EES. För företagsnivån Business Premium står det att den finns i regioner som stöds. Sverige finns på OpenAIs lista över länder där ChatGPT stöds, men om Dots går att få här har vi inte kunnat bekräfta.

Så står det i slutet av oktober och det kan ändras. Två saker om data och språk. Enligt bolagets hjälpsidor går det som finns på företagsnivåerna normalt inte till att träna bolagets AI. På de personliga nivåerna styrs det av en inställning.

ChatGPT går att ställa in på svenska, men om Dots fungerar på svenska har jag inte hittat något besked om. Nu gör vi det konkret. Tänk dig det här. Scenario ett: leverantörsmejlen.

Varje morgon sammanställer agenten en lista över vem som ändrat leveransdag, vilken order som saknar bekräftelse och vad som ligger obesvarat. Bolaget ger själv ett liknande exempel. Att agenten går igenom kalendern varje morgon. I det här scenariot går svaren inte i väg av sig själva.

Varje svar till en leverantör är ditt. Listan är ett underlag och för mig är det den säkraste sortens hjälp. Den som bara tittar. På en byrå skulle listan visa vad klienterna har skickat in under natten, vem som har skickat underlag och vem som saknas.

Att få en sådan lista när man kommer in vore trevligt om man litar på listan. Den förutsättningen är hela frågan. Och om listan är fel, hur märker man det? Det finns två sorters fel.

Ett fel i ett utkast syns när du läser det. Ett fel i vad agenten läste eller i det den hoppade över syns aldrig. Du ser bara resultatet. Det är sant och därför bör ett sammandrag aldrig vara det enda du tittar på.

Ett sammandrag är någon annans läsning av dina mejl och det gäller även när det är en agent som har läst. Förutsättningen är alltid hela frågan. Scenario två: en gruppförfrågan. Ett mejl om ett sällskap på femton som vill komma en fredag med tre allergier gömda i sista stycket.

Agenten skriver ett utkast med datum, förslag på upplägg och en följdfråga om allergierna. Den skickar ingenting. Den som har jobbat i en sal vet att en allergi som missas inte är en detalj. Därför är utskicket själva beslutet och det är ditt.

Utkastet är ett förslag. Och det är där människor blir slarviga. Utkastet ser så färdigt ut att man klickar. Mitt krav vore att den som godkänner också har öppnat och läst mejlet som utkastet svarar på.

Då går vi vidare till ChatGPT Agent som kom tidigare. OpenAI släppte den för betalda nivåer den sjuttonde juli 2025. Vid lanseringen arbetade bolaget fortfarande på att öppna den för EES och Schweiz. För företagskunder skriver bolaget att den finns i hela världen.

För de privata nivåerna i EES har jag inte kunnat belägga läget i dag, så vi säger inte att den finns här. Den kräver en betald nivå och har ett tak. På nivån Plus är det fyrtio meddelanden i månaden och schemalagda körningar räknas med. På nivån Pro är taket högre.

På företagsnivåerna är det samma som på Plus. Ett tak på fyrtio gör att man får välja vad man ber den om. Man ber inte om vad som helst. En kvot gör alla till ekonomer.

Man får plötsligt fundera på vad en morgon är värd. Kontrollerna är, enligt bolaget, de här. Före åtgärder med verkliga följder ber den om bekräftelse. Bolaget nämner ett läge som heter Watch Mode, där du måste titta på medan den arbetar, bland annat vid mejlutskick.

När den behöver logga in tar du över webbläsaren själv och då tas inga skärmbilder. Du kan avbryta när som helst och bolaget skriver att den har lärts upp att vägra banköverföringar. Och en mening som är värd att notera. OpenAI avråder själv från att be agenten kolla mejlen och ta hand om allt.

Den meningen skulle jag hänga på väggen. Det är exakt den beställning som alla vill göra. Ta hand om allt är ingen uppgift. Det är en förhoppning.

Scenario tre: fakturorna. Tänk dig att agenten jämför fakturorna i inkorgen med de beställningar som gjorts och sätter ihop en lista över det som inte stämmer. En faktura utan beställning, en beställning utan leverans, en faktura som kommit två gånger. Där är listan värdefull och betalningen farlig och det är bra om de hålls isär.

Och precis där sätter bolagen sina gränser. För Dots måste du själv föra över pengar. ChatGPT Agent har enligt bolaget lärts upp att vägra banköverföringar. Så agenten får peka men inte föra över pengar.

Jag tycker att det är den rollfördelningen man bör börja med. Förutsatt att listan går att kontrollera. En lista som inte visar vilka mejl den bygger på är bara en åsikt. En åsikt med snygg formatering alltså.

Det är den farligaste sorten. Den ser ut som ett faktum. Rickard, ChatGPT Agent kräver att du själv loggar in igenom att ta över webbläsaren. Vad tycker du om det?

Det är som när någon annan får sköta kassan, men man slår in koden själv. Det är en tydlig gräns och jag tycker om tydliga gränser. Tredje spåret är Grok. Det är namnet på en chattjänst och det är bolaget bakom Grok som på sina sidor skriver om två saker.

Automations och Grokbot. Automations kom den sextonde juli 2026. Det är jobb som körs på schema, till exempel varje dag eller varje vecka eller när ett mejl matchar ett filter. De går att pausa och radera.

Bolaget skrev då att schemalagda jobb finns för alla och att mejlutlösare ingår i en av de betalda nivåerna. Så en regel av typen: kommer det ett mejl från en viss leverantör? Gör ett sammandrag. Ungefär så.

Grokbot kom i en testversion den elfte augusti. Bolaget kallar dem AI-kollegor. De loggar in i dina verktyg, arbetar parallellt dygnet runt och kan lära sig en rutin genom att titta på medan du gör den en gång. Bolaget skriver att alla dina bots delar på en dator i molnet med samma filer och inloggningar.

Grokbot finns som program för Mac och Windows, för iPhone och i Slack för arbetslag. Kontrollerna liknar de andras. Du sätter regler per åtgärd, fråga alltid eller tillåt utan att fråga. Det finns godkännanderutor från en automatisk granskning.

Du kan ta över datorn och du kan välja bort att det du gör går till att träna AI. När det gäller köp går bolagets egna sidor isär. Enligt bolagets detaljerade dokumentation fylls ett betalkort som du har sparat i tjänsten i utan att du tillfrågas varje gång och ingen inställning kräver ett godkännande varje gång. Vill man godkänna varje betalning själv är dokumentationens eget råd att inte spara kortet.

Bolagets ändringslogg från slutet av oktober skriver istället att du godkänner varje köp. Vilken av dem som gäller kan vi inte säga. Så sidorna går alltså isär. Att den lär sig en rutin genom att titta på när du gör den.

Det är som en ny medarbetare som tittar över axeln. Vad den ser medan den tittar är frågan. Det är en bra fråga och här finns ett besked. Bolaget skriver att inlärningen spelar in skärmen i upp till tio minuter utan ljud från mikrofonen och att du kan granska rutinen som sparas.

Grokbot sparar också minnen på eget initiativ och enligt bolaget kan du be den visa och glömma dem. I stora drag samma rörelser alltså. Regler för vad den får göra, en kontroll före och en knapp för att ta över. Olika bolag, snarlik ritning, men detaljerna skiljer sig.

Jag ställer dem bredvid varandra utan att rangordna. Dots har en egen dator per agent, regler per åtgärd och ett läsläge i bakgrunden. ChatGPT Agent har bekräftelse före åtgärder och ett tak för meddelanden. Grok har jobb på schema, regler per åtgärd och en dator som alla dina bots delar.

Det jag märker är att alla tre bygger mycket av sin trygghet på samma sak. Att du sätter regler och godkänner. Då spelar det mindre roll vilket verktyg man väljer. Det som avgör är vem som godkänner och hur noga den personen är.

Och Sverige? Grokbot finns på svenska sedan den tjugosjätte augusti. Men för Grokbot som helhet hittade vi inget besked om Sverige. En funktion, att tagga den på X, är enligt bolagets egen dokumentation när vi spelar in det här inte tillgänglig för konton i EU ännu.

Att den finns på svenska betyder alltså inte att den går att få här. I ett av bolagets exempel för utskick lämnar agenten utkasten åt dig att godkänna. Andra exempel på samma sida visar agenter som skickar själva. Så även här är det godkännandet som bär mycket om man har ställt in det så.

Scenario fyra: bemanningen. Tänk dig att agenten läser kalendern och bokningsläget och föreslår hur många som behövs på fredag och lördag. Schemat är ditt och varje besked till personalen skickar du själv. Då ligger personalens tider och frånvaro i det som agenten läser.

Det är personuppgifter och verksamheten är i regel fortfarande ansvarig för dem, även när det är en agent som läser. Det är allmän information och jag är ingen jurist. I en sal är ett schema sällan bara siffror. Någon vill byta, någon är sjuk, någon har sagt något i förbigående.

Förslaget är matematik. Beskedet är människor. Nu är vi framme vid det ni ser olika på. Ett utkast är inte ett ja.

Men ska agenten överhuvudtaget få läsa inkorgen? Karin, börja du. Nej, inte som utgångsläge. Min tolkning är att en inkorg är ett arkiv över alla du någonsin haft kontakt med.

Klienter, leverantörer, personal, gäster. När Dots har läst den kan jag inte be den glömma något enskilt. OpenAI skriver att det Dots har lärt sig ligger kvar när du kopplar bort en app. Det raderas bara om hela agenten raderas och enskilda minnen går inte att visa eller radera.

Då kan jag inte säga vad den vet om en byrås klienter. Rickard, du ser det annorlunda. Jag ser det såhär. Läsrätt är det minst farliga man kan ge.

Enligt det Olivia läste upp har läsläget bara läsverktyg och det kan inte själv skicka, ändra eller styra webbläsaren. Det farliga är verktygen som skickar. För dem gäller de regler man har satt och enligt samma uppläsning kontrolleras utskick av autoreview innan de körs. Enligt bolaget, ja.

Samma bolag skriver att skydden mot dolda instruktioner minskar risken men inte tar bort den. Det läsläget hittar kan agenten ta med sig senare och då gäller bara de vanliga reglerna. Och enligt OpenAI går det Dots har lärt sig inte att ta bort bit för bit. Det sista är en bra poäng om minnet och jag kan inte svara på den.

Karin har rätt i att enskilda minnen i Dots inte går att visa eller radera i dag enligt OpenAI, så jag kan inte påstå motsatsen. Men om agenten inte får läsa kan den bara svara på det du själv berättar. Då är det en chatt och hela poängen med att någon är vaken före dig försvinner. Och det kan jag inte besvara.

Det är sant att utan läsrätt blir det mest en dyr chatt. Men jag väljer hellre en dyr chatt än ett minne där jag inte kan ta bort enskilda delar. Och jag väljer hellre ett läsläge som jag kan pausa än en inkorg som ingen sorterar. En paus stoppar arbetet.

Bolaget beskriver pausknappen och aktivitetsvyn som sättet att stoppa och se. Och minnena i Dots raderas som sagt bara med hela agenten. Då är paus en broms, inte en glömskeknapp. En broms och en glömskeknapp.

Det låter som två helt olika pedaler. Det är det och det är två saker jag gärna lär mig hålla isär. Och för att vara tydlig, jag tycker inte att verktyget är dåligt. Men åtkomst är en dörr som är lätt att öppna och svår att stänga i efterhand.

Och jag tycker inte att dörren ska stå vidöppen. Men en dörr man bara kan kika igenom är en annan dörr än en man kan gå igenom. Karin, om du ändå ville börja, hur skulle det se ut? En separat mejladress som bara leverantörerna skriver till.

Ett konto med inget annat i och alla regler satta till fråga innan. Och aktivitetsvyn öppen så att man ser vad den gör. Det är en bra början, men den adressen är redan sorterad. Det mesta som är känsligt står i den vanliga inkorgen, så man lär sig inte mycket om hur agenten sköter det svåra.

Man lär sig i alla fall hur agenten sköter sig innan man har något att förlora. En tankelek. Vad händer om agenten får läsa allt men aldrig skicka något själv? Då flyttas risken från agenten till den som godkänner utkasten.

Hela säkerheten hänger då på hur noga den personen är en stressig morgon. Då säger jag det igen. Ett klick är inte alltid ett ja och en kontroll som man kan klicka sig igenom på tre sekunder är ingen kontroll. Vad är ert starkaste argument var och en?

Mitt är minnet. OpenAI skriver att enskilda minnen i Dots varken går att se eller radera och att raderingen bara sker med hela agenten. Det kan Rickard inte besvara. Det kan jag inte och det säger jag.

Men mitt är det här. Enligt det Olivia läste upp kan läsläget inte själv skicka eller ändra och enligt bolagets dokumentation kontrolleras utskick av autoreview innan de körs. Karin kan inte visa att det är fel. Hon kan bara säga att skyddet mot dolda instruktioner inte är totalt och det säger bolaget självt.

Inte totalt är precis vad jag oroar mig för. I en inkorg räcker det inte att vara nästan skyddad. Och trettio olästa mejl vill man heller inte sitta kvar med. Båda sakerna är sanna.

Vad skulle få någon av er att byta sida? Ett besked om att enskilda minnen i Dots går att visa och radera. Då skulle jag kunna låta den läsa den vanliga inkorgen också. För mig räcker ett besked från bolaget om att läsläget kan skicka eller ändra något.

Då skulle jag säga att jag hade fel. Så ni vill ha varsitt besked från samma bolag och ni hoppas på olika svar? Vad vet vi inte? Om Dots går att få på företagsnivån i Sverige.

Om ChatGPT Agent finns för privata nivåer i EES i dag. Om Grokbot eller Automations finns att få här. Vilka villkor som gäller på längre sikt och om Dots fungerar på svenska. Det jag har är bolagens egna beskrivningar.

Jag redovisar ingen oberoende mätning av hur väl skydden fungerar i praktiken. Allt vi sagt om skydden är alltså vad bolagen själva skriver. Det ska man komma ihåg. En lista över vad som är tänkt säger inget om hur det går och vi har inte provat något av det här.

Det vi vet är vad sidorna säger och det är en annan sak än hur det fungerar en tisdag med trettio mejl. Om någon vill börja imorgon, vad är det första steget? Välj en inkorg där det inte finns något du skulle ångra att den läste. Ställ in fråga innan på allt som skickar och läs varje utkast som om ditt namn stod under det.

Och skriv ned vem som får godkänna och vem som tittar i aktivitetsvyn. Det ska inte vara en gissning vem det är. Vad är det vanligaste missförståndet? Att samma regel gäller överallt.

De tre vi har gått igenom har olika lägen, olika namn och olika inställningar. Samma ord betyder inte samma sak. Läs på om varje verktyg för sig. Och att ansvaret för personuppgifterna flyttar till agenten.

Det gör det inte. Verksamheten är i regel fortfarande ansvarig för personuppgifterna i ett mejl. Vem som ansvarar för vad hos bolagen avgörs av deras villkor och det har vi inte gått igenom här. Och det som inte ligger i inkorgen kan agenten inte läsa.

Att inte ha uppgifterna där alls är kanske den bästa säkerhetsåtgärden av alla. Skriv de här fyra frågorna på en lapp ovanför skärmen. Vad läser den? Vad förbereder den?

Vad skickar den? Och vem trycker? Fyra frågor. Och det är den sista som avgör.

Något lyssnarna kan göra redan i dag? Öppna bolagens egna hjälpsidor och leta efter tre saker. Vad får den göra utan att fråga? Vad måste du göra själv?

Och hur stoppar du den? Och fråga dig själv vad du vill att ingen någonsin ska läsa. Klockan är fortfarande kvart i sju på kontoret där vi började. Kaffet är klart, tre utkast ligger bredvid tre mejl och ingenting är skickat.

Ett utkast är inte ett ja. Karin ser det som att det Dots har läst blir ett minne där enskilda delar inte går att ta bort och att minnet är det som avgör. Rickard ser det som att läsrätt är det minst farliga man kan ge eftersom läsläget enligt bolaget inte själv kan skicka något. Ingen av dem kan avgöra det med det underlag som finns och båda sa vad som skulle behöva ändras för att de skulle byta sida.

Tack för att jag fick vara envis. Nu ska jag gå och skriva en lapp om vem som får godkänna. Tack Karin! Imorgon går agenten ut på nätet med ditt betalkort.

Läsa först, sen skicka. Rösten du hör när jag pratar är en AI-kopia av min egen, gjord med mitt godkännande. Olivia och Karin är också AI-genererade röster och Karin är en gestaltad roll, inte en verklig person. Det vi har sagt är skrivet i förväg.

Våra exempel är tänkta scenarier byggda på vad bolagen själva skriver. Inga verkliga kunder och inga resultat. Allt här är allmän information och ingen juridisk rådgivning