Är kockens lön hög nog för ett arbetstillstånd?

Det här är ett tänkt exempel. Ingen verklig person och ingen verklig krog. Men de som har arbetat på en restaurang känner igen stunden. Tvärt över fyra en eftermiddag i slutet av november.

Köket luktar rostad lök och smör. Kompressorn i kylrummet brummar och någon hackar persilja i jämn takt. Om en stund ska huset öppna för kvällens första bord. Vid dörren till kontoret sitter en kock och hans chef.

Mellan dem ligger en pärm, en kalkylator och en lapp med ett belopp som någon har skrivit med blyerts. Kockens arbetstillstånd ska snart förlängas. Chefen har just läst vad en myndighet skriver om lönen. Ingen säger något.

Båda tittar på lappen. Kalkylatorn piper till, den enda i rummet som är säker på sin sak. Beloppet finns på Migrationsverkets egen sida. När vi spelar in det här, i mitten av oktober, står det att statens lönekrav för arbetstillstånd i huvudregeln just nu är trettiofyra tusen fyrahundrasjuttio kronor i månaden.

Det gäller ansökningar som kom in från och med den sextonde juni. Frågan i rummet är enkel, men svårare att svara på än den låter. Är kockens lön hög nog för ett arbetstillstånd? Det är frågan vi tar med oss in i avsnittet.

Välkomna till Gästen först. Jag heter Olivia och det här är tisdagens avsnitt. Med mig har jag som vanligt Rickard Wilhelmsson. Hej Rickard.

Hej Olivia. Det här är en fråga där siffror och människor sitter vid samma bord. Det gäller att hålla isär dem. Och vi har en gäst.

Linda är en gestaltad röst, en påhittad arbetsmarknadsekonom med inriktning på att hämta arbetskraft från länder utanför EU och alltså ingen verklig person. Hon arbetar inte på någon av de myndigheter vi kommer att prata om. Allt hon säger är hennes tolkning och allmän information, inte juridisk rådgivning. Välkommen, Linda.

Tack Olivia. Jag säger hur jag ser det. Gäller det ett enskilt ärende är det Migrationsverket eller en jurist man ska fråga, inte en ekonom i en podd. Och du lovar att inte läsa upp paragrafer i högt tempo.

Jag lovar att ta dem i lugn takt. Det är paragraferna som är torra, inte jag. Då börjar vi med ett ord som kan förstås fel. Lönekravet.

Vad betyder det här? I vardagen är ett lönekrav det man själv skriver i en ansökan. Ange ditt lönekrav. Här är det tvärtom.

Det är ett krav som staten ställer på lönen i anställningsavtalet för att ett arbetstillstånd ska kunna beviljas. Så det handlar inte om vad kocken vill ha. Det handlar om vad lönen måste vara för att tillståndet ska gå att få. Ja, och det gäller den som är medborgare i ett land utanför EU och EES och söker arbetstillstånd enligt huvudregeln.

Medborgare i EU och EES berörs inte. Vissa andra tillstånd, till exempel för säsongsarbete, har andra lönevillkor. Bra, då har vi ramen. Börja gärna med siffran.

Linda, hur räknas trettiofyra tusen fyrahundrasjuttio kronor fram? Lagen säger att lönen ska uppgå till minst nittio procent av medianlönen i Sverige vid tidpunkten för ansökan. Medianlönen är lönen mitt i raden. Ställ alla anställda i rad efter lön så tjänar hälften mer och hälften mindre än den som står i mitten.

Mitt i raden låter som en lugn plats. Ingen tittar på den som står där. Tills man ska räkna i kronor. Enligt Migrationsverkets tabell är medianlönen trettioåttatusentrehundra kronor i månaden sedan den sextonde juni och det stämmer med uppgiften från SCB, Statistiska centralbyrån, för år 2025.

Nittio procent av det blir trettiofyra tusen fyrahundrasjuttio. Och det är medianen för alla yrken? Ja, alla yrken och alla sektorer. Inte restaurang och inte kockar.

Det är bra att ha med sig. Det vill jag understryka. Siffran är räknad för hela arbetsmarknaden. Och beloppet är inte alltid detsamma.

Vad gäller om någon ansökte i början av juni? Beloppet är det som gällde den dag ansökan kom in. Förordningen säger att den senast publicerade medianlönen den dagen ska gälla. Före sextonde juni var medianlönen trettiosjutusen etthundra kronor och nittio procent av den är trettiotretusentrehundranittio.

Skillnaden mot i dag är tusenåttio kronor. För ansökningar om ett första tillstånd gäller enligt Migrationsverket det nya kravet om beslutet kommer första juni eller senare, även om ansökan skickades tidigare. Men beloppet räknas från ansökningsdagen. Två ansökningar med några veckors mellanrum kan alltså mötas av olika belopp.

Det är lätt att missa. Och vad ersatte det här? Vad gällde innan? Före första juni gällde ett krav på god försörjning.

Enligt Migrationsverket handlade det om åttio procent av medianlönen. Lagen byter ut det mot nittio procent. Dessutom gäller fortfarande kravet att lönen, försäkringen och villkoren inte får vara sämre än i svenska kollektivavtal eller praxis. Båda kraven måste vara uppfyllda.

Hur kom det här till? Vem bestämde? I korthet. Regeringen la fram en proposition i december.

Riksdagen beslutade i mars och lagen trädde i kraft första juni. I maj kom en förordning från regeringen som bland annat har en lista över yrken som är undantagna. Och läget kan ändras. Valet var den trettonde september.

När vi spelar in det här i mitten av oktober har Sverige sedan den sjuttonde september en övergångsregering. Enligt regeringens egen webbplats fattar den främst beslut i löpande eller brådskande ärenden. Det kan ha ändrats när du lyssnar. Reglerna vi går igenom beslutades före valet och såvitt vi har kunnat se gäller dem när vi spelar in det här.

Då säger vi vad som gäller när vi pratar och inget om hur det blir sen. Listan över undantag avgör vilket krav som gäller per yrke. Hur ser den ut? Tjugosju yrkesgrupper är undantagna från kravet på nittio procent.

För dem gäller istället sjuttiofem procent av medianlönen, alltså tjugoåttatusen sjuhundratjugofem kronor för ansökningar sedan sextonde juni. Dit hör bland annat vissa grupper av undersköterskor och slaktare. Det finns också några särskilda undantag för vissa grupper av sökande, men dem går vi inte in på här. Och kockar?

När vi spelar in det här finns kockar inte med. Inte heller hovmästare och servitörer eller andra restaurangyrken. Salen står inte med heller, hör jag. Det är en lite udda känsla att höra att ens eget yrke saknas på en lista.

Men i en krog hänger salen och köket ihop, så jag lyssnar ändå. Då har du kockarna som sällskap utanför listan. Två yrken är dessutom helt stängda för det här slaget av arbetstillstånd. Kockar är inte ett av dem.

Har regeringen sagt varför listan ser ut som den gör? Urvalsprincipen är publicerad. Regeringens presentation från presskonferensen i maj beskriver bakgrunden så: Ett uppdrag till Migrationsverket att hitta bristyrken med långsiktiga rekryteringsbehov som inte bedöms kunna tillgodoses inom Sverige, med utgångspunkten att behovet är begränsat. Uppdraget har enligt presentationen varit underlag för regeringens beslut.

Propositionen skriver dessutom att arbetskraftsinvandringen inom de flesta yrkesgrupper med lön under kravet, särskilt de lågkvalificerade, över tid, bar kunna ersättas av inhemsk arbetskraft. Det är regeringens bedömning. Uppdraget gick till Migrationsverket. Vad kom tillbaka?

Migrationsverket redovisade uppdraget i mars. Där fanns kockar med i alla tre förslagen till lista på ett, femtiofem och tjugoett yrken. Migrationsverket bedömde risken för exploatering av arbetskraft i yrket som förhöjd, men inte hög eller överhängande, och skrev samtidigt att sådana bedömningar präglas av metodologiska svårigheter. De bedömde att yrket kunde föreslås få undantag.

Så Migrationsverket föreslog undantag och regeringens lista blev ändå utan kockar. Ja, och jag vill vara försiktig här. Underlaget är ett förslag regeringen beslutade själv och regeringens lista är inte en delmängd av Migrationsverkets. Hur regeringen resonerade kan jag inte säga och jag gissar inte.

I de källor vi har gått igenom finns inget publicerat skäl för just kockar. Rapporten säger däremot något om hur underlaget togs fram. Migrationsverket skriver att det inte finns någon samlad redovisning över lägstalöner enligt kollektivavtal och ingen definition av vilken lönenivå som praxis avser. Därför valde de i ett av de tre förslagen till lista den tionde percentilen i lönestatistiken som mått på lägsta lön, alltså den lön som tio procent tjänar mindre än.

Migrationsverket skriver också att deras analys visar att ju färre yrken som finns på listan, desto större påverkan och effekter för arbetsgivare och arbetstagare. Det är en iakttagelse om listans storlek, inte om kockar. Branschorganisationen Visita lämnade efter ett dialogmöte i mars synpunkten att tidigare riskbedömningar inte bör vara ensam grund för att utesluta yrken från undantag, särskilt när det finns ett konstaterat och långsiktigt rekryteringsbehov. Det är Visitas synpunkt, inte en mätning.

Den punkten om kockarna kommer jag tillbaka till. Då till ett datum som många nämner, första december. Vad är det? Det är sista dagen i en övergångsperiod.

Den som fick sitt arbetstillstånd före första juni kan få en förlängning prövad mot det äldre kravet Om ansökan om förlängning har registrerats hos Migrationsverket senast första december. Det står i övergångsbestämmelserna till både lagen och förordningen. Registrerats. Det är ordet.

Ja, det är ansökningsdagen som räknas. När ansökan har registrerats, inte dagen då beslutet kommer. Migrationsverket skriver att ansökan registreras först när arbetstagaren har skickat in sin del. Så det räcker inte att arbetsgivaren har fyllt i sin.

Så en enda dag i kalendern avgör vilken regel som gäller. Det liknar en bordsbokning. Det är dagen bokningen kom in som räknas, inte kvällen man satt vid bordet. Där är salen igen.

Och efter första december? Ansökningar om förlängning som registreras från och med den andra december omfattas av det nya kravet enligt Migrationsverket. Övergången gäller bara förlängning av tillstånd som beviljades före första juni. Om ett tillstånd som redan beviljats enligt de nya reglerna ska förlängas, gäller det nya kravet även då.

Enligt Migrationsverkets vägledning kan man dessutom ansöka om förlängning tidigast två månader innan tillståndet går ut. Räknar man bakåt från första december betyder det att ett tillstånd som går ut en bit efter första februari nästa år inte kan nå fram till övergången. Det är vår uträkning. Räknar vi från den dag det här avsnittet släpps, tisdagen den tjugonde oktober, är det fyrtiotvå dagar till första december.

Det är bara en uträkning av kalendern och ingen uppmaning, och datumet gäller bara en särskild grupp. Vi har räknat efter med en dator och inte på fingrarna. Och det är allmän information. Hur det ser ut för ett enskilt tillstånd beror på när det beviljades, när det går ut och vad som står i ärendet.

Det får man svar på hos Migrationsverket. Då till kockens lön. Kan vi jämföra kravet med vad som står i kollektivavtalet? Vi kan jämföra med kollektivavtalets lägsta löner.

Kollektivavtalet mellan Visita och Hotell- och restaurangfacket gäller till slutet av mars nästa år. Sedan första april i år är den lägsta garanterade månadslönen för kvalificerat yrkesarbete tjugoåttatusen fyrahundratjugofem kronor och efter sex års yrkesvana är den trettiotusen fyrahundratjugoåtta. Ordet kock står inte i den tabellen, så vilken grupp en kock hör till beror på arbetsuppgifterna. Jag räknar här på kvalificerat yrkesarbete och det är ett antagande.

Dessutom är det ett golv, den lägsta lön som får betalas, inte vad som faktiskt betalas. Och kollektivavtalet gäller arbetsgivare som är bundna av det. Det finns fler kollektivavtal. Hur långt under kravet ligger golvet?

Efter sex års yrkesvana ligger golvet fyratusen fyrtiotvå kronor under och innan sex års yrkesvana sextusen fyrtiofem kronor under. Båda räknade mot trettiofyrtusenfyrahundrasjuttio. Regeringen har skrivit om det i propositionen. Den skriver att remissinstanser har rätt i att lönekravet är högre än den lägsta lönenivån i flera kollektivavtal.

Propositionen nämner inte restaurangavtalet. Jämförelsen med det är vår egen. Regeringen skriver också att förslaget handlar om ett villkor för att få arbetstillstånd och säger uttryckligen att det inte är ett krav på minimilön. Tanken är enligt propositionen att sätta en undre gräns för när tillstånd får beviljas.

Villkor eller minimilön för den som ska söka blir det samma sak i praktiken. Lönen i anställningsavtalet måste vara minst så hög. Ja, och det håller jag med om. Skillnaden betyder något juridiskt.

Staten sätter inte lönen. Den sätter ett villkor för tillståndet. Men effekten på lönen är den du säger. Propositionens kommentar till lagtexten säger också något om deltid.

Vad? Att lönekravet gäller oavsett sysselsättningsgrad. För en deltidstjänst räcker det alltså inte att lönen följer kollektivavtalet. Månadslönen ska ändå nå upp till kravet.

Det är propositionens uttalande om hur lagen ska läsas, inte själva lagtexten. Och det finns ingen siffra på hur vanligt deltid är bland kockar med tillstånd. Det är sånt man lätt missar om man bara tittar på månadsbeloppet. Och vad tjänar kockar i Sverige?

SCB:s lönestatistik, där Medlingsinstitutet är ansvarig myndighet, visar för yrkesgruppen kockar och kallskänkor en medianlön på trettiotvåtusen tvåhundra kronor i månaden för år 2025. Jag säger kockar för enkelhetens skull. Måttet är heltidsomräknat, så det är inte exakt samma sak som lönen i ett anställningsavtal. Migrationsverket räknar inte förmåner som fri kost som lön.

Siffran ligger drygt tvåtusen kronor under kravet, men måtten är olika Men populationen är viktig. Det är anställningarna i yrkesgruppen, inte de som har arbetstillstånd. För de som kommit hit för att arbeta finns ingen yrkesuppdelad lönestatistik i de källor vi har gått igenom. Så vad kockar med tillstånd tjänar vet vi inte.

Så minst hälften av anställningarna i yrkesgruppen låg alltså under kravet. Mätt på det här sättet bland anställningarna i yrkesgruppen hösten 2025. Ja, eftersom medianen ligger under. Men det är löner från före kravet och man ska inte dra för långa slutsatser.

Siffran säger inget om hur många som söker tillstånd eller vad de erbjuds. Och en fjärdedel av anställningarna låg över trettiofyra tusen åttahundra kronor, alltså över kravet. Kravet bygger på ett mått för alla yrken och det här är ett mått för just kockar. De mäter olika saker.

Alltså två siffror som aldrig har träffats. Jag håller på att tappa bort mig bland alla belopp. Kan vi ta dem i ordning en gång till? Gärna.

Trettiofyra tusen fyrahundrasjuttio kronor är kravet för de flesta yrken. Tjugoåttatusen sjuhundratjugofem är kravet för de tjugosju undantagna yrkena. Tjugoåttatusen fyrahundratjugofem innan sex års yrkesvana och trettiotusen fyrahundratjugoåtta efter sex års yrkesvana är kollektivavtalets lägsta löner för kvalificerat yrkesarbete. Och trettiotvåtusen tvåhundra var medianlönen för kockar och kallskänkor år 2025.

Fem belopp som alla ser ut som lön. Det är som fem rätter på en meny som alla heter ungefär samma sak. Därför ska man fråga vad varje siffra är mätt på. Samma kronor kan betyda helt olika saker.

Hur många kockar får arbetstillstånd? Migrationsverket redovisar förstagångstillstånd per yrke. Det är tillstånd till den som får sitt första arbetstillstånd som arbetstagare. Under hela året 2024 beviljades det tvåhundrasextio förstagångstillstånd för kockar och kallskänkor.

Året därpå var antalet etthundranittioen och i år, under de nio första månaderna, januari till september, har det beviljats tvåhundratjugonio. Och förlängningarna? De redovisas inte per yrkesgrupp, bara per yrkesområde. I de källor vi har gått igenom finns alltså ingen siffra på hur många kockars tillstånd som har förlängts eller inte förlängts.

Vad säger siffrorna om lönekravet? Mindre än man skulle vilja. Nio månader i år har redan gett fler än hela förra året. Men fem av de nio månaderna ligger före första juni och siffrorna är inte uppdelade per månad och yrke.

Att något kommer efter något annat betyder inte att det beror på det. Det är en iakttagelse, ingen slutsats om lönekravet. Det är bra att den sägs högt. Det vore lätt att läsa in ett svar i en siffra som inte innehåller något.

En tabell som inte vill säga det vi hoppas att den ska säga. Jag har träffat sådana. Nu till varför. Linda, vad är tanken med gränsen?

Som jag ser det finns en skyddsidé. Regeringen skriver i propositionen att det av utredningens genomgång är tydligt att arbetslivskriminalitet och missbruk främst är vanligt i personalintensiva branscher med låga krav på utbildning och låga löner. Städbranschen och restaurangbranschen nämns som exempel. Regeringen skriver också att åtgärden kan bidra till att stärka ställningen för de som kommer hit för att arbeta och att regeringen delar Polismyndighetens uppfattning att ett skärpt lönekrav kan bidra till att förebygga arbetslivskriminalitet.

Propositionen säger också att syftet bland annat är att minska arbetskraftsinvandringen inom yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga. Hur ska man läsa det? Som ett syfte bland flera. Regeringen skriver samtidigt att Sverige i första hand behöver kvalificerad och högkvalificerad arbetskraft från andra länder.

Min tolkning är att gränsen har mer än ett syfte och att skyddet är ett av dem. Vilket som väger tyngst kan jag inte avgöra. Bra att det sägs rakt. Det visar att frågan är större än en lönesiffra.

Därför håller jag mig till det jag kan kontrollera. Myndigheterna har också pekat ut restaurangbranschen som riskbransch. I rapporten om arbetslivskriminalitet för år 2025 bedömer de samverkande myndigheterna, bland andra Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten och Skatteverket, att risken är fortsatt hög inom bygg, inom skönhetsvård och inom hotell och restaurang. Det är regeringens och myndigheternas beskrivning av branscher som helhet.

Det säger inget om enskilda restauranger eller arbetsgivare och det är ingen beskrivning av kockars eller servitörers kunnande. Och det är en bransch, inte ett yrke. Det är heller ingen mätning av hur ofta det sker, för inspektionen har riktats mot de branscher som redan bedömts som riskbranscher. Rapporten ger ingen siffra för kockar med arbetstillstånd.

Finns det andra regler i lagen som rör arbetsgivaren? Sedan första juni kan ett arbetstillstånd vägras om arbetsgivaren eller en företrädare är skäligen misstänkt för eller dömd för vissa brott. Att regeln finns säger ingenting om att något har hänt i någon krog. Exploatering av utländsk arbetskraft är dessutom ett eget brott med fängelse i högst två år.

Lönekravet är alltså ett verktyg bland flera. Regeringen skriver själv att det krävs flera åtgärder än ett högre lönekrav. Branschen har också sagt sitt. Enligt propositionen var Visita en av de remissinstanser som ansåg att ett lönekrav inte är ett effektivt sätt att motverka fusk och föreslog istället lön i nivå med kollektivavtal eller praxis.

Regeringen svarade att den inte delar den uppfattningen. Hotell- och restaurangfacket ansåg att övergångstiden var för kort, medan regeringen skrev att sex månader är väl avvägt. Det är remissvar från före beslutet. Vad de tycker efter första juni har vi inte läst.

Rickard, du har hört det här. Var fastnar du? Jag tar ingen ställning till om reformen är rätt. Min fråga är vad siffran mäter.

Den är räknad på hela arbetsmarknadens median, alla yrken. Kollektivavtalets lägsta lön ligger under den. Det såg vi i jämförelsen. Och regeringen skriver att kravet är högre än den lägsta lönenivån i flera kollektivavtal.

En lön som följer kollektivavtalet kan alltså ändå vara för låg för ett arbetstillstånd. Och listan? Tjugosju yrken har ett lägre krav och kockar är inte ett av dem. Den publicerade principen gäller bristyrken där behovet inte kan tillgodoses i Sverige.

Passar kockar in i den beskrivningen? Det kan jag inte avgöra. Men jag fastnar på att kockar saknas på listan och att vi inte har hittat något publicerat skäl. Den som har jobbat i en sal vet att huset går i takt.

Salen och köket hör ihop. Regeringen skriver ju att arbetskraftsinvandringen i de flesta yrkesgrupper med lön under kravet över tid bör kunna ersättas av inhemsk arbetskraft. Går det att belägga för kockar? I de källor vi har gått igenom finns ingen siffra som svarar på det och propositionen nämner inte kockar.

Det är regeringens bedömning för yrkesgrupper i allmänhet, inte en mätning. Och därför vill jag inte påstå något åt något håll. Jag säger bara att jag ser ett mått för hela arbetsmarknaden och en lista där kockarna saknas. Då till själva frågan: Är kockens lön hög nog för ett arbetstillstånd?

Linda, varför är nittio procent av medianlönen rätt mått för ett yrke som kock? Det avgör inte jag, men jag kan säga hur jag tolkar tanken. Arbetstillståndet bygger på ett anställningsavtal. Min tolkning är att en person vars tillstånd hänger på en viss anställning har svårare att säga nej till dåliga villkor och att ett golv under lönen ger ett visst skydd.

Det är min tolkning och inte något propositionen säger så rakt. Tanken förstår jag och den har jag inget emot, men skyddet sätts med en lönesiffra och lönesiffran mäter hela arbetsmarknaden. Det är den jag undrar över, inte skyddet. En gräns måste ligga någonstans.

Går man yrke för yrke behövs en lista och en lista väcker frågan om skälet för varje yrke. Då är vi tillbaka vid listan och vid frågan som ingen av oss kan besvara. Så jag har två röster som är överens om siffrorna och oense om vad de betyder. Så ser en bra statistikdiskussion ut.

Då frågar jag såhär. Min tolkning, och den är inte belagd. Om gränsen bara följde kollektivavtalets golv skulle den lägsta tillåtna lönen ligga i nivå med den lägsta lönen i en bransch där myndigheterna bedömer risken som hög. Då skulle golvet ge mindre skydd just där myndigheterna ser risk.

Har du något mått på det? Inte med en siffra. Såvitt vi vet har ingen mätt hur vanligt det är. Myndigheterna har bedömt risken.

Det är ärligt. Jag har inte heller något mått att ge dig. Då ställer jag den här frågan. Kollektivavtalets egna golv ligger under gränsen.

Listan har tjugosju yrken men inte kockar och vi har inte hittat något publicerat skäl till varför. Kan du förklara det? Nej. Migrationsverket tog med kockar i alla tre listalternativen.

Regeringen beslutade annorlunda och i de källor vi har gått igenom förklaras inte skälet för just det yrket. Rickard, när du säger att måttet gäller hela arbetsmarknaden, är det population du menar? Ja, medianlönen är mätt på alla anställda i alla yrken. Kockarnas median är mätt på alla kockar.

Det jag vill veta är hur det ser ut för de kockar som söker tillstånd, och den siffran finns inte. Där är vi överens. Jag skulle också vilja ha den. Men jag tror att den saknade siffran inte gör skyddsidén ogiltig, bara svårare att pröva.

Svårare att pröva är en bra beskrivning. Det är också skälet till att jag ställer frågan. Jag samlade kort. 90% av medianlönen för alla yrken. Idag 34 470 kronor. 27 yrken har ett lägre krav och kockar är inte ett av dem.

Siffrorna är bara halva bilden. Resten är det vi inte vet. Då till luckorna. Hur många kockar som berörs av övergången.

Migrationsverkets rapport anger omkring 150 giltiga tillstånd enligt huvudregeln för kockar och kallskänkor som löper ut efter första december, avrundat och med uppgifter från januari i år. Hur många som faktiskt berörs vet vi inte. Vad kockar med arbetstillstånd tjänar? Ingen yrkesuppdelad lönestatistik.

Hur många förlängningar som beviljats eller nekats per yrkesgrupp? Inte redovisat. Varför kockar inte står på listan? Vi har inte hittat någon publicerad förklaring.

Och om lönekravet minskar arbetslivskriminalitet. Ingen mätning i de källor vi har gått igenom. Och propositionen skriver själv att flera åtgärder än ett högre lönekrav behövs. Det är som att läsa av en kväll i salen bara på kassarapporten.

Den visar vad som slogs in i kassan, inte hur kvällen var. Har ekonomen något motargument? Bara att kassarapporten åtminstone går att granska. En fråga till er båda.

Om en lyssnare bara hinner göra en enda sak efter det här avsnittet, vilken ger mest nytta? Håll isär de tre sakerna som låter lika. Kravet, undantagen och övergången. Det är lätt att blanda ihop dem.

Den som vill förstå var gränsen går kan jämföra vad en anställd i huset har i lön med kollektivavtalet och med lönekravet. Det är ett sätt att ställa en bättre fråga, inget besked. Och en tankelek. Vad hade hänt om kockar hade stått på listan?

Då hade kravet för det yrket varit 75% av medianlönen, alltså 28 725 kronor. Det är 300 kronor över kollektivavtalets lägsta lön för kvalificerat yrkesarbete innan sex års yrkesvana och under den lägsta lönen efter sex års yrkesvana. Men det är ett räkneexempel och ingen förutsägelse. Och jag undrar om det hade förändrat något alls.

Det kan ingen av oss veta. Något lyssnarna kan göra redan ikväll? Läs Migrationsverkets sida om lönekravet själv och titta särskilt på vilket datum som gäller vad. Kocken och chefen vid kontorsdörren har lagt ifrån sig kalkylatorn.

Lappen ligger kvar på pärmen med beloppet skrivet i blyerts. Är kockens lön hög nog för ett arbetstillstånd? Linda och Rickard är inte överens. Linda, hur ser du på det?

Jag ser en skyddsidé i ett golv under lönen och jag tolkar propositionen som att det kan stärka ställningen för den som har tillståndet. Jag ser ett mått för hela arbetsmarknaden, ett golv i kollektivavtalet som ligger under det och en lista med 27 yrken utan kockar. Och varför just kockar saknas finns det inget svar på i de källor vi har gått igenom. Och jag kan inte svara på det heller.

Inte jag heller. Tack för att jag fick vara med. Jag tar med mig vad en siffra är mätt på. Imorgon går vi från vem som får arbeta här till hur det känns att gå hem efter stängning.

Tack för att ni lyssnade på Gästen först. Olivia är en AI. Alla röster här är syntetiska, AI-genererade, även min. Linda är en gestaltad röst och ingen verklig person.

Det här är allmän information och inte juridisk rådgivning. Siffrorna har kontrollerats mot de källor som gicks igenom och där underlag saknades sa vi det