Billigare per svar. Billigare för dig?

[musik] Tänk dig en lunchrestaurang. Tjugo över tio en vardagsförmiddag i början av november. Det luktar löksoppa och nybryggt kaffe. Vid kassan står en skärm med månadens räkningar och ägaren rullar ner till raden för AI-tjänsterna och stannar.

Han har läst att AI blivit många gånger billigare. Nu undrar han var i så fall besparingen tog vägen. Mellan raderna på den skärmen finns två berättelser. I den ena har priset per svar rasat.

I den andra står månadens summa där den stod. Båda kan vara sanna på samma gång och det är spänningen vi ska reda ut. Det finns en siffra som låter som ett svar. Den kommer från Stanforduniversitetets AI-index, upplagan från 2025.

Där blev det mer än tvåhundraåttio gånger billigare att få svar av en viss fast kvalitet från november 2022 till oktober 2024. Men en siffra om priset per svar är inte en siffra om hans räkning. Billigare per svar är inte billigare per månad. Välkomna till Gästen först.

Jag heter Olivia och det här är måndagens avsnitt. Med mig har jag som vanligt Rickard Wilhelmsson. Hej Rickard! Hej Olivia!

Mer än tvåhundraåttio gånger billigare. Då är väl frågan inte om det är billigt, utan för vem? För vem? Precis.

Den här veckan följer vi kostnader fram till den som betalar. Idag är det kostnaden för ett AI-svar. Frågan är enkel. När det blir billigare att ta fram ett svar, vem behåller skillnaden?

Leverantören, den som köper eller ingen alls för att vi använder fler svar? Med oss i dag har vi Andreas som driver två lunchrestauranger och har AI-tjänster på abonnemang. Välkommen Andreas. Tack.

Jag går in med en tro att en del av det billiga på något sätt hamnar hos den som köper, antingen som lägre pris eller som mer för pengarna. Säg till om jag har fel. Och jag pratar för mig själv, inte för hela branschen. Jag säger vad som är min tolkning och vad som kommer från källorna.

Två saker innan vi börjar. Det vi säger om bolagen och deras priser är vad deras egna sidor och föredrag säger när vi spelar in det här i början av november. Sådant ändras, så det är ett läge och inget löfte. Och vi nämner inga belopp i dag, bara hur många gånger billigare något blivit.

Då börjar vi med siffran vi nämnde först. Vad mäter den egentligen? Stanforduniversitetets AI-index tar en fast kvalitetsnivå, ett visst provresultat, och frågar vad den billigaste modellen som når dit kostar. Priset räknas per textbit som ett vägt snitt av priset för det du skickar in och priset för det du får tillbaka.

Mätningen går från november 2022 till oktober 2024 och under den perioden blev priset för samma kvalitetsnivå mer än tvåhundraåttio gånger lägre, alltså mindre än en tvåhundraåttondel av vad det kostade. Underlaget kommer från ett analysbolag och ett analysinstitut. Vad är en textbit? Jag hör ordet hela tiden och nickar bara.

Du är i gott sällskap. En textbit är ungefär ett kort ord eller en del av ett långt ord. Det är den enhet man räknar i, både för det du skickar in och för det du får tillbaka. Därför räknas priset per bit.

Då borde ju något synas hos mig. Mindre än en tvåhundraåttondel. Det är ju nästan gratis. Som jag ser det är det viktigaste att kvalitetsnivån är fast.

Det är priset för att nå just den kvalitetsnivån. Det är inte priset för det bästa som finns. Det är lite som att fråga vad det billigaste vinet kostar om det ändå ska klara en viss kvalitet i en blindprovning. Det säger något om hur billigt man kan nå nivån.

Det säger inget om vad flaskan på bord tolv kostar. Och flaskan på bord tolv är alltid den dyra. Något liknande säger Stanford själva. De skriver att de bästa modellerna fortfarande kostar mer än några av de alternativ som rapporten tar upp.

Och en tidsmarkering. Det här är upplagan från 2025 och mätperioden slutar i oktober 2024. Det är alltså inget dagsläge. I upplagan från april 2026 finns ingen motsvarande siffra i det underlag vi har.

I samma rapport finns en mätning med ett svårare prov. Där blev priset etthundratjugofem gånger lägre mellan maj och december 2024, alltså på ungefär sju månader. Det är fortfarande en fast kvalitetsnivå och den billigaste modellen som når den. Ju snabbare kurvan faller, desto mer undrar man var skillnaden hamnar.

Epoch AI, ett analysinstitut, ställde i mars 2025 samma fråga från ett annat håll. Hur fort faller priset för att nå en fast prestationsnivå på sex olika prov ungefär tre år bakåt? Svaret var att det beror mycket på vilket prov och vilken prestationsnivå man mäter. Priset blev mellan nio och niohundra gånger lägre per år.

Mellan nio och niohundra? Det är en rejäl marginal för en spådom. Det är ingen spådom, det är en mätning bakåt. Men institutet skriver att de snabbaste prisfallen kom under det sista året av mätperioden, så det är oklart om de håller i sig.

Men varför skiljer det så mycket mellan proven? Det förklarar inte institutet i den text vi utgår från. Det som står är att det beror på vilken prestationsnivå man mäter och att spannet är stort. Orsaken står inte där.

Det är en trend över en kort tid och ingen vet hur långt den går. Och det här är något annat än elräkningen vi pratade om i ett tidigare avsnitt. Då gällde det vad svaret kostar världen. Nu gäller det vad det kostar dig.

Så varför syns inte allt det här direkt på räkningen? Säg att varje textbit blir tio gånger billigare, men att uppgiften du ber om blir tio gånger längre. Då står räkningen still trots att enhetspriset rasat. Och blir uppgiften femton gånger längre så stiger den.

Där ser man varför enhetspriset inte är räkningen. Enhetspriset är priset per bit. Räkningen är priset per bit gånger mängden. Föreställ dig att uppgiften förut var en fråga och ett svar och att den nu är ett arbete i flera steg där varje steg läser och skriver text.

Varje steg är billigt, men det är många. I matsalen är det samma sak med notan. Priset på varje rätt kan sjunka, men om gästen beställer fler rätter blir notan ändå högre. Gästen märker notan, inte priset per rätt.

Det finns ett exempel från en leverantör själv. Bolaget bakom ett kodverktyg skrev på sin blogg under 2025 att nya modeller kan använda mer text per förfrågan på längre uppgifter och att prissättning efter förbrukning är det bästa sättet att spegla det. Bolaget bytte från ett tak på antal förfrågningar per månad till en pott som räknas efter förbrukning. Och de skrev själva att de inte hade skött införandet bra och bad om ursäkt.

Vad är en pott i det här sammanhanget? En mängd förbrukning du får för en period. När den är slut händer något och vad det är beror på avtalet. Det kommer vi tillbaka till.

Jag kodar inte, jag lagar lunch. Och ett kodverktyg är inte en lunchkrog. Exemplet visar att enhetspris och paket kan glida isär. Det visar inte att det sker hos dig.

Poängen är mekanismen. Här beskriver en leverantör själv att mer text per förfrågan gör att prissättningen ser annorlunda ut. Hur ofta det händer hos andra vet jag inte och det påstår jag inte. Ett mycket större exempel med en stor brasklapp.

Epoch AI skrev i oktober 2026 att förbrukningen av kodagenter, räknat per forskare hos OpenAI, efter en brytpunkt i slutet av januari ungefär fördubblades varje månad fram till mitten av augusti. Epoch skriver att siffrorna är OpenAIs egna och inte går att kontrollera oberoende. De är värderade till listpris, inte till vad bolaget faktiskt betalar och de gäller bara de interaktiva verktygen. Epoch bedömer att en så snabb tillväxt sannolikt inte håller i längden.

Det är anställda på OpenAI, inte en lunchkrog. Det visar bara att förbrukningen kan växa mycket fortare än priset per enhet faller. Det visar inte att din räkning gör det. Så priset per bit faller, förbrukningen växer och räkningen är de två gånger varandra.

Ja, men vilken av dem som väger tyngst hos dig vet ingen, för ingen verkar mäta det. Det kommer jag tillbaka till. Så till en siffra från ett enskilt bolag. Bolaget Revolut har berättat i två föredrag som blev tillgängliga i oktober.

Ett av dem hölls på en teknikkonferens i Berlin. Där beskriver de hur de använder en öppen modell åt sina utvecklare. Bolaget uppger att priset för en viss textmängd är ungefär en tiondel av vad motsvarande modell hos de stora leverantörerna kostar. Lägg märke till att Olivia sa: Bolaget uppger.

Det är en uppgift från en talarstol och jag kan varken bekräfta eller avfärda den. Men det är väl ändå imponerande? En tiondel. Det kan vara det.

Jag säger bara att en uppgift från en talarstol är början på en fråga, inte ett svar. Och vad är en öppen modell? Jag förstår att den inte står olåst vid entrén. Nej, där står den inte.

Det är en modell där det den har lärt sig går att ladda ner. Man kan köra den på egen hand eller hos en tjänsteleverantör istället för att köpa den som färdig tjänst. Talaren säger en tiondel av priset för samma textmängd. Vad den tiondelen omfattar är det intressanta.

Det som sägs är: Ungefär femtiosex grafikkort för ungefär tvåtusen utvecklare. Mycket trimning och att det enligt talaren inte alls är enkelt. En fast faktura utan överraskningar i slutet av månaden. Och att de stora leverantörerna fortfarande används mycket, men inte längre som förval.

De är reserv för de svåraste problemen. En fast faktura utan överraskningar i slutet av månaden. Det låter som något jag skulle skriva under direkt. En fast faktura är en egenskap hos ett avtal.

Därför är första frågan till leverantören hur priset räknas. Det som inte sägs. Om tiondelen räknar in korten, driften, personalen som trimmar och övervakningen. Föredragen nämner trimning och övervakning, men i det som sägs sätts inget pris på dem.

Talaren beskriver att en öppen modell kan läggas hos en tjänsteleverantör eller i ett eget datacenter. I underlaget finns ingen utomstående granskning av siffran. Dessutom jämför det ena föredraget priset per textmängd, medan det andra jämför fakturan med vad de tidigare betalade hos de stora leverantörerna. Total kostnad före och efter sägs inte i något av de två föredragen i de utskrifter vi har läst.

För att kunna lita på tiondelen skulle man vilja se tre saker. Vad den omfattar, vem som har räknat och hur den ser ut över tid, inte bara på en scen. Så tiondelen kan gälla bara en del av kostnaden? Det kan den.

Vad den omfattar sägs inte och det är det jag menar. Man ska inte läsa in mer i uppgiften än den själv säger. Då frågar jag det uppenbara: Kan inte jag göra som Revolut? Se det framför dig.

Andreas sätter upp en egen maskinhall bakom kylrummet Bolaget talar om ungefär två tusen utvecklare, ungefär femtiosex grafikkort och trimning som inte är enkel. Jag säger inte att det är fel väg. Jag säger att den är byggd för en annan storlek. Mina utvecklare är jag och en kalkylator och det enda jag trimmar är köttet.

Och du är inte ensam. Eurostat har frågat svenska företag med tio till fyrtionio anställda som använder AI. För år 2025 uppgav ungefär femtionio procent av dem att de använder färdig programvara eller färdiga system. Den siffran gäller bara de företagen och just år 2025.

För de minsta företagen redovisas inte den frågan. Så bland dem använder de flesta färdiga tjänster, som jag. Bland dem som mäts, ja. Siffran säger ingenting om de minsta företagen.

Och då är vi tillbaka vid avtalet. För den som köper färdigt är det paketet som sätter priset, inte vad ett enskilt svar kostar att ta fram. Då till frågan från början. Har abonnemangspriset följt med ner?

I underlaget finns inget belägg för att det gjort det. De två exempel vi har hittat har stått still eller bytt form. Ett exempel: Hos ett AI-bolag kostar ett av abonnemangen för privatpersoner lika mycket per månad i dag som när det kom år 2023. Det står på bolagets egna sidor.

Det är ett månadspris. Priset per textbit är en annan sak och de går inte att räkna om till varandra. Och vad som ingår i abonnemanget då och nu är inte jämfört här. Men innehållet kan ju ha blivit mer.

Det är väl det jag menar med mer för pengarna. Det kan det ha. I underlaget går det inte att belägga åt något håll och ingen källa jämför det. Säg att en leverantör erbjuder samma månadspris som förut och en ny funktion.

Är det billigare? Det är mer för pengarna om du ville ha funktionen. Annars är det samma pris för något du inte bad om. Det är en snygg gräns.

Jag vill veta vilken sida av den jag står på. Båda går att tänka sig. Samma pris och mer innehåll eller samma pris och samma innehåll. Det syns bara när man lägger två avtal bredvid varandra.

Ett abonnemang för företag kan dessutom vara upplagt som pris per person plus förbrukning. Det är ett tredje sätt att räkna. Pris per person plus förbrukning. Vad betyder det för en liten krog?

Två delar på fakturan. Den ena är fast per person som har ett konto. Den andra rör sig med hur mycket ni kör. I matsalen skulle du kalla det kuvertavgift plus det du beställer.

Och det du beställer har inget tak. Det beror på avtalet. Därför frågar man. Såhär långt har vi kommit.

Priset per svar har fallit och hur mycket beror på vilket prov man mäter. Förbrukningen kan växa fortare än priset faller. Och ett av ett AI-bolags abonnemang för privatpersoner kostar lika mycket i dag som år 2023. Nu till det som betyder något för er som köper.

Då ska vi titta närmare på avtalet. Det finns tre sätt att köpa samma tjänst. Ett fast månadspris, pris per person plus förbrukning eller en pott. Och när den är slut händer något.

Enhetspriset kan ha fallit lika mycket i alla tre och ändå blir det tre olika räkningar. Vid fast pris syns enhetspriset aldrig på fakturan. Det spelar roll först när du förhandlar eller byter. Vid pris per person plus förbrukning växer räkningen om uppgifterna blir längre, även när varje bit är billigare.

Och vid en pott är frågan vad som händer när den är slut. Stannar tjänsten eller kommer en ny räkning? Om vi leker med tanken kan tre saker hända när potten är slut. Tjänsten stannar tills nästa månad, den fortsätter men sämre eller långsammare.

Eller så får du en ny räkning. Alla tre är tänkbara avtal och bara avtalet säger vilket du har. Det första är irriterande. Det andra är något du kanske inte märker.

Det tredje är en räkning du inte väntat dig. Tre olika sorters obehag. Då är fast pris tryggast. Tryggast kanske.

Det är inte samma sak som billigast. Det är två olika frågor. Vilken av de tre är bäst då? Det finns ingen som är bäst.

Fast pris ger lugn, förbrukning följer med hur mycket du kör och en pott sätter en gräns. Vilken som passar beror på hur dina uppgifter ser ut. Ärligt talat vet jag inte vad mina avtal säger om tak. Det är min egen lucka.

Att sakna svaret är en bra anledning att fråga. Det är ingen anledning att skämmas. Så vad frågar man? Här är tre frågor till leverantören.

Ett: Är priset fast, per person plus förbrukning eller en pott? Två: Finns det ett tak och vad händer när jag når det? Tre: Vad händer med mitt pris när ert pris per svar sjunker? Den tredje låter obekväm att ställa.

Fråga ett och två går att få svar på i skrift. Fråga tre kan få ett svar som inte står någonstans och då är det ett tecken på att den punkten kanske inte står i avtalet. Och be om svaret i skrift, även på den tredje frågan. Då står det på papper vad som gäller.

Den som har jobbat i matsalen vet att en nota man inte förstår är en nota man inte litar på. Nu till det ni ser olika på. Billigare per svar är inte billigare per månad. Andreas, du sa i början att du tror att en del av det billiga hamnar hos den som köper.

Utveckla. Min tolkning är att det finns många leverantörer och att den som köper på sikt får del av det när det blir billigare att ta fram svaren. Antingen som lägre pris eller som mer för pengarna. Det är en tro och jag har inget mått.

Men det är en sak Rickard inte kan svara på. Inget visar att besparingen inte har nått mig. Alla siffror vi har hört gäller en kvalitetsnivå, ett prov eller en leverantör. Ingen gäller det jag betalar.

Det kan jag inte besvara och det säger jag. Jag kan inte visa att den inte har nått dig. Men det gäller lika mycket åt andra hållet. Inget visar att den har det och det är något som ingen verkar mäta.

Det stämmer med underlaget. Siffror finns för om de minsta företagen använder AI. Bland svenska företag med noll till nio anställda använder 17,1% AI år 2025 enligt Eurostat. Men i underlaget finns ingen statistik över vad småföretag lägger på AI, varken från SCB, Eurostat eller Tillväxtverket.

Den statistik som finns om småföretag gäller om de har AI, inte vad det kostar dem. Och därför tror jag att det går åt rätt håll. När ingen kan visa motsatsen väljer jag att tro på riktningen. Andreas, vad är en riktning värd om den inte syns på fakturan?

Den syns kanske inte i månadsbeloppet, men i vad jag får göra för det. Fler frågor, längre uppgifter, fler funktioner. Jag kallar det pris, även om det inte står som ett tal. Fler frågor och längre uppgifter är samtidigt det som kan tömma en pott.

Samma sak kan alltså vara en vinst och en risk beroende på avtalet. Och jag väljer att läsa avtalet. Enhetspriset står inte på din faktura. Där står paketet och i de exempel vi har gått igenom har paketet stått still eller bytt form.

Men två exempel är inte marknaden. Nej, det är därför jag inte påstår att det gäller alla. Jag säger bara att siffran om mer än tvåhundraåttio gånger inte kan läsas som en rabatt. Då är det mitt andra argument.

Ett paket kan innehålla mer utan att priset ändras. Det är mer för pengarna och det syns inte på någon faktura heller. Det är sant och därför säger jag inte att du inte fått något. Jag säger att du inte kan veta det genom att titta på enhetspriset.

Du måste titta på vad som ingår. Och vem jämför vad som ingick förut med vad som ingår nu? Ingen i underlaget. Den jämförelsen finns inte där.

Ett lågt enhetspris är ingen rabatt. Den meningen får gärna sitta på väggen vid kassan. En tankelek. Tänk om priset per svar föll lika mycket en gång till.

Vad ändras på Andreas faktura? Det beror helt på avtalet. Vid fast pris ingenting du ser. Vid förbrukning kan allt ändras, uppåt eller nedåt, beroende på hur långa uppgifterna blir.

Vid en pott räcker potten längre om uppgifterna inte växer. Så det enda säkra är att jag borde ha ett avtal jag förstår. Det är i alla fall en bra början. Vilket är ert starkaste argument var och en?

Mitt. Inget visar att besparingen inte har nått mig. Det kan Rickard inte besvara. Mitt.

Ingen verkar mäta vad AI kostar en krog, så ingen kan visa att den har nått dig heller. Det kan Andreas inte besvara. Det stämmer, jag kan inte besvara det. Men jag byter inte sida för det.

Inte jag heller. Jag tror att vi både har rätt att se olika på det tills någon har mätt. Vad skulle få någon av er att byta sida? En källa som visar att priset för vanliga abonnemang stått still medan innehållet varit detsamma.

Då skulle jag säga att jag hade fel. En källa som visar att vanliga abonnemang blivit billigare i takt med enhetspriset. Då skulle jag säga att jag hade fel. Så ni vill ha var sin undersökning som ingen har gjort?

Det låter som ett uppdrag åt någon på SCB. Vad vet vi inte? Vad AI kostar en liten krog? Om besparingen har nått dem som köper abonnemang.

Vad Revoluts tiondel omfattar. Om Stanfords siffra gäller i dag och vad som ingick i abonnemangen då jämfört med nu. Luckorna är inte ett fel hos någon. De är ett läge.

Mätningar finns för enhetspriset och för om företag använder AI, även de små. Det vi inte har hittat är en mätning av vad AI kostar en lunchkrog. Det betyder att vi inte kan avgöra frågan i dag. Det som skulle behövas är en jämförelse av vad som ingick i ett abonnemang då och vad som ingår nu.

Och en mätning av vad småföretag faktiskt betalar. Ingen av dem finns i underlaget. Och vi har inte jämfört något abonnemang själva. Det vi vet är vad källorna säger och det är en annan sak än vad som står på en faktura en vanlig tisdag.

Om någon bara hinner göra en enda sak imorgon, vad är det? Hitta avtalet. Läs hur det räknas och om det finns ett tak. Det är det mesta av nyttan och det tar tio minuters läsning.

Tio minuters läsning, det är kortare än en lunchrusning. Vad är det vanligaste missförståndet? Att priset per svar är priset du betalar. Det är enhetspriset och räkningen är enhetspriset gånger mängden.

Och att billigt betyder att jag kan fråga hur mycket som helst. Det är en bra tanke ända tills räkningen kommer och det inte fanns något tak. Och vad ska man inte göra? Räkna om ett enhetspris till en rabatt och köpa på hoppet att det blir billigare av sig självt.

Jag tar med mig frågan om taket. Den hade jag nog inte ställt av mig själv. Skriv de tre frågorna på en lapp vid kassan. Fast, per person eller pott?

Finns det ett tak? Vad händer med mitt pris när deras pris per svar sjunker? Och något att göra redan i dag. Öppna ditt eget avtal eller din senaste faktura och leta efter tre ord.

Fast, förbrukning, tak. Hittar du inget av dem är det din första fråga. Klockan är fortfarande tjugo över tio på lunchrestaurangen där vi började. Löksoppan puttrar och raden för AI-tjänsterna står kvar på skärmen.

Billigare per svar är inte billigare per månad. Skillnaden är att ägaren nu vet vilka tre frågor han ska ställa. Vad tar ni med er var och en? Att ett lågt enhetspris inte är en rabatt och att jag ska ta reda på vad jag faktiskt har tecknat.

Att det är räkningen som är frågan och att den bara går att besvara med ett avtal i handen. Andreas tror att en del av det billiga på sikt hamnar hos den som köper, som lägre pris eller som mer för pengarna. Rickard säger att enhetspriset inte är räkningen och att inget visar vad det har betytt för en krog räkning. Ingen av dem kan avgöra det med det underlag som finns och båda sa vad som skulle få dem att byta sida.

Siffran på scenen är en början. Räkningen på bordet är slutet och mellan dem ligger ett avtal. Tack för mig. Nu ska jag gå och leta upp ett avtal.

Tack Andreas. Imorgon. Sverige halkar efter. Mot vad?

Rösten du hör när jag pratar är en AI-kopia av min egen, gjord med mitt godkännande. Olivia och Andreas är också AI-genererade röster och Andreas är en gestaltad roll, inte en verklig person. Det vi har sagt är skrivet i förväg. Räkneexemplen och avtalsexemplen är tänkta scenarier byggda på vad bolagen och källorna själva säger och skriver.

De bygger inte på verkliga kunder och visar inga resultat. Allt här är allmän information. Avtalet först, sen svaret