Matmomsen sänktes. Syntes det i priset på hämtmaten?

Det här är ett tänkt exempel. Ingen verklig person och ingen verklig restaurang. Men alla som har hämtat mat en vardagskväll känner igen det. Kvart i sex en regnig torsdag.

Det luktar het ugn och våt kartong. Kön ringlar mot dörren och någon håller en vit påse som är varm i botten. Bakom disken frågar kassören det han frågar varje kväll: "Äter du här eller tar du med?" Gästen tänker en sekund. "Med", säger hon. Och på just det ordet byter samma rätt momssats.

Sen första april i år är det sex procent moms på maten i påsen. Hade hon satt sig vid ett bord i lokalen hade det varit tolv. Samma rätt, samma ugn, två olika satser. Momsen på maten sänktes.

Syntes det i priset på hämtmaten? För Konjunkturinstitutet, KI, har mätt. I början av september publicerade de en studie av priset på hämtmat hos sjuttiotvå restauranger som ingår i kedjor. Priserna samlades in med ungefär en månads mellanrum, med start några dagar före sänkningen.

I genomsnitt minskade priset med noll komma ett procent. Om hela sänkningen hade synts i priset och priset före moms hade stått still, hade det minskat med fem komma fyra procent. En tiondels procent mot fem komma fyra procent om hela sänkningen hade synts. Den skillnaden ska vi försöka förstå i dag.

Och vi ska fråga om ett pris är rätt sak att mäta med. Välkomna till Gästen först. Jag heter Olivia och det här är tisdagens avsnitt. Med mig har jag som vanligt Rickard Wilhelmsson.

Hej Rickard. Hej Olivia. Jag tycker att frågan redan är klurigare än den låter. Priset är det gästen ser, men det är sällan hela besöket.

Det får du utveckla. Vi har också en medverkande i dag, Marie. Marie är en gestaltad röst och ingen verklig person. Och i det här samtalet läser hon siffrorna som nationalekonom med inriktning på priser och skatter.

Välkommen! Tack! Jag gillar när ett skatteämne går att hålla i handen. En varm påse är ungefär det mest konkreta en skatt kan bli.

Jag säger min tolkning när det är min tolkning och jag säger att KI skriver något när det är deras ord. Det är viktigt att hålla isär. En sak till innan vi börjar. Vi tar ingen ställning till om momssänkningen var rätt politik.

Vi frågar bara om den syntes i priset och om priset är rätt sak att titta på. Börja med regeln. Marie, vad gäller i grova drag? Först en sak, det här är allmän information, inte skatterådgivning.

Lagen talar om livsmedel. Från första april tjugosex är momsen sex procent på de flesta livsmedel. Några få varor är undantagna. Och hur länge gäller det?

Till och med trettioförsta december tjugosju. Därefter, från första januari tjugoåtta, blir momsen tolv procent igen, enligt en lag som redan är beslutad men ännu inte har trätt i kraft. Det kan alltså ändras. Båda lagarna utfärdades i februari i år.

Servering på plats räknas som restaurangtjänst och ligger kvar på tolv procent. Och enligt Skatteverkets information räknas mat för avhämtning som livsmedel. Hämtmat är alltså sex procent. Så momsen avgörs av var man sitter?

Av vad man får. Skatteverket skriver att man ska göra en helhetsbedömning av vad kunden faktiskt får i samband med köpet. Dukning, servering och diskning är exempel på stödtjänster. I en restaurangtjänst ingår också tillgång till lokal med bord och stolar och till glas, porslin och bestick.

Gränsfall avgör varken jag eller Rickard. De är en fråga för Skatteverket eller en redovisningskonsult. Så det är sex procentenheter för en stol? För hela paketet.

Stolen får inte ta åt sig hela äran. I en sal är det nästan alltid så att gästen läser notan och inte momsen. Notan är en siffra. Frågan är vad siffran säger.

Då till studien. Vem har gjort den och vad har de gjort? Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet. Regeringen har gett Konsumentverket i uppdrag att tillsammans med KI följa livsmedelspriserna och den här studien gäller hämtmat.

Den handlar bara om den första månaden efter sänkningen, inte om mer. De hämtade priserna från restaurangernas egna webbplatser och digitala menyer vid två tillfällen. Första gången i slutet av mars, några dagar före sänkningen. Andra gången i slutet av april, ungefär en månad senare.

Efter bortfall blev det femhundratjugosju restauranger, varav fyrahundrafemtiofem fristående och sjuttiotvå som ingår i en kedja. KI valde kedjorna med stöd av en kartläggning av snabbservicekedjor. De undersökta kedjerestaurangerna är alltså i praktiken snabbservicekedjor och inte kedjerestauranger i allmänhet. Är det alla Sveriges restauranger?

Nej, och det är det viktigaste förbehållet. KI skriver själva att det är ett urval av restauranger som publicerar priser på nätet och att det inte ska läsas som hela restaurangbranschen. När jag säger kedjorna i fortsättningen menar jag de sjuttiotvå kedjerestaurangerna. Det är sjuttiotvå restauranger, inte sjuttiotvå oberoende prisbeslut.

I vissa kedjor sätts priset nationellt, så ett prisbeslut kan synas på flera restauranger. Det är värt att säga högt. Kedjorna i studien är ställen där man beställer i ett digitalt flöde. Det är beställningsflödet, inte menyn på väggen.

Just det flödet är poängen. Kedjornas priser hämtades ur deras egna beställningsflöden, där kunden själv väljer om det ska ätas på plats eller hämtas och där priset framgår före köp. Det är alltså det pris gästen faktiskt ser när gästen bestämmer sig. Så gästen ser priset i beställningen innan det är dags att trycka på köp.

Ja, enligt KI. Och det betyder att priset som mäts är priset vid beställning online. Rabatter i kassan eller kampanjer ingår inte och det är bra att hålla isär. Och vad hände med priset?

Hos kedjorna minskade priset på hämtmat i genomsnitt med noll komma ett procent. KI skriver att det ska betraktas som oförändrat. Fullt genomslag, alltså att hela sänkningen syns i priset, hade varit en minskning på fem komma fyra procent. Den siffran förutsätter att priset före moms är oförändrat och att momsen går från tolv till sex procent.

Ett räkneexempel som inte kommer ur studien. En rätt för hundra kronor med tolv procent moms blir nittiofyra kronor och sextiofyra öre med sex procent om priset före moms är detsamma. Men varför skulle priset sjunka av sig självt? Det är ju restaurangen som bestämmer priset.

Det behöver det inte och det är en bra fråga. Sänkningen gör att en mindre del av det gästen betalar går till staten. Vad restaurangen gör med priset är ett eget beslut som beror på en mängd saker. Fullt genomslag är bara måttstocken.

Vad som händer om priset före moms står still. Och uppmätt är det en tiondels procent. På hundra kronor är det tio öre. Tio öre.

I snitt är det knappt en prissänkning. Det ligger inom det KI kallar oförändrat. Det är ett genomsnitt över sjuttiotvå restauranger, så vi ska inte läsa det som att varje pris stod still. Knappt sju av tio restauranger hade samma pris på hämtmat efter som före.

Knappt var femte hade ett lägre och drygt var tionde ett högre. Det gäller restaurangens genomsnittspris över upp till tolv rätter. Räknat tillbaka från procentsatserna är det ungefär femtio restauranger som hade samma pris, fjorton som sänkte och åtta som höjde. Så knappt var femte sänkte?

Ja, men de flesta sänkningar låg på ungefär en till tre procent. Bara ett fåtal låg nära fullt genomslag, alltså fem komma fyra procent. Bland de fristående ökade priset på hämtmat i snitt med en tiondels procent, men KI drar inga slutsatser om genomslaget för dem och det kommer vi tillbaka till. Och servering på plats?

Där ändrades ju inte momsen. Där ändrades priset under samma månad med ungefär noll procent hos kedjorna och en ökning på noll komma fyra procent hos de fristående. KI skriver att skillnaden mellan hämtmat och servering på plats var mycket begränsad i båda grupperna. De jämför också med SCB:s index för restauranger och caféer som steg noll komma fyrtiosju procent i april.

De tar det som kontroll av att deras egna data är rimliga. Så servering på plats där momsen inte ändrades hade en månad som såg nästan likadan ut. Ja, och KI säger själva att skillnaden mellan före och efter inte kan läsas som effekten av momsen. För andra faktorer kan ha påverkat priserna samma månad.

Ett kedjekoncept meddelade till exempel prissänkningar på ett fåtal produkter den tjugotredje mars före första insamlingen. Så förhandsanpassning kan inte uteslutas, även om KI skriver att det inte finns stöd för att det var ett brett mönster. Men jag lägger ändå vikt vid att hämtmaten inte stack ut. KI jämför också med norska restauranger i kedjor.

Jämförelsen ger en skattning på knappt noll komma tre procent lägre priser, ungefär en tjugondel av ett fullt genomslag. I KI:s andra varianter av beräkningen blir det upp till ungefär en sjundedel. Men huvudskattningen är bara svagt säkerställd statistiskt och KI skriver själva att tillförlitligheten för hämtmat är lägre än för livsmedel i butik. Resultaten ska läsas som indikationer.

Jämförelsen med Norge förutsätter att priserna i de två länderna annars hade utvecklats parallellt. Det kan KI inte testa direkt eftersom studien bara har en mätning före reformen. En mätning före och en efter. Då ser man två punkter och inte en kurva.

Man kan dra en linje mellan två punkter. Man kan bara inte veta åt vilket håll den var på väg. Att något hände efter är inte samma sak som att det hände därför. Det borde stå på en skylt över kassan.

Och i butik, där gäller samma sänkning. I butik är bilden en annan. Konjunkturinstitutets andra studie om dagligvaruhandeln drar slutsatsen att momssänkningen fullt ut har slagit igenom i konsumentpriserna. Genomslaget skattas till mellan fyra komma sju och fem komma fyra procent och konsumentprisindexet från SCB visar att priserna på livsmedel och alkoholfria drycker sjönk fem komma fem procent från mars till april.

Men KI lägger själva till att andra saker hände samtidigt, bland annat en sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga. KI skriver att det kan påverka två av analyserna, men att de kontrollerar för det i en tredje och slutsatsen är ändå att genomslaget var fullt. Studien visar hur reformen slog igenom sammantaget under månaderna närmast efter. Här håller jag med Marie.

I butik syns sänkningen i priset. Det är därför hämtmaten är intressant. Låt mig sammanfatta så långt I butik syntes sänkningen enligt KI fullt ut. Hos de undersökta kedjorna syntes den knappt den första månaden.

Och för de fristående går det inte att säga. Tre olika svar på nästan samma fråga. Tre svar och tre olika kvaliteter på underlaget. Kan du säga vad siffran för hämtmat är och vad den inte är?

Den är en månad, sjuttiotvå kedjerestauranger och priser hämtade ur deras egna beställningsflöden. Den är inte alla krogar, den är inte försäljningsvolymer, den är inte kassan och den är inte lönsamhet. Det sista ordet är det jag kommer att hålla fast vid. Då närmar vi oss det ni inte är överens om.

Syntes det i priset på hämtmaten? Marie, vad läser du i siffran? Min tolkning är att sänkningen i stort sett inte nådde gästen hos de här kedjorna den första månaden. Syftet med reformen var enligt KI att stärka hushållens ekonomi igenom lägre livsmedelspriser och priset är det gästen möter.

Dessutom fanns priset i ett flöde där gästen ser det före köp. Det var inte ett pris som sattes i en kassa som studien inte kunde se. Det var synligt och det var oförändrat hos knappt sju av tio av de undersökta kedjerestaurangerna. Men det är ju bara en månad.

Kan inte priserna ha ändrats senare? Jo, och det kan komma att synas senare. KI möter bara den första månaden. Jag säger att det inte syntes under den första månaden och att det är den månaden jag kan tala om.

Då säger jag det så här. Menypriset är ett mått på en sak, vad en rätt kostar på en skärm. Men en kalkyl räknar hela besöket. Hur många som hämtar, vad det kostar att göra rätten, vilka kampanjer som körs.

Och KI skriver själva att studien inte fångar volymer, rabatter i kassan, kampanjer eller något annat än de priser som observeras. Rickard, förklara kalkylen för den som aldrig har stått i en sal. Den som har jobbat i en sal vet att priset på en rätt sätts med flera saker i huvudet samtidigt. Vad rätten kostar att göra, vad kvällen kostar att driva, vad grannen tar och vad gästen tål.

Priset är resultatet av en avvägning. När momsen ändras, ändras en av sakerna i avvägningen och det är inte säkert att den syns på menyn. Det är en invändning mot måttet, inte ett belägg för att något annat hände. Du säger vad studien inte ser, men inte vad den missar.

Rätt, det kan jag inte säga. Jag har ingen mätning av något annat som hände och det har ingen annan heller. Men det betyder ju att priset är en rad i kalkylen och att man inte kan läsa av hela kalkylen i en rad. Och KI säger ju det själva.

Ett begränsat genomslag i restaurangpriser behöver inte innebära att en skattesänkning saknar betydelse. Det håller jag med om. Men frågan i dag var inte om sänkningen betydde något. Frågan var om den syntes i priset och det är en snävare fråga.

Och de fristående, de som inte ingår i en kedja. De var ju med. De var med i underlaget men inte i slutsatsen. KI skriver att tillgängliga data inte medger slutsatser om genomslaget för de fristående restaurangerna.

Webbmenyerna visar sällan om ett pris gäller hämtmat, servering eller båda. Därför skickade KI en enkät. Sextioett av fyrahundrafemtiofem svarade. Det är en enkät och ingen mätning.

Av de som erbjöd hämtmat och hade olika priser, tjugosex stycken, sa sjutton att skillnaden hanteras i kassan utan särskild meny på webbplatsen. KI drar själva slutsatsen att om priset sänks i kassan men inte i menyn så registreras webbpriset som oförändrat trots att kunden möter ett lägre pris vid köp. Genomslaget riskerar därför att underskattas för en fristående. Det där är i princip min poäng i korthet.

Priset gästen möter och priset på nätet är inte alltid samma sak. För en fristående, ja, det håller jag med om. För kedjorna är priset ur flödet, priset före köp. Det är skillnaden jag inte släpper.

Hur vanligt var det med ett eget pris för hämtmat före reformen? I studiens urval hade drygt var tionde restaurang ett separat listat pris på hämtmat på nätet. Elva komma ett procent av kedjorna och tolv komma fem procent av de fristående. Det säger bara om priset stod som en egen post på nätet.

Det säger inte om det fanns ett lägre pris. Och där har jag en gissning som bara är en gissning. Två priser på samma rätt är krångligare än ett vid disken och i kassan. Ingen har mätt det, men regeringen skrev själv i propositionen att förslaget innebär ytterligare en skattesats att hantera för restauranger som säljer hämtmat.

Det här har hänt förut. Momsen på restaurang sänktes redan i början av 2012. Vad vet vi därifrån? Första januari 2012 sänktes momsen på restaurangtjänster, alltså servering på plats, från tjugofem till tolv procent.

Hämtmat hade redan den lägre satsen. KI bedömde 2013 att priserna blev i storleksordningen fyra procent lägre under de första sex kvartalen, ungefär fyrtio procent av ett fullt genomslag. I slutredovisningen 2015 bedömde de att priserna blev cirka fem procent lägre under de första tre och ett halvt åren och att ungefär hälften av sänkningen alltså hade förts vidare i priset. Och nu kommer det jag vill ha sagt.

Samma slutredovisning bedömde att sysselsättningen i restaurangbranschen troligen blev högre, cirka sextusen fler sysselsatta ett par år efter reformen. KI säger själva att storleken är osäker. Och vad sa de om lönerna? Om lönesumman skriver de att det är osäkert hur mycket reformen påverkade den.

Och timlönen går inte att studera eftersom tillförlitlig statistik saknas. Men om ungefär hälften syntes i priset och KI ändå bedömde att något syntes i antalet sysselsatta, så kan en sänkning synas på ett annat ställe än på menyn. Och här stannar jag. Det gällde servering på plats, inte hämtmat.

Det var en annan produkt. Då var det ungefär hälften efter tre och ett halvt år. Nu är det, enligt jämförelsen med Norge, ungefär en tjugondel efter en månad och i KI:s variant är upp till en sjundedel. Det är äpplen och päron.

Dessutom kom skattningen av sysselsättning och löner först efter ett par år och med stor osäkerhet. Det är en rimlig poäng. En månad säger inte hur det ser ut efter ett år, men då är vi tillbaka vid att en enda månad av menypris inte kan avgöra frågan. Den kan inte avgöra hela frågan, men den avgör vad gästen mötte den första månaden.

Finns det något om vilka restauranger som brukar ändra priset? Ja, IFAU publicerade en rapport år 2018 om momssänkningarna i Finland år 2010 och i Sverige år 2012. Forskarna beskriver prisförändringarna som i stort sett allt eller inget. Nästan alla skedde igenom att restauranger i någon form av kedja sänkte priset, medan fristående restauranger i de allra flesta fall lämnade priset opåverkat.

Det är ett mönster i hur systemet fungerar. Forskarna beskriver det som skillnader i hur ofta olika typer av restauranger ändrar sina priser. Det säger ingenting om vad någon ville. Så det är kedjorna som brukar röra på priset?

Förra gången var det kedjorna, ja. Jag håller med Rickard om att det säger något om systemet. KI skriver själva att de tittar på kedjor därför att hämtmatspriserna där kan observeras direkt i de digitala beställningsflödena. Att IFAU:s fynd från förra gången pekar åt samma håll är min egen tolkning, inte KI:s.

Hur stor del av restaurangmaten är det här vi pratar om? Hur mycket bärs egentligen ut? Branschorganisationen Visita lät Infostat fråga allmänheten i november och december förra året. Drygt tusen intervjuer i en webbpanel.

I genomsnitt uppgav de att ungefär hälften av luncher och middagar tas med eller levereras hem. Femtioem procent för luncher. Men det är människors egen skattning av antal måltider. Det är varken kassadata eller värde i kronor.

Och hur stor del av omsättningen som är hämtmat hittar jag ingen offentlig statistik på. Så enligt folk själva går ungefär hälften av luncherna ut genom dörren i en påse. Så vi vet att många hämtar. Vi vet inte hur mycket det väger i en kalkyl.

Vad räknade regeringen på? Regeringen bedömde i propositionen att statens skatteintäkter minskar med drygt trettiosju miljarder kronor under hela perioden med sänkt moms. Det gäller all livsmedelsmoms och det är en bedömning före reformen, inte ett utfall. Hur mycket av det som är hämtmat vet jag inte.

Såvitt jag kan se vet ingen. Samma proposition bedömer att restaurangbranschen får en ökad administrativ kostnad på omkring trehundra miljoner kronor om året, 2026 och 2027. Räknat med samma metod som en tidigare utredning. Det är en uppräkning.

Ingen har mätt det. Rätt. Och det säger jag också. Men den som har arbetat i en sal vet att ett extra moment i kassan sällan är gratis, även om ingen har satt en siffra på det.

Så vi har en bedömning av kostnaden före och ingen mätning av den efter. Då till det svåra. Vad är det starkaste ni har var och en? Mitt är att priset var synligt.

Det fanns i ett flöde där gästen väljer och knappt sju av tio av de undersökta kedjerestaurangerna hade samma pris efter som före. Varför vet jag inte och det mäter inte KI heller. Men om frågan är om en skattesänkning nådde fram till den som betalar, då är priset det första man tittar på. Mitt är att ingen har mätt vad resten av kalkylen gjorde.

Bara menypriset. Priset är en rad i en kalkyl. Studien mäter inte lönsamhet, lönesumma, kampanjer eller volymer. Och för de fristående säger KI själva att det inte går att dra slutsatser.

Ett oförändrat pris betyder att en rad är oförändrad. Det utesluter inte att något annat nådde gästen, ett erbjudande eller en kampanj, för det mäter studien inte. Jag kan inte utesluta att något annat nådde gästen, men jag kan heller inte visa det du antyder. Vill du byta mått från priset till hela besöket?

Då måste någon mäta hela besöket och det har ingen gjort. Just det. Och tills dess vet vi ett enda. Priset i flödet.

Det är en rad. Det är inte hela svaret. Det är hela svaret på frågan om priset. Det är det jag menar.

Och jag vill tillägga en sak. Det är lätt att säga att allt annat är okänt och det är sant. Men då kan man säga det om vilken skattesänkning som helst. Frågan är vad man går på tills någon mäter mer.

Och mitt svar är att man går på det man vet och säger vad det är. Ett pris i ett flöde hos sjuttiotvå restauranger i en månad. Det är ett bra mått på precis det. Det är bara inte ett mått på hela besöket.

Vad skulle få någon av er att ändra sig? Visade kassadata att gästen fick lägre notor på andra sätt med kampanjer eller erbjudanden, så skulle jag säga att sänkningen nådde fram, bara inte i menyn. Då hade jag haft fel om vad priset säger. Och visade en liknande mätning om ett år fortfarande oförändrat pris, oförändrade volymer och en oförändrad snittnota, så skulle jag säga att det inte syntes någonstans.

Då hade jag haft fel om kalkylen. En tankelek. Vad hade hänt om priset hade sjunkit hela fem komma fyra procent? Då hade vi haft samma prisfall på hyllan och i hämtflödet.

Om fler hade hämtat vet ingen, för KI såg inga volymer. Efter sänkningen 2012 kunde modellskattningarna inte visa några statistiskt säkerställda effekter på mängden sålda restaurangtjänster. Hade priset fallit hela vägen vet vi alltså inte vad det hade betytt för volymen. För förra gången gick den effekten inte att mäta.

Och därför tycker jag att en skattesänkning är svår att mäta med en enda siffra. Då till luckorna. Vad vet vi inte? För det första de fristående.

Där säger KI att data inte räcker för slutsatser. För det andra tiden efter den första månaden. Konsumentverket och KI lämnade sin delrapport den första september och den gäller bara den första månaden. För hämtmat är resultaten mer osäkra än för livsmedel i butik och analyserna indikerar ett begränsat genomslag hos restauranger som tillhör en kedja.

Och efter det? Kommer det en uppföljning? Nästa rapport ska lämnas senast den första september 2027 och gäller uppföljning av livsmedel. Jag hittar ingen uppföljning av restaurangpriser efter den första månaden.

För det tredje har SCB ingen separat prisserie för hämtmat. Gruppen restauranger och caféer i konsumentprisindex steg knappt en halv procent från mars till april. Men det är restauranger i allmänhet och det säger ingenting om just hämtmat. För det fjärde, studien mäter vilka priser som fanns, inte varför.

Skälen är oprövade. Och för det femte, effekten på anställningar och löner 2026. Den vet ingen. Förra gången kom bedömningarna först ett par år efteråt och med stor osäkerhet.

Det är som att mäta rummets temperatur med en termometer i hallen. Och sen påstå att man vet om gästerna fryser. Om den som driver ett ställe bara hinner göra en sak efter det här avsnittet, vad ger mest? Titta på ditt eget ställe före och efter första april.

Hur många hämtmatsbeställningar? Vilken snittnota? Det är precis det KI inte kunde se. Och gör priset synligt före köp om du inte redan gör det så att gästen vet vad som gäller.

Räkna hela besöket innan du jämför dig med någon studie. Vad kostar det att göra rätten? Hur många hämtar? Vad är alternativet för kvällen?

Och fråga din redovisningskonsult vilken sats som gäller för dina försäljningssätt. Det här är allmän information, inte skatterådgivning. Något lyssnarna kan göra redan i kväll? Nästa gång du hämtar mat, titta på momsen på kvittot om den anges.

Vilken sats står det? Och fråga dig vad priset egentligen är ett mått på. Och driver du ett ställe? Lägg siffrorna för hela besöket före och efter första april bredvid varandra.

En ruta på ett papper räcker långt. Påsen från början av avsnittet står kvar på disken, varm i botten. Sex procent moms. För gästen svarade med.

Syntes det i priset på hämtmaten? Studien säger att priset hos de undersökta kedjorna minskade en tiondels procent i snitt den första månaden mot fem komma fyra procent om hela sänkningen hade synts och priset före moms hade stått still. Den säger inte vad som hände med resten av kalkylen och inte om priset är rätt sak att mäta. Marie läser det som att sänkningen i stort sett inte nådde gästen hos de undersökta kedjorna den första månaden.

Rickard menar att ett pris är en rad i en kalkyl och att ingen har mätt resten. Om menypriset är rätt mått kan ingen av dem avgöra med de data som finns. Och jag tänker inte låtsas att jag kan, men jag skulle gärna se kassadata. Och jag skulle gärna se eventuella kampanjer.

Tack Marie för att du kom hit. Tack själv. Nu ska jag gå och titta på kvittot från lunchen. Imorgon flyttar vi blicken från vad maten kostar till vad den som serverar maten tjänar.

Det gäller lönen i annonsen och Rickard har redan en invändning. Det har jag alltid. Tack för att ni lyssnade på Gästen först. Olivia är en AI och alla röster här är AI-genererade, även min.

Marie är en gestaltad röst och ingen verklig person. Det du hört är allmän information, inte skatterådgivning. Vi har kontrollerat siffrorna mot de källor vi hittade och där underlag saknades sa vi det