När kaffet går upp och ner: vilket pris följer med?

[musik] Tänk dig ett lunchcafé en tisdag i november, strax före elva. Kaffekvarnen går, det luktar rostat och varmt och på bänken bakom disken ligger ett utskrivet mejl från grossisten. Priset på kaffet går upp från nästa månad. Samma morgon sitter en gäst vid fönstret och scrollar på telefonen.

Hon läser en rubrik om att kaffet har blivit billigare än för ett år sen. Hon tittar upp på tavlan med dagens bryggkaffe och sedan ner i koppen. Båda sakerna kan vara sanna på samma gång. Rubriken handlar om ett paket kaffe i en butik.

Mejlet handlar om kaffet som caféet köper in för att brygga. Det är två olika priser på två olika ställen i kedjan och de behöver inte röra sig i takt. Och därför är frågan inte om kaffet blir dyrare eller billigare. Frågan är den här: Vilket pris rör sig och när?

När vi spelar in det här i början av november har SCB publicerat sina siffror för september. Kaffe som hushållen köper i butik var tretton komma åtta procent billigare än ett år tidigare med momsen inräknad. Priserna på restauranger, caféer och liknande, allt de säljer sammantaget, var två komma sex procent högre än ett år tidigare. De siffrorna ska vi följa i dag och framför allt det som ingen siffra säger.

Välkomna till "Gästen först". Jag heter Olivia och det här är torsdagens avsnitt. Med mig har jag Rickard Wilhelmsson. Hej Rickard.

Hej Olivia. Jag tycker att vi börjar med att skilja på två saker som lätt blandas ihop, nämligen priset på kaffet och priset på koppen. Och vi har en medverkande i dag, Linda. Linda driver ett lunchcafé med sex anställda.

Välkommen Linda. Tack för att jag fick komma. Kaffepriset är något jag tänker på ofta, men jag säger direkt att jag inte har någon egen mätning att visa upp. Jag resonerar utifrån vad källorna säger och utifrån hur en kalkyl fungerar.

En sak innan vi sätter i gång. Allt vi säger bygger på publicerade uppgifter, så som de ser ut när vi spelar in det här i början av november. När vi säger att något inte finns i underlaget menar vi att det inte syns i de uppgifterna. SCB publicerar de fullständiga siffrorna för oktober den tolfte november klockan åtta på morgonen.

Det här avsnittet kommer ut några timmar före. Därför gäller våra siffror september och när du lyssnar kan det redan finnas nyare. Varför just kaffe, Rickard? Det finns väl hundra varor att följa.

För att det är en vara som både en butik och ett café säljer. Så man kan följa samma vara från två håll. Det gör inte svaret enkelt, men det gör frågan tydlig. Vad händer med ett pris på vägen från ett inköp till en kopp?

Och för att alla har en åsikt om vad en kopp kaffe ska kosta. Det gör det lätt att prata om, men svårt att prata om på ett sätt som stämmer. Rickard, ta SCB:s två siffror först. Kaffe billigare, restaurang och café dyrare.

Det ser ut som två siffror som pekar åt olika håll. Vad är det vi egentligen jämför? Två grupper i konsumentprisindex. Den ena är kaffe och kaffesurrogat, alltså kaffe som vara, det som hushåll köper i butik.

Den andra är restauranger, caféer och liknande och där ryms allt som en restaurang eller ett café säljer. Mat, dryck, lunch, fika, kaffe. Det är inte kaffe mot kaffe. Så finns det någon siffra för just en kopp kaffe på ett café?

I SCB:s tabeller för 2026 finns en grupp för kaffe som vara och en grupp för restauranger, caféer och liknande. Fram till december 2025 publicerade SCB också en serie för en kopp kaffe, men den finns inte med i de nya tabellerna. De två grupperna går att ställa bredvid varandra, men de svarar inte på samma fråga. Och det är värt att tänka på hur den större gruppen är sammansatt.

Den som har jobbat i en matsal vet att ett menypris bär mycket mer än det som ligger i koppen eller på tallriken. Lokal, personal, el och allt annat ligger i samma pris. En grupp som rymmer allt det, den kan röra sig av många skäl på en gång. Det känner jag igen.

Kaffet är en rad i kalkylen bland många andra. Men det är en rad som syns för att gästerna har en känsla för vad kaffe ska kosta. Och känslan kommer väl från någonstans. Titta på maj 2025 i SCB:s äldre tabeller.

Kaffe som vara i butik var då drygt fyrtiosex procent dyrare än i maj året före. Samma månad var SCB:s serie för en kopp kaffe drygt fyra procent dyrare än året före. Det är två serier, olika varor och olika sätt att mäta och siffrorna säger inget om varför de skilde sig åt. Sedan har ökningen för kaffe som vara vänt till en nedgång, men i september är kaffe som vara fortfarande dyrare än hösten 2024.

Så en gäst som minns fyrtiosex procent och ser tretton komma åtta ner kanske tror att vi är tillbaka där vi började. Men det är vi inte. Och man kan inte dra den ena siffran från den andra. Fyrtiosex procent var förändringen från maj 2024 till maj 2025.

Tretton komma åtta är förändringen från september 2025 till september 2026. Det är två olika jämförelser och de går inte att räkna ihop till en nivå. Det leder till något som gäller varje prisrubrik, inte bara kaffe Rickard, vilka frågor ställer du innan du tror på en siffra om pris? Tre: Vad är det som mäts?

Mot vad jämförs det? Och vad ingår? Den som läser tretton komma åtta procent billigare har fått en siffra utan adress. Adressen är kaffe som vara i butik mot samma månad året före med momsen inräknad. [skratt] En siffra utan adress.

Den tar jag med mig. Jag tror att många rubriker saknar den. Och när adressen saknas fyller lyssnaren i den själv. Kaffet på caféet, priset i dag och den moms man själv tror gäller.

Därför säger vi vad siffran gäller varje gång. Det är samma sak i en matsal. Om du säger något till en gäst och gästen hör något annat än du menade, så är det sällan gästens fel. Det är formuleringen som saknar adress.

Då följer vi kostnaden genom kedjan, från början. Steg ett är råvaran, alltså bönorna på världsmarknaden. Världsbankens siffror för Arabica, en av de två stora kaffesorterna, visar att priset, räknat i dollar, föll under större delen av första halvåret 2026, steg från juni till augusti, föll i september och steg lite igen i oktober. Internationella kaffeorganisationen skriver om september att Brasiliens rekordskörd pressade priset och att låga lager på kaffebörsen gav priset visst stöd.

Mer, upp, mer och lite upp igen. Det är ingen rak linje att kalkylera efter. Och det är priset på råvaran på världsmarknaden. Mellan det och en kopp på ett café i Sverige ligger flera led.

Vi ska se hur mycket av dem som går att belägga. Steg två är butikshyllan. Här kommer Matpriskollen in. Det är ett privat bolag som jämför priser i butiker, inte en myndighet.

Så det de skriver återger vi som deras egna uppgifter. Matpriskollen skriver att råkaffet bottnade i juni och har stigit sedan dess. Att höjningarna började synas i hyllan i oktober och att de fortsatte in i början av november. Det går ihop med Världsbankens siffror för Arabica, där oktober låg över juni.

Det gäller butiker. Det säger ingenting om vad ett café betalar. Matpriskollen redovisar också hur mycket priset gått upp, men de skriver själva att bara butiker som höjde priset ingår. De som inte höjde ingår inte.

Den uppgiften säger alltså inte hur mycket dyrare kaffet i allmänhet har blivit och därför återger vi den inte som en siffra. Då handlar den om de som höjde och inte om alla. Ja, uppgiften är tydligt avgränsad av dem själva. Den svarar på hur mycket de som höjde faktiskt höjde.

Matpriskollen skriver också att det tar några månader innan prisändringar syns i butikerna. Det är deras egen bedömning och i texten vi har läst redovisas ingen mätning bakom den. Någon siffra för fördröjningen för kaffe i Sverige finns inte i underlaget. Några månader?

Men hur många? Och gäller det åt båda hållen, både när det går upp och när det går ner? Det är just frågan. Om råvaran steg från juni till augusti och eftersläpningen är några månader, då passar det att höjningarna syns i hyllan i oktober och november.

Men det är ett resonemang byggt på deras bedömning, inte på en mätning. Och det är där tidpunkten blir viktig. Om fördröjningen är några månader, vad händer då om råvaran hinner vända? Då kan priset i hyllan gå upp efter att råvaran redan har vänt.

Så fungerar en fördröjning. Fördröjningen gör att olika led i kedjan inte visar samma månad. Man ser en höjning i hyllan och drar slutsatsen att råvaran stiger och råvaran kan redan ha gått åt andra hållet. Om det är så i det här fallet kan jag inte säga.

Så rubriken kan visa en månad och mejlet en annan. Då är vi framme vid steg tre och det är där det blir tunt. Hur slår ett inköpspris på kaffe igenom i menypriset på ett café eller en krog? Någon mätning av det för kaffe finns inte i underlaget.

Konjunkturinstitutet har mätt hur en momssänkning slog igenom på hämtmat, men det gäller en annan vara och en skattesänkning, inte kaffe och ett inköpspris. Och det är ju just det steget som mitt pris sitter i. Ja, vi har fyra ställen att titta på. Råvaran, hyllan i butiken, caféets inköp hos leverantören och menyn.

Hyllan är butikens pris, inte ett steg på vägen till koppen. För råvaran finns siffror, för hyllan finns en privat aktörs uppgifter, för inköpet finns ingen siffra i underlaget och för menyn finns i tabellerna för 2026 bara en stor grupp där kaffet ligger gömt tillsammans med allt annat. Det närmaste vi har för menypriset är Konjunkturinstitutets barometer för oktober. Den gäller restaurangföretag, i praktiken större än Lindas café med sex anställda, och svaren är vägda efter antal anställda, så stora företag väger tyngre.

Fyrtio procent uppger att de har fått högre totala kostnader under de tre månaderna före undersökningen. Sju procent uppger att de har höjt sina priser och lika många att de har sänkt dem. Resten har oförändrade priser. Totala kostnader är allt.

Personal, hyra, råvaror. Det är inte en fråga om kaffe. Hur stort urvalet är syns inte i tabellen och om caféer räknas som restauranger i gruppen framgår inte heller. Företag med färre än tio anställda ingår inte alls.

Lindas café med sex anställda finns alltså inte med, så siffran avgör inte hennes läge. Fyrtio procent med högre kostnader och sju procent som har höjt priset. Det är ett glapp mellan de två siffrorna, om jag läser rätt. En stor skillnad mellan två andelar, ja.

Men man måste läsa det försiktigt. Kostnadsfrågan gäller allt. Prisfrågan gäller försäljningspriset och ett pris kan ha höjts före de tre månaderna. Siffrorna säger att skillnaden finns.

De säger inte vem som står för kostnaden och inte att det beror på kaffe. En sak om språket också. Skillnaden mellan fyrtio procent och sju procent är trettiotre procentenheter räknat på de avrundade andelarna. Det är inte trettiotre procent.

Procent och procentenheter blandas ofta ihop och då blir skillnaden större eller mindre än den är. Det tänkte jag inte på. Jag hade nog sagt trettiotre procent och känt mig nöjd. Vad skulle man behöva för att kunna säga mer utifrån barometern?

Uppgifter om hur många som har svarat, under vilken period priserna höjdes och hur stor höjningen var. Inget av det syns i tabellen och därför får den inte bära mer än det den säger. Och att kostnaderna har ökat säger inget om hur mycket. En kostnad som ökar lite och en som ökar mycket ser likadana ut i en sådan fråga.

Fyra ställen alltså. Och nu har vi gått igenom dem. Råvaran gick ner, upp, ner och lite upp igen. Hyllan har enligt en privat aktör börjat röra sig uppåt.

Menyn finns i dag bara som en stor grupp. Och inköpet, mellan råvaran och menyn, där ett café faktiskt står, har ingen siffra i underlaget. Nu prövar vi kedjan mot några tänkta scenarier byggda på siffrorna vi har gått igenom. Första scenariot.

Tänk dig att kaffe i butik har blivit billigare och att grossisten aviserar en höjning inför nästa månad. Linda, vilket pris ska kalkylen följa? Det beror på vad jag ska ha siffran till. Hyllpriset säger något om vad gästen ser när hon handlar själv.

Men mitt inköp är något annat. Det är det jag betalar som styr vad en kopp kostar mig. Och det går inte att läsa ur en nyhet om butikspriser. Det är en bra regel.

Kalkylen följer priset du själv betalar. Nyheten om butikspriset är en signal om att titta efter, men det är inte din faktura. Och ett datum. Jag vill veta när jag tittar nästa gång så att jag inte bara reagerar på varje rubrik.

Mejlet från grossisten och rubriken på gästens telefon kan alltså båda stämma och kalkylen följer ändå bara det ena. Andra scenariot. Priset på kaffe anges per kilo, men gästen köper en kopp. Hur gör man om det ena till det andra?

Man delar kilopriset med antalet koppar. Hur många koppar man får ur ett kilo beror på hur man brygger och vilken storlek man serverar. Det måttet har jag själv och ingen annan. Och det är poängen med att räkna per kopp.

Går kilopriset upp eller ner så följer kostnaden för kaffet i koppen med om allt annat är lika. Men kaffet är bara en del av kostnaden för koppen. Hur stor del det är säger ingen av uppgifterna vi har pratat om. Det betyder att en stor förändring av kilopriset kan bli en liten förändring av vad det kostar att göra koppen.

Hur liten beror på hur stor del av kostnaden för koppen som är kaffe. Man vet inte förrän man har räknat själv. Tredje scenariot, om avtal. Tänk dig två caféer.

Det ena har ett avtalat pris på kaffet som ligger still under en viss tid. Det andra köper till dagens pris varje gång. Vad händer när råvaran går upp och ner? Caféet med ett avtalat pris märker ingenting av rörelsen så länge avtalet gäller.

Det andra caféet märker allt, direkt, åt båda hållen. Och när avtalet löper ut får det första hela förändringen på en gång. Därför är avtalets längd en del av svaret på vilket pris som rör sig. Samma kaffe, samma månad och ändå två olika kalkyler.

Inget av caféerna behöver ha gjort fel. Så rubriken på gästens telefon och mejlet från grossisten behöver inte säga emot varandra. Fjärde och sista scenariot. Tänk dig en gäst som har läst rubriker om att kaffet blivit billigare och som ser ett menypris på caféet som rör sig åt ett annat håll.

Vad ser gästen? Gästen ser en kopp och en rubrik om ett paket. Rubriken handlar om en annan vara i en butik med andra kostnader runt omkring. För den som driver caféet är det en situation där man kan behöva förklara något som siffrorna inte hjälper till med.

Och en sak till som skiljer dem åt. Kaffe i paket räknas som livsmedel. Enligt Skatteverket sänktes momsen på livsmedel från tolv till sex procent i april 2026, medan kaffe som serveras på caféet ligger kvar på tolv procent som restaurangtjänst. Det här är allmän information, inte skatterådgivning.

Det betyder att momssänkningen ligger inbakad i siffran för butiken. Hur mycket av de 13,8 procenten som kommer från den lägre momsen och hur mycket som kommer från priset på själva kaffet går inte att läsa ut ur en enda siffra. Oj, jag läste den siffran som bara kaffets eget pris. Det gör nog många.

En siffra ser ut som en sak, men är flera. Rickard, om en lyssnare vill reda ut det här i sin egen verksamhet, vad kan man fråga sin leverantör? Tre frågor tänker jag. Hur ofta ändras priset?

Hur lång tid i förväg får man veta det? Och vad är det som styr ändringen? Är det priset på råvaran? Är det valutan?

Eller är det något annat? Och en fjärde från mig. Går det åt båda hållen i samma takt? Om priset går ner, när märker jag det på fakturan?

Den frågan har jag inget svar på. Därför är den bra att ställa. Svaret är leverantörens och det kan bara du få. [skratt] Det kunde ha stått på en liten skylt vid kaffemaskinen. Fråga fakturan, inte rubriken. [skratt] Nu närmar vi oss det ni tolkar olika.

Vilket pris rör sig och när? Linda, du först. Min tolkning är att om mitt inköp blir billigare ska koppen kunna följa med ner. Annars blir det svårt att förklara för gästen.

Och när inköpet går upp igen vill jag inte vara den som står för det ensam. Då vill jag att en höjning kan synas i priset när den kommer och inte långt efteråt. [skratt] Rickard, du ser det annorlunda. Jag börjar med vad vi vet. Enligt SCB:s siffror för september var kaffe som vara i butik billigare än ett år tidigare och priserna på restauranger, caféer och liknande sammantaget högre.

Vad som har hänt med priset på en kopp sedan årsskiftet säger de siffrorna inte. I underlaget finns ingen mätning av genomslaget från inköpspris till menypris för kaffe. Det du säger om vad som borde hända kan jag köpa som en princip. Det du säger om vad som hände vet ingen av oss.

Jag sa inte vad som hände. Jag sa vad jag tycker att priset på koppen ska kunna göra. Men jag har en fråga som ligger kvar. Siffrorna visar en skillnad mellan hur många som får högre kostnader och hur många som höjer priset.

Vem står för de kostnader som inte syns i priset? Det vet jag inte och det är min poäng. Ingen av de siffror vi har gått igenom säger det. Det kan vara ägaren, leverantören eller gästen.

Eller så beror skillnaden på att frågorna mäter olika saker. Jag vill inte gissa vem det är. Då får jag leva med att det är obesvarat. Men det flyttar inte min utgångspunkt.

Jag vill kunna visa gästen varför priset är som det är. Och jag har en fråga till dig som du inte kan svara på. Hur lång är fördröjningen? Matpriskollen säger några månader.

Är det sex veckor eller sex månader? Det avgör om din tidpunkt är rätt och någon svensk siffra för det har ingen av källorna. Nej, det kan jag inte svara på. Och det är det som gör mig osäker.

Men det ändrar inte vad jag tycker är rimligt att kunna göra, nämligen att följa kostnaden åt båda hållen. Åt båda hållen håller jag med om som princip. Men en princip är inte en mätning. Din kalkyl kan följa kostnaden, men hur snabbt hela kedjan gör det, det säger ingen av siffrorna vi har.

Då tar jag principen och lämnar mätningen åt dig. Men en sak till. Bland restaurangföretagen i Konjunkturinstitutets undersökning, som i praktiken är större än mitt café, uppger fyrtio procent att de har fått högre totala kostnader. Samtidigt har kaffet i butik blivit billigare.

Då hade jag velat se en förklaring till hur det hänger ihop, om det alls gör det. Inte för att jag vet att den finns, utan för att jag inte vet var jag ska leta. Det är en rimlig önskan, men en förklaring kräver en mätning och någon sådan har ingen av källorna. Jag säger hellre ärligt att vi inte vet än ger en förklaring som låter bra och som ingen har kontrollerat.

Vad skulle få någon av er att ändra er? Om en svensk mätning visade att eftersläpningen är kort, några veckor. Då skulle jag tycka att koppen kan följa kostnaden tätare. Och jag skulle ändra mig om det fanns en mätning av genomslaget till menypriset.

Då hade vi något att säga om vem som står för kostnaden. Fram tills dess är det en lucka och en lucka är inte en slutsats. En tankelek. Vad skulle hända om SCB fortsatte att publicera serien för en kopp kaffe bredvid kaffe som vara?

Då kunde vi följa en kopp på caféet bredvid kaffe som vara i butik istället för att jämföra med hela restauranggruppen. Det vore ett stort steg. Men vi skulle fortfarande inte veta vad caféerna betalat för kaffet. Så frågan om vem som står för kostnaden skulle ändå ligga kvar.

Och jag hade fått en siffra att peka på när gästen frågar. Det hade varit värt mycket. Säg att grossisten aviserar en höjning i dag. Vad gör ni då?

Jag räknar om koppen med det nya priset och ser var jag hamnar. Sedan väntar jag en vecka innan jag bestämmer något. Jag vill inte ändra menypriset efter ett enda mejl. Ett beslut om priset fattas sällan på en minut.

Gästen märker en ändring och man vill kunna förklara den lugnt. Då hjälper det att ha räknat först. Linda, hur pratar man med gäster om ett pris som ändras utan att det blir ett föredrag om världsmarknaden? Kort och ärligt.

Man behöver inte förklara kaffebönor. Man behöver kunna säga att priset följer vad det kostar att göra koppen och att man tittar på det regelbundet. Och man behöver ha räknat så att svaret inte är en gissning. Det är sällan priset i sig som en gäst reagerar på.

Det är känslan av att inte förstå varför. En ändring som går att förklara på en mening är lättare att möta än en som kräver en bilaga. En mening klarar jag. Bilagor är inte min starka sida.

Och en mening kräver att man vet vad man har räknat på. Om en lyssnare bara hinner göra några saker efter det här avsnittet, vilka är det? Skriv ner vilket pris din kalkyl följer. Hyllan, grossisten eller din egen faktura.

Och skriv ner när du tittar på det igen. Räkna kaffet per kopp. Och fråga dig vad som händer med kostnaden för koppen om kilopriset rör sig uppåt eller neråt. Och en sak som är lätt att glömma.

Skriv ner det även när du inte ändrar något. Att vänta är också ett beslut och det är lättare att stå för om det finns ett datum. Så om vi samlar ihop det. Vilket pris följer din kalkyl?

Hur många koppar får du ur ett kilo? Och när tittar du nästa gång? Vad är det vi inte vet? Hur lång tid det tar från råvara till hylla.

För där finns bara en privat aktörsbedömning. Och hur ett inköpspris slår igenom på menyn eftersom det inte finns någon svensk mätning av det i underlaget. Hur stor del av priset på en kopp som är kaffe och om caféer ingår i restauranggruppen som Konjunkturinstitutet frågar. Det framgår inte av deras tabell.

Och oktober. SCB publicerar de fullständiga siffrorna för oktober den tolfte november klockan åtta på morgonen, några timmar efter att det här avsnittet har kommit ut. Höjningarna i hyllan i oktober kan synas redan där. De i början av november syns tidigast i siffrorna för november som kommer i december.

Det jag skulle önska mig är något enkelt. Att serien för en kopp kaffe kom tillbaka varje månad bredvid kaffe som vara. Då hade jag haft något att räkna mot. En sådan serie vore något som både en gäst och en caféägare kunde förstå på samma sätt.

I en matsal bygger man förtroende i små steg. Jag tror att samma sak gäller ett pris. Det är min tolkning och den bygger inte på någon mätning. Mejlet från grossisten ligger kvar på bänken.

Rubriken ligger kvar på gästens telefon. Båda är sanna. Vilket pris rör sig och när? Enligt SCB:s siffror för september, som är de vi har när vi spelar in det här i början av november, var kaffe som vara i butik tretton komma åtta procent billigare än ett år tidigare.

Priserna på restauranger, caféer och liknande, allt de säljer sammantaget, var två komma sex procent högre. Världsbankens siffror för Arabica visar en råvara som rört sig åt båda hållen sedan januari med en liten uppgång i oktober. En privat prisjämförelsetjänst skriver att höjningarna började synas i hyllan i oktober. I underlaget finns ingen mätning av vad som händer mellan inköpet och menyn.

Linda tolkar det som att koppen ska kunna följa kostnaden åt båda hållen och att hon inte vill stå för en höjning ensam. Rickard tolkar det som att genomslaget inte går att belägga med det vi har och att siffrorna visar en skillnad, men inte vem som står för kostnaden. Och jag vill fortfarande veta vem som står för kostnaden. Och jag vill fortfarande veta hur lång fördröjningen är.

Och om tavlan med dagens bryggkaffe hade varit din Linda? Då hade den fått vänta tills jag hade räknat. Vill du höra mer? Lyssna då på nästa avsnitt.

Tack Linda för att du kom hit. Tack själv. Nu ska jag gå och titta på vad min kalkyl egentligen följer. Nästa vecka tar vi med oss en fråga som vi inte hann ställa i dag.

Vilken? Det får du höra då. Koppen först, sen kilot. Rösten du hör när jag pratar är en AI-kopia av min egen, gjord med mitt godkännande.

Olivia och Linda är också AI-genererade röster och Linda är en gestaltad roll, inte en verklig person. Det vi har sagt är skrivet i förväg. Exemplen är tänkta scenarier byggda på de uppgifter vi har nämnt. Uppgifterna är hämtade ur källornas egna sidor och tabeller i början av november och sådant ändras.