Personalliggaren: vad ändras, och när?
Riksdagen beslutade den 11 november 2026 att ändra reglerna för personalliggare, och en del börjar gälla den 1 januari 2027 och en del den 1 juli 2027. Vad står i den nya texten, vem märker skillnaden och när?
Den 11 november 2026 sa riksdagen, utan omröstning, ja till regeringens förslag om ändrade regler för bland annat personalliggare. Enligt Skatteverkets sida införs nya regler för personalliggare från den 1 januari 2027, och ytterligare rege
"En del i januari, en del i juli."
Lyssna på din favoritplattform
Om avsnittet
Personalliggaren: vad ändras, och när? Riksdagen beslutade den 11 november 2026 att ändra reglerna för personalliggare, och en del börjar gälla den 1 januari 2027 och en del den 1 juli 2027. Vad står i den nya texten, vem märker skillnaden och när?
Den 11 november 2026 sa riksdagen, utan omröstning, ja till regeringens förslag om ändrade regler för bland annat personalliggare. Enligt Skatteverkets sida införs nya regler för personalliggare från den 1 januari 2027, och ytterligare regeländringar börjar gälla den 1 juli 2027. Enligt Skatteverkets sida ska den som bedriver restaurangverksamhet föra personalliggare, en förteckning över vilka som är verksamma i lokalen, och som restauranger räknas också kaféer, catering och pizzabutiker och liknande ställen där man kan hämta mat. Verksam är ett större ord än anställd: enligt Skatteverket ska också oavlönade, som praktikanter och släktingar, och personal som hyrts in från ett bemanningsföretag föras in. Från den 1 januari 2027 får Skatteverket enligt propositionen vid ett kontrollbesök ställa frågor till ägaren och personalen om anställningar och arbetsförhållanden, granska liggaren bakåt i tiden och stämma av uppgifterna mot andra uppgifter som Skatteverket har. Enligt propositionen ska ingen skyldighet att svara införas, men obesvarade frågor kan göra att Skatteverket bedömer att det behövs en fördjupad kontroll. Från den 1 juli 2027 ska enligt propositionen den som för en elektronisk personalliggare kunna föra över uppgifterna elektroniskt till Skatteverket när Skatteverket begär det. Det gäller inte uppgifter från tiden före den 1 juli 2027, och bara elektroniska liggare, inte papper. Under 2027 ska enligt propositionen den som är inhyrd dessutom ha sin arbetsgivare angiven i liggaren, vilket är nytt, medan inhyrda redan ska föras in enligt Skatteverkets sida. Det som inte kom med: utredningen föreslog elektroniska personalliggare i alla branscher som har liggare, men regeringen skriver i propositionen att det i dagsläget inte är motiverat att införa ett krav på elektroniska personalliggare i restaurangverksamhet. Louise driver en pizzeria med servering och hämtmat och har 8 anställda. Hon för liggaren på papper och tror att nästan ingenting ändras för henne: papperet finns kvar i dagsläget och hon behöver inte svara på frågorna. Rickard Wilhelmsson säger att det som ändras är samtalet vid besöket. Ingen av dem vet hur ofta en obesvarad fråga leder till en fördjupad kontroll. Båda säger vad som skulle få dem att byta sida. Det vi inte vet är hur många som för liggaren på papper, eftersom statistik saknas enligt propositionen, och hur besöken blir efter den 1 januari 2027. Avsnittet ger 3 frågor att ställa sig själv: Vet jag vilka i lokalen som räknas som verksamma, även de som inte får lön? Har vi inhyrd personal, och vet vi vem som är deras arbetsgivare? Har jag frågat Skatteverket eller min redovisningskonsult om något är oklart? Det vi säger är vad som står i riksdagens beslut, i propositionen och på Skatteverkets sida, så som det såg ut när vi spelade in det här, i mitten av november. Allmän information, inte skatterådgivning. Rösten du hör när Rickard Wilhelmsson pratar är en AI-kopia av hans egen röst, gjord med hans godkännande. Olivia och Louise är också AI-genererade röster, och Louise är en gestaltad roll, inte en verklig person. Det som sägs är skrivet i förväg. Exemplen är tänkta scenarier, byggda på vad källorna själva säger och skriver. De bygger inte på verkliga kunder och visar inga resultat.
Rickards signaturfras för det här avsnittet: Beslutet först. Sen datumen.
Rösterna i avsnittet
Olivia
AI-röstProgramledare för Gästen Först. Skapad av ElevenLabs. Redaktionell ledning av Rickard Wilhelmsson.
Rickard
Grundare RestaurangAI24 år i besöksnäringen, sommelier. Driver RestaurangAI och leder podden redaktionellt.
Louise
AI-röst, gestaltadGestaltad röst i avsnittet, ingen namngiven verklig person. Resonerar som den som driver en pizzeria med servering och hämtmat och 8 anställda, som hyr in personal från ett bemanningsföretag vissa helger och för liggaren på papper: tror att nästan ingenting ändras för henne, men kan inte besvara hur ofta en obesvarad fråga leder till en fördjupad kontroll.
Transkript (utdrag)
Redigerat utdrag ur avsnittet. Hela avsnittet är 29 minuter.
Läs hela transkriptet
[musik] Tänk dig en pizzeria strax före fem en eftermiddag i mitten av november. Ugnen är het och det luktar bränt mjöl och smält ost. Degen vilar under en handduk och någon fyller på ost i kylen. Vid kassan ligger en inbunden bok med en penna i ett snöre.
I den skriver var och en som jobbar sitt namn och när passet börjar och slutar. Boken heter Personalliggare. Den elfte november beslutade Riksdagen att ändra reglerna för den boken, utan omröstning. Beslutet är fattat, så det som återstår är tre frågor.
Vad står det i den nya texten? Vem märker skillnaden? Och när? Den som står vid kassan en vanlig dag har sällan tid att läsa en proposition.
Därför går vi igenom vad som står i den, utan att tolka mer än texten ger. Idag hjälps vi åt att hålla isär tre saker som lätt blandas ihop. Det som redan gäller när vi spelar in det här, i mitten av november, det som är nytt och det som inte kom med. Svaret på frågan om när blir två datum.
En del i januari, en del i juli. Vad som hör till vilket tar vi steg för steg. Välkomna till Gästen först. Jag heter Olivia.
Med mig har jag som vanligt Rickard Wilhelmsson. Hej Rickard! Hej Olivia! Liggaren är sällan det man pratar om i en sal.
Den ligger där tills någon frågar efter den. Nu har Riksdagen fattat beslut om den. Det här avsnittet handlar om vad den nya texten säger och vem som märker skillnaden. Vi går igenom vad som gäller i dag, vad Riksdagen har beslutat och vilka delar som börjar gälla när.
Med oss i dag har vi Louise som driver en pizzeria med servering och hämtmat. Hon har åtta anställda och vissa helger hyr hon in personal från ett bemanningsföretag. Välkommen Louise! Tack!
Jag för liggaren på papper. En inbunden bok, en penna och pennan är aldrig där den ska vara. Jag går in med en känsla av att det mesta förblir som det är för mig. Säg till om jag har fel.
Pennan som aldrig är där den ska vara, den känner nog många igen. Och jag pratar för mig själv, inte för hela branschen och inte för någon myndighet. Jag har med mig en fråga som jag ställer mig varje gång en ny regel dyker upp. Är det här något som berör mig eller något som går förbi?
Det är en bra fråga att ha med sig. Vi försöker reda ut den utan att säga åt någon vad man ska göra. Vad tänker du på först, Louise, när du hör ordet liggare? Boken.
Och att jag ska komma ihåg att skriva i den. Det är det första jag tänker på. Två saker innan vi börjar. Det vi säger om reglerna är vad som står i Riksdagens beslut, i propositionen och på Skatteverkets sida.
Så som det ser ut när vi spelar in det här i mitten av november. Och vi nämner inga belopp i dag. Då börjar vi i boken. Vad står i den i dag?
Enligt Skatteverkets sida ska den som bedriver restaurangverksamhet föra personalliggare. Som restauranger räknas också gatukök, caféer, personalmatsalar, catering, centralkök och pizzabutiker och liknande ställen där man kan hämta mat. Pizzabutiker står det. Då är jag med utan att behöva tolka något.
Det står så. Och ordet personalliggare är långt, så vi säger bara liggaren när det går. Liggare finns inte bara på krogar. Skatteverket nämner byggbranschen, fordonsservice, kropps- och skönhetsvård, livsmedels- och tobaksgrossister och tvätterier.
Det är bra att komma ihåg när vi kommer till en uppskattning längre fram. Skatteverket beskriver liggaren som en förteckning över vilka som är verksamma i verksamhetslokalen. Den ska uppdateras dagligen och vara lättillgänglig om Skatteverket gör ett besök. Uppdateras dagligen, då får pennan i snöret ett eget jobb.
För varje verksamhetsdag ska man anteckna namn och personnummer eller motsvarande nummer för var och en som är verksam och när arbetspasset börjar och slutar. Tiden ska antecknas i direkt samband med att passet börjar och slutar. Verksam. Det är ett större ord än anställd.
Ja, det ordet rymmer fler än man tror. Det är lagens ord och så som Skatteverket förklarar det ska man anteckna inte bara anställda, utan också andra som på något sätt deltar i verksamheten. Oavlönade, som praktikanter och släktingar och personal som hyrs in från ett bemanningsföretag ska föras in. Inhyrda står alltså med redan i dag.
Det är inget nytt. Redan i dag. Det nya kommer vi till. Sedan formen.
Liggaren kan föras i bokform och då ska den vara inbunden med förnumrerade sidor och beständig skrift. Eller elektroniskt med samma krav på vad som antecknas och då ska alla händelser loggas så att det syns vem som ändrat något och när. Beständig skrift. Det låter som något man ristar i sten.
Så långt går det inte. Och i propositionen står att Skatteverket tillhandahåller manuella personalliggare gratis. Gratis? Det är sällsynt i den här branschen.
Gratis och beständig. Boken har det bra. Det finns undantag. Skatteverket nämner bland annat en enskild verksamhet där bara ägaren, maken eller makan och barn under sexton år är verksamma.
Enligt propositionen ändras de undantagen inte. Åtta anställda och inhyrd personal vissa helger, så det undantaget gäller inte mig. Skatteverket får besöka verksamhetslokalen för att kontrollera att de som arbetar där finns antecknade. Liggaren ska finnas tillgänglig vid besöket och om ägaren inte själv är där ska någon annan kunna visa upp den.
Skatteverket får också kontrollera identiteten hos de som arbetar i lokalen. Enligt propositionen kan besöken göras utan att Skatteverket har hört av sig i förväg. Så besöket i dag handlar om att namnen i boken stämmer med de som står i lokalen. Det håller jag i huvudet när vi kommer till januari.
Nu lämnar vi boken en stund och tittar på hur beslutet kom till. Det kom till i flera steg. En statlig utredning lämnade sina förslag den 30 augusti 2024 och förslagen gick ut på remiss. Regeringen skickade sin proposition till Riksdagen i juni.
Den rör flera kontrollsystem på skatteområdet och personalliggare är en del av den. Skatteutskottets betänkande kom den 3 november och den 11 november 2026 sa Riksdagen ja till regeringens förslag. Beslutet fattades utan omröstning. Riksdagen har alltså beslutat.
Det är skillnad mot ett förslag och det hörs i hur man pratar om det. Det är två datum att hålla reda på, så vi tar dem ett i taget. På Skatteverkets egen sida står att nya regler för personalliggare införs från första januari 2027 och att ytterligare regeländringar börja gälla första juli 2027. Från första januari 2027 får Skatteverket, enligt propositionen, också utreda vid ett kontrollbesök om det behövs en kontroll av skyldigheten att lämna uppgifter till myndigheten.
Då får Skatteverket ställa frågor till ägaren och till personalen om vilka som finns i liggaren, om anställningar och om arbetsförhållanden i övrigt. I propositionen står att frågorna ska hålla sig till det syftet och att det därför endast kan bli aktuellt att ställa dem i en relativt begränsad omfattning. Skatteverket får också granska liggaren bakåt i tiden och stämma av uppgifterna mot andra uppgifter som Skatteverket har. Ett exempel i propositionen är arbetsgivardeklarationen.
I propositionen står att Skatteverket i dag inte får granska uppgifter bakåt, mer än att kontrollera att äldre uppgifter har sparats. Frågor och en blick bakåt. Det är en annan sorts besök än att kontrollera att dagens namn står i boken som jag ser det. Samtidigt står det i propositionen att det huvudsakliga syftet med kontrollbesök fortfarande ska vara att kontrollera liggaren.
En mer formell granskning ska fortfarande kräva ett eget beslut. Nu tre meningar ur propositionen som är värda att läsa precis som de står. Såhär står det i propositionen om frågorna: Någon skyldighet för näringsidkaren eller personalen att svara bör alltså inte införas. Om frågor inte besvaras kan det dock innebära att vissa oklarheter kvarstår.
Det kan i sin tur medföra att Skatteverket bedömer att det behövs en fördjupad kontroll av uppgiftsskyldigheten. Kan de komma bara för att fråga om anställningar? Inte enligt propositionen, utom i vissa fall i byggverksamhet. Skatteverket ska inte få besluta om ett kontrollbesök bara för det nya ändamålet, alltså för att utreda om det behövs en kontroll.
Allt det här står i samma text och delarna är värda att hålla isär. Så till juli. Från första juli 2027 ska den som för elektronisk personalliggare kunna föra över uppgifterna elektroniskt till Skatteverket enligt propositionen. Det sker när Skatteverket begär det, vid ett kontrollbesök eller vid en kontroll av skyldigheten att lämna uppgifter.
Det gäller inte uppgifter från tiden före första juli. Och det gäller bara elektroniska liggare. Pappret berörs inte av den delen. Så det är två olika sorters liggare och två olika datum?
Det är ett sätt att säga det. Det som kommer i januari gäller liggaren oavsett form, medan överföringen i juli enligt propositionen bara gäller den elektroniska. Och en tredje sak som enligt propositionen ska gälla under 2027. Den som är inhyrd ska ha sin arbetsgivare angiven i liggaren.
Inhyrda står redan med. Nytt är vem som är deras arbetsgivare. Det är en liten rad, men det är en ny rad. En ny rad i boken alltså.
Pennan i snöret får jobba lite till. Det som inte kom med är också en del av svaret. Utredningen som kom före propositionen föreslog elektroniska personalliggare i alla branscher som har liggare. Regeringen skriver i propositionen att det i dagsläget inte är motiverat att införa ett krav på elektroniska personalliggare i restaurangverksamhet.
Och ett krav på regelbunden överföring av uppgifter till Skatteverket införs inte heller. I dagsläget. Det är regeringens ord och en bedömning i dag. Jag säger inget om vad som kan komma senare.
Branschen hade också synpunkter innan propositionen kom. Frågan om ett krav på elektronisk liggare fanns också med i remissvaren på utredningens förslag i slutet av 2024. Branschorganisationen Visita skrev att det även fortsättningsvis måste vara valfritt att föra liggaren manuellt eller elektroniskt. Hotell- och restaurangfacket skrev att de tillstyrkte, alltså stödde, att alla branscher med personalliggare skulle gå över till digitala liggare.
Regeringen gick inte vidare med kravet. Visita skrev också att man inte hade något att invända mot utredningens förslag om kontrollbesök och om uppgift om inhyrdas arbetsgivare. Och Hotell- och restaurangfacket skrev att uppgift om arbetsgivare, även för inhyrd personal, antagligen ger en bättre översikt och bättre kontrollmöjligheter. Remissvaren gäller utredningens förslag, inte propositionen.
Jag tolkar inget av dem och lägger inte mer i dem än vad de säger. Det jag kan säga är att kravet på elektronisk liggare inte kom. Nu något som låter som en enkel fråga. Hur stort är det här egentligen?
En sak till ur propositionen om hur stort det är. För kontrollbesök i alla branscher med personalliggare, alltså inte bara restauranger, uppskattar regeringen att ett besök i snitt tar cirka tio minuter längre. Cirka tio minuter längre i snitt räknat på alla branscher med liggare. Det är ungefär en pizza i ugnen. [skratt] Innan vi går till pizzerian, tre rader att ta med sig.
Nytt från första januari 2027. Vid ett kontrollbesök får frågor ställas, liggaren granskas bakåt och uppgifterna stämmas av mot andra uppgifter som Skatteverket har. Samtalet. Nytt från första juli 2027.
Den som har elektronisk liggare ska kunna föra över uppgifterna när Skatteverket ber om det. Och under 2027, arbetsgivaren för den som är inhyrd. Min bok berörs inte av överföringen i juli har jag förstått. Och det som inte kom med.
Krav på elektronisk liggare i dagsläget och regelbunden överföring. I dagsläget, ja. [skratt] Pennan klarar sig. Den har klarat sig förut. Då går vi från texten till pizzerian med fyra tänkta situationer byggda på vad texten säger.
Först en lördag med fullt hus och en extra person från ett bemanningsföretag som kliver in klockan fyra och jobbar till stängning. Den personen står väl redan i boken? Inhyrda var ju inget nytt. Inhyrda ska redan i dag föras in.
Det nya är arbetsgivaren. Med arbetsgivare menar propositionen den som ansvarar för att betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag på ersättningen för arbetet. Enligt propositionen bör uppgifterna om arbetsgivaren vara av samma slag som de uppgifter som ska anges om näringsidkaren, alltså namn och personnummer, organisationsnummer eller motsvarande. Regeringen avser att återkomma med en förordning om det.
Så personen ska in i boken. Propositionen pekar på namn och nummer för arbetsgivaren och den närmare regleringen kommer i en förordning. Propositionen lämnar den närmare regleringen till en förordning och vi säger inget om hur det blir i ett enskilt fall. Och om en vän hoppar in en kväll och viker pizzakartonger utan lön, ska den personen också stå med?
Enligt Skatteverket är verksam den som på något sätt deltar i verksamheten och oavlönade, som praktikanter och släktingar, ska föras in. Hur det blir för just den personen säger vi inget om. Det är en fråga man får ställa sig, inte ett svar jag kan ge. Verksam är ett större ord än anställd och därför blir frågan större än man tror.
Två frågor man kan ställa sig själv efter det här. Vet jag vilka i lokalen som räknas som verksamma, även de som inte får lön? Och har vi inhyrd personal och vet vi vem som är deras arbetsgivare? Tillbaka till pizzerian, andra situationen.
En tisdag i februari 2027. Liggaren är på papper. Skatteverket kommer på besök utan att ha hört av sig i förväg, ställer frågor om anställningar och arbetsförhållanden till ägaren och till personalen och tittar bakåt i liggaren. Vilka sorters frågor kan det vara?
Frågorna får gälla uppgifter eller avsaknad av uppgifter om personer i liggaren, anställnings- och uppdragsförhållanden och övriga arbetsförhållanden, står det i propositionen. Och måste jag svara? I propositionen står att ingen skyldighet att svara ska införas, varken för näringsidkaren eller personalen. Och att obesvarade frågor kan innebära att vissa oklarheter kvarstår.
Det kan i sin tur leda till att Skatteverket bedömer att det behövs en fördjupad kontroll av skyldigheten att lämna uppgifter. Texten säger båda sakerna. Ingen svarsplikt och en möjlig följd om man inte svarar. Jag tolkar inte hur ofta det händer eller vad en fördjupad kontroll blir i ett enskilt fall.
Jag noterar bara att det står så. I dag hade samma besök handlat om att kontrollera att namnen stämmer. I februari kan frågor och en blick bakåt komma till. Där har du skillnaden.
Jag ser framför mig att boken får en ny sorts läsare. Och då är vi på regeringens uppskattning av besökets längd. Mer än så vet vi inte om hur ett sådant besök blir. Tredje situationen och nu flyttar vi till grannkrogen.
Grannen har elektronisk personalliggare. Från första juli 2027 ska den liggaren, enligt propositionen, kunna föra över uppgifterna elektroniskt till Skatteverket när Skatteverket begär det. Inte löpande, utan på begäran, vid ett kontrollbesök eller vid en kontroll av skyldigheten att lämna uppgifter. Bara för uppgifter från och med första juli.
Så det som skrevs i liggaren före juli är inte med? Enligt övergångsbestämmelsen gäller skyldigheten inte uppgifter som avser tid före första juli 2027. I propositionen står att regeringen avser att låta Skatteverket föreskriva hur överföringen ska se ut i detalj, alltså om format och teknik. Det säger vi inget om.
Min bok sliter överföringen i juli alltså. Första gången det är en fördel att vara analog. Betyder det att allt blir digitalt för grannen? Att Skatteverket bara får en fil?
Nej, enligt propositionen kan Skatteverket fortfarande välja att bara titta på liggaren eller få den utskriven. Överföringen är ett sätt till och den sker på begäran. Då är överföringen ett tillägg, inte något som ersätter det som finns. Och den är inte löpande.
Det är när Skatteverket ber om det. Det är lätt att glömma. Fjärde och sista situationen. Och nu är ägaren inte på plats.
Ägaren är på leverantörsmöte när besöket kommer. I lokalen står en servitör och en pizzabagare. Enligt Skatteverket måste det finnas någon annan som kan visa upp liggaren om ägaren inte själv är där. Så boken ska kunna hittas av den som står vid ugnen, inte bara av mig.
I en sal är det nästan alltid så att fler än ägaren står i lokalen när något händer. Därför är frågan om vem som kan visa upp liggaren större än den låter. Och om det är en av de inhyrda som står där, en som aldrig varit här förut? Vem är den någon annan då?
Vem det kan vara säger vi inget om. Enligt Skatteverket ligger ansvaret alltid hos den som bedriver verksamheten, även om någon annan för liggaren. Och från första januari kan frågorna också ställas till personalen enligt propositionen. Ingen skyldighet att svara, men obesvarade frågor kan göra att Skatteverket bedömer att det behövs en fördjupad kontroll.
Att kunna visa upp en liggare är något annat än att äga en. Och från januari kan frågorna komma till den som står där, inte bara till ägaren. Det är den delen som är ny för dem som står i lokalen. [skratt] Nu till det ni ser olika på. En del i januari, en del i juli.
Louise, du sa i början att du tror att det mesta förblir som det är för dig. Utveckla. Min tolkning: för mig ändras nästan ingenting. Pappret finns kvar i dagsläget.
Överföringen i juli gäller bara elektroniska liggare, så den delen berör inte mig. Och i januari behöver jag inte svara på frågorna, för i propositionen står att ingen skyldighet att svara ska införas. För kontrollbesök i alla branscher med liggare är regeringens uppskattning cirka tio minuter längre i snitt. Men det är en sak Richard inte kan besvara.
Om jag inte behöver svara, vad blir då annorlunda för mig? Min tolkning: det som ändras är samtalet vid besöket. Från första januari får Skatteverket fråga om anställningar och arbetsförhållanden och titta bakåt i liggaren även om den är på papper. Det är en annan sorts samtal än i dag.
Och en sak Louise inte kan besvara. Enligt propositionen kan obesvarade frågor göra att Skatteverket bedömer att det behövs en fördjupad kontroll. Hur ofta leder en obesvarad fråga då dit? Det kan jag inte besvara.
Jag vet inte hur ofta. Men det står att det kan hända, inte att det ska. Och enligt propositionen kräver en mer formell granskning fortfarande ett eget beslut. Min tolkning står kvar.
Pappret finns kvar och jag behöver inte svara. Åh, jag kan inte besvara din fråga heller. Jag vet inte vad som blir annorlunda för dig, bara vad texten tillåter. Ingen vet hur besöken blir förrän de har gjorts.
Propositionen säger inte hur ofta en obesvarad fråga leder vidare. I avsnittet om effekter, där den resonerar om kostnaden för företagen, står att det är osäkert i vilken utsträckning Skatteverket kommer att utnyttja de aktuella befogenheterna. Två obesvarade frågor och ingen som backar. Så får det vara.
Det som talar för Louise i texten är att det huvudsakliga syftet med kontrollbesöken fortfarande ska vara att kontrollera liggaren och att en mer formell granskning kräver ett eget beslut. Det som talar för Richard är att frågorna och blicken bakåt är nya och att obesvarade frågor enligt texten kan leda vidare. Så huvudsyftet är liggaren och den är det jag har. Och frågorna är nya.
Båda sakerna står i texten. Vi läser dem olika. [skratt] Då tar vi en annan vinkel. Regeringens uppskattning av besökets längd. Vad säger den och vad säger den inte?
Den säger något om kontrollbesök i alla branscher med liggare som ett snitt. I propositionen står också att det i genomsnitt kan antas ta kortare tid hos små företag och längre tid hos större. Uppskattningen säger inget om hur ett besök blir hos någon enskild. Min tolkning är att en uppskattning av det slaget inte pekar mot något stort, men jag vet att den inte säger något om mig.
Det kan man läsa så. Jag läser den som en uppskattning av tid, inte av vad som sägs under tiden. Men samtal har Skatteverket väl redan i dag med den som står där. I dag får Skatteverket begära att en person som arbetar i lokalen styrker sin identitet och uppgifterna får stämmas av mot liggaren.
Frågor om anställnings- och arbetsförhållanden kommer till med riksdagens beslut från första januari 2027. Och det är där jag ser skillnaden. Då är det en gradskillnad tycker jag. Det kan vara en gradskillnad eller en annan sorts samtal.
Det vet man först när besöken har gjorts. Ett stycke ur propositionen som ni kan läsa åt olika håll. De uppgifter som framkommer vid kontrollbesöket ska få stämmas av mot varandra och mot andra uppgifter som Skatteverket har tillgång till. Det som framkommer vid besöket.
Så besöket är ramen tolkar jag det som. Ramen är besöket, ja. Men inom ramen är jämförelsen med andra uppgifter ny. Det är det jag menar med samtalet. [skratt] Och vem märker skillnaden först?
Den som står vid kassan när besöket kommer. Det är den som får frågorna enligt texten. Och den som äger stället, som har ansvaret oavsett vem som för boken. Då märks det på två ställen.
Vilket är ert starkaste argument var och en? Min fråga: om jag inte behöver svara, vad blir då annorlunda för mig? Det kan Rickard inte besvara. Min: om frågorna inte besvaras, hur ofta leder det då till en fördjupad kontroll?
Det kan Louise inte besvara. Det stämmer, men jag byter inte sida för det. Inte jag heller. Vi får vänta på första januari och se. [skratt] Vad skulle få någon av er att byta sida?
Om obesvarade frågor visar sig ofta leda vidare eller om besöken blir något helt annat än regeringens uppskattning, då hade jag haft fel. Om de första besöken efter årsskiftet visar att frågorna är få och korta och att obesvarade frågor sällan leder vidare, då hade jag haft fel. Så ni väntar båda på facit och det finns inte än. Ingen av er byter sida i dag. [skratt] Vad vet vi inte?
Hur många som för liggaren på papper. Regeringen skriver i propositionen att statistik saknas om hur stor andel av näringsidkarna som har manuella respektive elektroniska liggare. Hur regleringen av uppgifterna om arbetsgivaren blir i förordningen. Hur överföringen ska se ut i detalj.
Hur ofta en obesvarad fråga leder vidare och hur besöken blir efter första januari. Att det finns luckor är inget fel hos någon. Man kan inte veta hur något fungerar i praktiken innan det har prövats. En tankelek.
Utredningen föreslog ett krav på elektroniska liggare i alla branscher med liggare och regeringen gick inte vidare med det. Tänk om det hade gått igenom. Vad hade varit annorlunda för en pizzeria med en bok vid kassan? Då hade boken varit själva frågan och inte pennan i snöret.
Då hade riksdagen bestämt formen åt alla. Nu får man i dagsläget fortsatt välja. Och åt andra hållet. Tänk dig att riksdagen hade avslagit hela propositionen.
Vad hade gällt då? Det som gäller i dag. Liggaren varje verksamhetsdag, besöken och namnen som ska stämma. Då hade jag haft kvar min bok och min penna och inget att prata om i dag.
Om en lyssnare bara hinner ställa sig en enda fråga efter det här, vilken? Vilka som egentligen är verksamma i lokalen en vanlig lördag och om alla står i boken. Och vad är det vanligaste missförståndet? Att allt börja gälla på en gång.
Det gör det inte. Och att det kom ett krav på elektronisk liggare. Det kom inget sådant krav och regeringen skriver att det inte är motiverat i dagsläget. Två missförstånd som är lätta att ha med sig.
Båda går att rätta på en minut. Louise, vad hade du velat veta när vi började? Att det är två datum och att överföringen i juli inte rör pappret. Det hade sparat mig en hel del grubblande vid kassan.
Programmet heter "Gästen först", så en fråga till: Vad märker gästen av allt det här? Som jag ser det nästan ingenting. Gästen ser ingen liggare. Den som märker något är den som står i lokalen när besöket kommer och den som har ansvaret.
Gästen vill ha sin pizza. Därför ligger boken vid kassan och inte på bordet. Innan vi slutar, en sak vi säger tydligt. Vi återger vad som står i riksdagens beslut, i propositionen och på Skatteverkets sida, så som det ser ut när vi spelar in det här i mitten av november.
Och vi säger inget om vad som gäller i en enskild verksamhet. En fråga man kan ställa sig själv: Har jag frågat Skatteverket eller min redovisningskonsult om något är oklart? Louise tror att nästan ingenting ändras för henne. Pappret finns kvar i dagsläget, hon behöver inte svara och regeringens uppskattning av besökets längd gäller alla branscher med liggare.
Rickard säger att det som ändras är samtalet vid besöket. Från första januari får frågor ställas och liggaren granskas bakåt och obesvarade frågor kan enligt propositionen göra att Skatteverket bedömer att det behövs en fördjupad kontroll. Ingen kan besvara den andras fråga och båda sa vad som skulle få dem att byta sida. Tre saker att hålla isär som vi lovade i början.
Det som redan gäller, det som är nytt och det som inte kom med. Och datumen hör ihop med det som är nytt, inte med det som redan gäller. Klockan är fortfarande strax före fem på pizzerian där vi började. Ugnen är het och boken ligger vid kassan med pennan i snöret.
En del i januari, en del i juli. Vad tar ni med er var och en? Att reglerna kommer i två omgångar och att verksam är ett större ord än anställd. Att beslutet är fattat, att datumen är olika och att ingen vet hur besöken blir förrän de har gjorts.
Tack för mig. Nu ska jag leta upp pennan. Tack Louise. Det du har hört är allmän information, inte skatterådgivning.
Nästa vecka är vi tillbaka med en ny fråga. Rösten du hör när jag pratar är en AI-kopia av min egen, gjord med mitt godkännande. Olivia och Louise är också AI-genererade röster och Louise är en gestaltad roll, inte en verklig person. Det vi har sagt är skrivet i förväg.
Exemplen är tänkta scenarier byggda på vad källorna själva skriver. De bygger inte på verkliga kunder och visar inga resultat. Beslutet först, sen datumen.
Nästa avsnitt
Beslutet först. Sen datumen.Lyssna på nästa avsnitt.