Så går det till att anlita Wilhelmsson Labs

Tänk dig det här. Torsdag 16.58 i ett litet konferensrum. Stolarna står snett, tavlan har ingen suddat och kaffet i kannan har hunnit bli kallt. Sex personer går ut i korridoren och var och en bär på sin egen idé om vad som blev bestämt.

Alla gick och ingen skrev ner det. Vems jobb var det att skriva? Välkomna till Gästen först. Jag heter Olivia.

Veckans fyra avsnitt handlar om de tjänster som Rickard Wilhelmsson erbjuder genom sitt bolag Wilhelmsson Labs. Det här är alltså reklam för Wilhelmsson Labs och det säger jag direkt. Gästerna är gestaltade roller och exemplen är scenarier, inte verkliga kunder. Med mig har jag Rickard.

Hej Rickard! Hej Olivia. Bra att du säger det först. Jag har ett eget intresse i det här.

Då vet alla som lyssnar var de har mig och kan väga det jag säger mot det. Vi har två gäster i dag. Sara är en gestaltad röst, ägare av ett litet företag som funderar på att anlita någon utifrån. Daniel är också gestaltad, ägare av ett litet företag och med bakgrund i it-drift och han är skeptisk till att bli beroende av en leverantör.

Ingen av dem är en verklig person och ingen talar för något bolag eller någon myndighet. Välkomna båda. Tack! Jag har en fråga på bordet just nu.

Ska vi låta någon utifrån bygga något åt oss eller ska vi fortsätta som vi gör? Hej, jag kommer från it-drift, så min första fråga är alltid densamma. Vad händer när leverantören inte finns längre? Sara, vad är du mest orolig för när du tänker på att anlita någon?

Att det tar mer tid än det sparar. Vi är några stycken och varje timme jag lägger på något nytt är en timme jag inte lägger på det vi egentligen lever av. Daniel, din fråga om vad som händer om leverantören försvinner kommer vi tillbaka till. Vi börjar med en siffra.

SCB, Statistiska centralbyrån, har räknat hur många företag med minst tio anställda som använde AI under 2025. Totalt var det trettiofem procent. SCB räknar ett företag som användare om det använder minst en AI-teknik, till exempel AI som skapar text eller AI som gör tal till text. Undersökningen gäller näringslivet.

Offentlig sektor ingår inte och inte heller bland annat vård och omsorg, utbildning, jordbruk och finans. Men siffran gömmer en skillnad. Bland företag med tio till fyrtionio anställda var det trettioen procent. Bland företag med tvåhundrafemtio eller fler anställda var det sjuttiotvå procent.

Drygt dubbelt så många hos de stora. Då är det inte konstigt att det känns som att AI är något för andra. Som jag ser det är det en siffra om hur stora företagen är, inte om hur duktiga de är. Och SCB mäter ingen orsak.

De räknar hur många som har använt AI, inget mer. SCB har en egen tolkning och jag vill vara tydlig med att den är deras. De skriver att större företag har fler resurser som molntjänster, dataanalys och it-specialister. Det är en tolkning, inget som är mätt som orsak.

Och vi är färre än tio. Står vi med i siffran? Inte i huvudsiffran. Firmor med ett till nio anställda ingår inte där.

I tabellerna från SCB är siffran för dem tjugoen procent för 2025 med en osäkerhetsmarginal på tre procentenheter. Det är ett osäkrare mått, men det pekar åt samma håll. Skillnaden finns även längst ner. Och varför använder de inte AI?

Vad säger de som avstår? SCB frågade de företag som övervägde AI men avstod och det var sju procent av alla företag med minst tio anställda. Av dem sa tre av fyra att det saknades relevant kompetens. Ungefär hälften nämnde oro för dataskydd och integritet.

Bara vart fjärde nämnde kostnaden. Och det är alltså de som övervägde. Vi vet inte skälen för firmor med färre än tio anställda och inte heller för dem som aldrig övervägde. Kompetens.

Det är precis det. Vi har ingen som kan det här och ingen tid att lära oss det. Och att bara vart fjärde nämnde kostnaden säger ingenting om de som aldrig övervägde. Det betyder inte att pengarna är oviktiga.

Bara att de som övervägde pekade ut kompetensen oftare än kostnaden. Är det här en svensk särart eller ser det ut så överallt? Eurostat, statistikmyndigheten i EU, har samma mått för 2025. I EU som helhet var det sjutton procent bland företag med tio till fyrtionio anställda och femtiofem procent bland företag med tvåhundrafemtio eller fler.

Skillnaden finns alltså även där. I Sverige ligger båda högre. Då är det inte Sveriges fel. Det är storlekens.

Jag skulle inte säga det så. Siffran visar att skillnaden finns, inte varför den finns. Orsaken vet vi inte. Och så den största gruppen.

Av företagen med tio till fyrtionio anställda hör det sextiofyra procent till en grupp där företag till exempel inte ser något behov eller ännu inte har övervägt AI. SCB redovisar dem ihop. Då kan det vara så att en del har kommit fram till att de inte behöver det. Eftersom de redovisas ihop vet jag inte hur många som hör till vilken sort.

Brist på kompetens säger de som övervägde. Och då kommer någon och säger att man kan lämna det till honom. Där blir jag misstänksam. Jag har sett det förut att en konsult bygger något som bara konsulten förstår.

Det är en rimlig misstanke och den ska stå kvar. Jag tänker inte avfärda den. Därför pratar jag om vad som händer efter bygget innan något byggs. Vi kommer dit i avsnittet.

Då börjar vi i början. Rickard, vad är Wilhelmsson Labs? Wilhelmsson Labs är mitt bolag och jag bygger automatisering hos dig i dina egna system. Det är grundidén.

Jag tittar på hur du arbetar och bygger något som tar bort ett segt moment istället för att du ska anpassa dig efter ett färdigt program. Och en sak till så att ingen missförstår. Så här arbetar jag och så här ser stegen ut. Det är inte en lista över vad som redan körs hos någon kund.

Hur många är ni som bygger? Jag äger bolaget och det är jag du pratar med. Det är jag som bygger. Därför är din fråga om vad som händer om jag försvinner rimlig och jag kommer till den.

Hur ser stegen ut? Ett i taget. Det är tre steg. Det första är en gratis genomgång.

Du berättar vad som äter din tid i en mening och jag svarar skriftligt med tre saker jag skulle ändra först. Vill du gå vidare pratar vi, ungefär trettio minuter. Skriftligt? Alltså något jag kan lägga på bordet och visa för de andra.

Ja, tanken är att svaret ska gå att läsa utan att jag sitter bredvid. Och det är skrivet för din verksamhet, inte för en genomsnittlig verksamhet. Sara, prova. Du skriver förfrågan.

Vad är det som äter din tid? Att vi svarar på samma frågor i mailen om och om igen. Att ingen vet var den senaste versionen av offerten ligger. Och fredagarna när alla ska rapportera vad de har gjort och det tar en timme att få ihop.

Då har du redan sagt tre saker och det är i sig en början. Om vi går vidare och pratar frågar jag saker som: Vad gör ni varje vecka för hand som ser likadant ut varje gång? Var väntar ni på varandra? Vad händer när den som kan det är sjuk?

Tänk dig sedan att svaren på de vanligaste frågorna blir utkast som du godkänner. Att offerterna får en gemensam plats och att fredagsrapporten sätts ihop av sådant som redan finns. Det är ett scenario, inget löfte. Det går att bygga, men det är inte en färdig tjänst och hos dig skulle det utgå från just din verksamhet, inte från det här exemplet.

Det är konstigt. Jag har aldrig sagt det högt förut. Det är mycket som är samma sak varje gång. Och steg två?

Sedan bygger jag i steg. Planen är fjorton till trettio dagar med två avstämningar på vägen. Det är mest mitt jobb, inte ditt. Vi bestämmer tillsammans vad AI-tjänsten inte får göra och jag stämmer av med dig två gånger så att inget går åt ett håll du inte har bett om.

Vad gör jag under de dagarna? Din del är att svara på frågor och att säga ja eller nej vid de två avstämningarna. Det är poängen med att bygget mest är mitt jobb. Fjorton till trettio dagar är ett ganska brett spann.

Det är det och spannet beror på vad som ska byggas. Det är den gratis genomgången som visar vad det gäller. Jag lovar ingen leveranstid innan jag vet vad det handlar om. Och vid avstämningarna, vad är det jag ska titta efter?

Frågan är bara om det går åt det håll du bad om. Går det inte det är det bättre att vi märker det vid första avstämningen än efter fjorton dagar. Ställ de dumma frågorna då. De är de billigaste.

Det borde broderas på en bonad. De dumma frågorna är de billigaste. Och det tredje steget, Rickard? Det tredje steget är överlämningen.

Jag lämnar över koden och inloggningarna, alltså åtkomsten, det man inom IT kallar nycklar. Sedan visar jag kort hur allt fungerar. Det blir ditt att använda och flytta. Hur det ska drivas efteråt och vad det kostar tar vi i samtalet innan du bestämmer dig.

Måste jag förstå AI för att anlita dig? Nej, du behöver veta vad som äter din tid. Resten är mitt jobb och i överlämningen visar jag hur det fungerar så att du kan följa med i det som byggdes. Och vad kan gå fel?

Säg det själv så slipper jag fråga. Det kan bli fel förslag och därför godkänner en människa innan något går ut. Det kan bli mer än du ville ha och därför finns avstämningarna. Det kan bli något som ingen orkar underhålla och därför visar jag hur det hänger ihop.

Men inget av det är en garanti. Hur ska det kännas rent praktiskt att låta någon bygga hos sig? Det ska kännas ungefär som att ha en hantverkare hemma. Du säger vad som är segt, hantverkaren berättar vad som går att göra, du ser hur det går och sedan har du kvar det som byggdes.

Du ska kunna se vad som händer och du ska kunna säga stopp. Och det hela i en mening. En gratis genomgång, ett bygge, en överlämning. Där kom den.

Inloggningar, kod och en överlämning. Och sedan? Vad händer om du försvinner? Då har du det jag lämnade över.

Inloggningarna, koden och det jag visade dig i överlämningen. Det betyder att du kan ge det vidare till någon annan som kan läsa koden. Det betyder inte att någon annan vill ta över och det betyder inte att det underhålls av sig självt. Det lovar jag inte.

Då har jag något som ingen kan sköta. Det är som att ha ett hus och nyckeln, men ingen vet var vattnet stängs av. Risken finns och den löser jag inte med en mening. Överlämningen finns för att någon annan ska kunna förstå hur det hänger ihop.

Men jämför med en tjänst där koden inte lämnas ut. Frågan om vad som händer om leverantören försvinner finns där också och där har du ingen kod att ge vidare. Det är sant och det kan jag inte säga emot. Men jag vill ändå ha en människa att ringa klockan åtta en måndagsmorgon.

Kod i en låda hjälper mig inte då. Och det kan jag inte lova dig i ett poddavsnitt. Hur driften ska se ut tar vi i samtalet innan du bestämmer dig. Men jag tänker inte låtsas att en överlämning är samma sak som att någon svarar i telefonen.

En överlämning. Hur lång är den och vad ska den klara av? Den är kort och det vill jag vara ärlig med. Den gör att någon annan kan förstå hur det hänger ihop.

Den gör inte någon annan till den som sköter driften. Det är två olika saker och det första är vad överlämningen är till för. Det är i alla fall en ärlig gräns. Det finns leverantörer som lovar att sköta driften och menar bara en överlämning.

Det vill jag inte uttala mig om. Jag vet inte hur andra leverantörer arbetar. Jag kan bara säga vad jag lovar och vad jag inte lovar. [skratt] Ni har båda en poäng och ingen av er flyttar sig en centimeter. Jag gillar det.

Rickard, så här arbetar du alltså. Vad kan man bygga på det sättet i olika yrken? Jag säger det först. Det här är sådant som går att bygga, inte sådant som redan körs hos någon kund.

Tänk dig en krog där ett recensionssvar skrivs som utkast i krogens egen ton och ägaren godkänner det innan något publiceras. Tänk dig en klinik där en AI-assistent tar emot vanliga frågor och önskemål om ny tid, utan tillgång till journalen och lämnar allt medicinskt till personalen. Båda är scenarier, inga färdiga tjänster. Och en advokatbyrå?

I scenariot får en inkommande förfrågan ett förslag på rättsområde som juristen sedan godtar eller ändrar. Ett förslag, inget beslut. Och en hantverkare som inte hinner svara i telefonen. I scenariot kan den som ringer få ett meddelande tillbaka som frågar vad det gäller och var, så att hantverkaren ser det när han kommer ner från taket.

Det är något jag kan bygga hos dig, inte en färdig tjänst. [skratt] Och den som sitter med bokföringen? Tänk dig att ett kvitto eller en faktura som PDF blir ett förslag på kontering som du godkänner innan något bokförs. Poängen är att AI-tjänsten bara föreslår och inget blir bokfört förrän en människa har sagt ja. Ansvaret för bokföringen ligger hela tiden hos företaget.

Det säger bokföringslagen. Även det är ett scenario, inte en färdig tjänst. Det låter som samma byggsats med olika skyltar. Tanken är ofta densamma.

Ett förslag och en människa som godkänner. Hur det ser ut i just ditt yrke avgör vi i samtalet. Det som skiljer är vad som får göras utan en människa och den gränsen bestämmer du, inte jag. Det går vi igenom innan något byggs och sista ordet är ditt.

Det var det som går att bygga. Nu till ett exempel. Rickard, berätta om Nordibo. Nordibo är en mötesapp som jag har byggt och har använt på mina egna möten.

Jag tar den som exempel på hur jag tänker när jag bygger. Den är under utveckling och jag säger inget om när något blir färdigt. Varför just en mötesapp? Därför att alla verksamheter som har möten har samma problem och för att det är ett bra prov.

Det rör personuppgifter, radering och vad som får lämna rummet. Klarar man de frågorna i en mötesapp visar det hur jag skulle tänka när jag bygger något åt dig. Kan jag köpa den? Nordibo är under utveckling och jag säger varken pris eller datum här.

Vilket problem löser den? Jag tänker på möten där alla går därifrån och ingen har skrivit ner något. Den som har stått i matsalen vet att ett möte före service bara fungerar om någon har skrivit ner vem som tar vilket bord. På ett kontor är det likadant.

Ett möte som slutar utan att något är nedskrivet blir bara ett samtal. [skratt] Alla gick och ingen skrev ner det. Den meningen skulle kunna hänga på väggen i hälften av alla mötesrum. Och det svåra i ett bygge är sällan tekniken. Det är gränserna.

Vad får lämna rummet? Vad får sparas? Vad får en maskin göra utan att fråga? Gränserna sätter du?

Eller sätter jag dem? I Nordibo har jag satt dem eftersom appen är gjord för fler än mig. I ett bygge hos dig bestämmer du var gränsen går. Börja med inspelningen.

Hur går den till? Du spelar in direkt i appen Nordibo som körs i webbläsaren på telefonen eller datorn. Inget program går med i mötet som extra deltagare. Och de andra i rummet, vet de att du spelar in?

Då kommer en kort sak som allmän information och inte juridisk rådgivning. Enligt brottsbalkens fjärde kapitel, paragraf nio A, kan det vara brottsligt att olovligen och i hemlighet spela in samtal mellan andra eller ett sammanträde som inte är öppet för allmänheten när man inte själv deltar. Den som själv deltar i samtalet omfattas inte av paragrafen, men reglerna om personuppgifter kan ändå gälla. Och IMY, Integritetsskyddsmyndigheten, skriver att en röstinspelning kan vara en personuppgift även om inga namn nämns.

Den som behandlar personuppgifter behöver en laglig grund och de som spelas in ska få veta vad som sker. Den som använder en sådan tjänst i sitt arbete kan behöva ett biträdesavtal med leverantören. Det är du som spelar in och du som berättar för de andra. Det är inget appen gör åt dig.

Hur blir det text? Nordibo transkriberar på svenska. Interna möten kan du själv välja att köra i molnet. Där görs talet normalt om till text av Berget AI, ett bolag som uppger att behandlingen sker inom EU och EES.

Det håller jag fortfarande på att kontrollera, så jag lovar inget mer. Möten som inte körs i molnet, alltså i säkert läge, transkriberas på en egen server som Nordibo hyr hos Hetzner i Finland, inom EU. Och själva sammanställningen i molnet? I molnläget sammanställs innehållet sedan hos Google i en EU-region.

Google är amerikansk ägt och Nordibo skriver på sin sajt att man inte kan utesluta att innehållet omfattas av utländsk lagstiftning. Och vem som sa vad? Nordibo försöker skilja på vem som pratar och märker det som talare ett, talare två. Men det är en automatisk gissning, så kontrollera den.

Ett kundmöte då? Där vill jag inte ha något i ett moln. Då väljer du säkert läge som appen föreslår när någon utomstående är med. Mötet transkriberas då på samma server hos Hetzner i Finland.

Trafiken till servern går via Cloudflare, ett amerikanskt bolag. Krypteringen avslutas där och Nordibo skriver att Cloudflare inte garanterar att det sker inom EU. Du får ingen AI-sammanfattning och inget mejlutkast. Det kostar bekvämlighet.

Och vad får man ut i molnläget? För möten som körs i molnläget får du beslut, åtgärder och öppna frågor. Och varje punkt kommer med ett citat ur transkriptet, ordagrant som det står där. Hur väl transkriptet stämmer med det som faktiskt sades har jag inte mätt.

Saknas ett datum i transkriptet sätts inget datum. Då hamnar åtgärden i en lista utan datum och den AI du själv kopplat in ombeds fråga dig om datum. Och sedan? För de möten du körde i molnläget kopplas resultatet in i din egen AI via ett öppet publicerat format.

Om din AI har stöd för det och du har kopplat din e-post, kan den skriva ett uppföljningsmejl som utkast och föreslå kalenderposter. Nordibo skickar och bokar ingenting själv. Hur ofta hör den rätt? Det har jag inte mätt och därför säger jag ingen siffra.

En påhittad siffra vore sämre än ingen. Så den skriver ner och jag får läsa ändå. Ja, den tar bort det sega, att skriva, och lämnar kvar det viktiga, att läsa och bestämma. Det låter som att någon äntligen skriver ner det.

Det är tanken, men det är en automatisk sammanställning. Punkter utan ett citat som går att hitta i texten tas bort innan leveransen. Men själva texten från inspelningen kan vara fel. Läs innan du litar på den.

Men var ligger det sen? Jag vill kunna gå tillbaka om ett halvår och se vad vi bestämde nu. Jag vill ha ett arkiv över alla möten. Mötesmaterialet raderas i tjänsten så fort din AI har hämtat det, normalt inom fyrtioåtta timmar.

Hämtas det aldrig, raderas det ändå senast trettio dagar efter mötet. Efter raderingen kan materialet ligga kvar i säkerhetskopiorna i ungefär trettio dagar innan de skrivs över. Kontouppgifterna finns kvar så länge kontot finns. Betalningen sköts av Stripe.

Det som blir kvar hos dig är det din AI har hämtat. Då är arkivet mitt problem. Ja, det är ditt och det är med flit. Ett arkiv med allt som sagts i dina möten är något jag inte vill sitta på.

Fast jag vill ändå ha något jag kan slå upp i. Ett arkiv jag själv bestämmer över är inte samma sak som inget arkiv. Det går att bygga ett åt dig, hos dig, i dina egna system. Men i Nordibo vill jag inte att arkivet ligger kvar.

Där tycker vi olika. Inom drift är ett arkiv en risk. Jag förstår honom, men jag förstår henne också. Vilket är ert starkaste argument, var och en?

Att jag om ett halvår inte kan visa vad vi bestämde nu, om ingen har sparat det. Ett möte som inte går att slå upp är nästan som ett möte som aldrig hölls. Att ett arkiv med allt som sagts är något som kan läcka och att din egen AI kan hålla det du väljer att spara. Därför vill jag att så lite som möjligt ligger kvar hos mig.

Det om läckor kan jag inte säga emot, men det hjälper mig inte om ett halvår. Och att du behöver något att slå upp i kan jag inte säga emot. Båda sakerna stämmer. Jag skriver upp att ingen av er flyttade sig.

Det blir en kort anteckning. Sara, vad skulle få dig att säga ja? Att det skriftliga svaret är så konkret att jag kan avgöra själv. Jag vill kunna läsa tre saker och veta om det är värt det utan att behöva be om förklaringar.

Då är det rätt mått. Och efter den gratis genomgången ska du kunna säga nej. Att bygga det själv eller att vänta är också ett fullgott svar för vissa. Det noterar jag.

Det är lätt att säga i ett poddavsnitt. Noterat, Daniel. Du ger dig inte och det var meningen. Rickard, en fråga som jag tror att många undrar över: Vad tror du blir det svåraste med att bygga hos någon annan?

Jag tror att det svåraste blir att säga nej till sådant som inte behövs. Att ta reda på vad som faktiskt äter tiden och låta bli resten. Om en liten firma bara gör en enda sak efter det här avsnittet, vad ska det vara? Skriv ner vad som äter din tid, utan fina ord.

Välj det som tar mest tid och skriv det i en mening. Det är det jag utgår från i den gratis genomgången och det går att göra ensam i kväll. Och en tankelek. Vad hade hänt om någon hade skrivit upp vem som gör vad den där torsdagen i konferensrummet?

Då hade fredagen börjat med att vi visste vem som skulle göra vad. Vi hade kanske inte hunnit göra det, men vi hade vetat. Och då hade vi saknat ämne till nästa möte. Daniel, du är den som frågar.

Vilka frågor ska en lyssnare ställa till vilken leverantör som helst? Tre: Vem har inloggningarna och koden? Vad händer om ni försvinner? Och vem säger ja innan något går ut?

Ställ dem till mig också. Du kommer inte att höra något annat från mig än det du har hört här. Och en fjärde: Vad ska jag göra själv under tiden? Det är ju den som avgör om jag har tid.

Fyra frågor och ingen av dem handlar om teknik. Skriv upp dem. Daniel, det här är en reklamvecka. Hur ska en lyssnare kunna lita på något av det?

Genom att kontrollera själv. Siffrorna går att slå upp hos SCB. Det Rickard lovar går att be om skriftligt och det han inte lovade, som en människa i telefonen, det lägger jag på minnet. Rickard, hur tar man första steget?

Gå till wilhelmssonlabs.se och använd knappen boka gratis genomgång. Du berättar i en mening vad som är segt och jag svarar skriftligt med tre saker jag skulle ändra först, skrivna för er verksamhet. Vill du gå vidare pratar vi, ungefär trettio minuter. Genomgången är gratis.

Vad tar ni med er härifrån, Sara och Daniel? Att jag fortfarande vill ha ett arkiv. Men jag skriver ner vad som äter min tid i kväll. Att jag fortfarande vill ha någon att ringa.

Svaret var ärligt, men det löste inte mitt problem. Låt mig sammanfatta. En siffra som visar att AI är ovanligare i små firmor än i stora och en del där vi inte vet skälen. Tre steg: En gratis genomgång, ett bygge, en överlämning.

Och ett exempel: Nordibo, där mötesinnehållet raderas i tjänsten så fort din AI har hämtat det. Nordibo är ett exempel på hur jag tänker. Gränserna först, tekniken efter. Det är den ordningen jag skulle arbeta i hos dig.

Konferensrummet är tomt nu. Tavlan sitter kvar, stolarna står snett och kaffet är kallt. Alla gick och ingen skrev ner det. Bland firmor med tio till fyrtionio anställda var det trettioen procent som använde AI under 2025.

Bland dem med tvåhundrafemtio eller fler var det sjuttiotvå procent. Tack Sara och tack Daniel för att ni kom hit. Nästa vecka tar vi med oss något helt annat. Mer än så säger jag inte.

Olivia är en AI och alla röster här är AI-genererade, även min röst. Sara och Daniel är gestaltade röster och inga verkliga personer. Och exemplen är scenarier, inte kunder. Siffrorna kommer från SCB och Eurostat och där underlag saknades sa vi det i avsnittet.

Allt här är allmän information, inte juridisk rådgivning. Du bestämmer vad som byggs och vad det aldrig får göra.