Avsnitt 110 - avsnitt 110

Vem frågar personalen om AI?

Undersökningar om AI i arbetet frågar personer, medarbetare och företag, och företaget är inte personalen. Vem blir egentligen frågad, och vad får man då veta?

Statistiska centralbyrån (SCB) publicerade den 5 oktober sin undersökning av befolkningens digitala vanor. Undersökningen gjordes mellan mars och juni 2026, och enligt den hade 41 procent av anställda och egna företagare tagit hjälp av gene

"Företaget är inte personalen."

27 minuter Svenska 4 röster AI-röster och AI-manus
Lyssna direkt

Lyssna på din favoritplattform

Om avsnittet

Vem frågar personalen om AI? Undersökningar om AI i arbetet frågar personer, medarbetare och företag, och företaget är inte personalen. Vem blir egentligen frågad, och vad får man då veta?

Statistiska centralbyrån (SCB) publicerade den 5 oktober sin undersökning av befolkningens digitala vanor. Undersökningen gjordes mellan mars och juni 2026, och enligt den hade 41 procent av anställda och egna företagare tagit hjälp av generativ AI i arbetet under de 3 månaderna före svaret, med en felmarginal på plus minus 2 procentenheter. För personer som arbetar i hotell och restaurang redovisar SCB inget värde för generativ AI i arbetet, så hur många i branschen som gör det går inte att läsa ut. Den 30 september redovisade PwC en undersökning som gjordes i maj och juni 2026. I det vi har kunnat läsa, alltså pressmeddelandet men inte själva rapporten, svarade 1 055 personer i Sverige, som PwC kallar medarbetare, och 52 procent av dem uppgav att de hade tagit hjälp av AI i arbetet. Siffran gäller de 12 månaderna före svaret. Hur frågorna ställdes, vilka åldrar som ingår och hur de svarande valdes vet vi inte. Siffran går inte att lägga bredvid SCB:s 41 procent: grupperna skiljer sig, tidsfönstren är ett år mot 3 månader, och den ena gäller AI i stort medan den andra gäller generativ AI. Novus gjorde på uppdrag av Svea telefonintervjuer med 500 företag med 10 eller fler anställda mellan den 3 och 24 oktober 2025. Av de tillfrågade företagen trodde 9 av 10 att AI kommer att minska antalet anställda i det egna företaget inom 5 år. Det är en förväntan och inget utfall. Riksbanken intervjuade 41 företag inom industri, bygg, handel och tjänster, med sammanlagt 270 000 anställda, i slutet av januari och början av februari 2026, och beskriver inte urvalet som slumpmässigt. Riksbanken skriver att i stort sett samtliga av dem tar hjälp av AI i verksamheten och att varken storleken på personalstyrkan eller produktiviteten totalt sett har påverkats nämnvärt. Novus och Riksbanken frågar företag, inte personalen. Företaget är inte personalen. Marie är krögare och ägare med 14 anställda, och Max är hovmästare på en hotellrestaurang. Marie frågar sin personal rakt ut vid morgonmötet och menar att det räcker långt. Rickard Wilhelmsson säger att morgonmötet och en tabell svarar på 2 olika frågor: svaret vid bordet är ett svar till chefen, med de andra närvarande, och en enkät där chefen inte ser svaren är en annan fråga. Ingen siffra i det som avsnittet har gått igenom visar om svaren skiljer sig åt. Marie säger vad som skulle få henne att ändra sig, och Rickard vad som skulle få honom att sluta undra. Avsnittet ger 2 frågor att ta med: Vem i ditt lag har du aldrig frågat om AI, och vad skulle du vilja veta? Ställer du frågan så att man kan svara ja eller nej, eller så att man kan berätta? Siffrorna är som de såg ut när vi spelade in det här, i mitten av november, och för PwC har vi bara kunnat läsa pressmeddelandet. Rösten du hör när Rickard Wilhelmsson pratar är en AI-kopia av hans egen röst, gjord med hans godkännande. Olivia är också en AI-genererad röst, och Marie och Max är gestaltade roller som AI-röster spelar, inte verkliga personer. Det som sägs är skrivet i förväg. Exemplen är tänkta scenarier, byggda på vad källorna själva säger och skriver. De bygger inte på verkliga kunder och visar inga resultat.

Rickards signaturfras för det här avsnittet: Vem som svarade först. Sen procenten.

Rösterna i avsnittet

OL

Olivia

AI-röst

Programledare för Gästen Först. Skapad av ElevenLabs. Redaktionell ledning av Rickard Wilhelmsson.

RW

Rickard

Grundare RestaurangAI

24 år i besöksnäringen, sommelier. Driver RestaurangAI och leder podden redaktionellt.

MA

Marie

AI-röst, gestaltad

Gestaltad röst i avsnittet, ingen namngiven verklig person. Resonerar som krögare och ägare med 14 anställda: frågar sin personal rakt ut vid morgonmötet och menar att det räcker långt, men kan inte visa med någon siffra att personalen svarar henne likadant som i en enkät där chefen inte ser svaren.

MA

Max

AI-röst, gestaltad

Gestaltad röst i avsnittet, ingen namngiven verklig person. Resonerar som hovmästare på en hotellrestaurang, en av de personer en enkät kan hamna hos: ser både Maries fråga och Rickards fråga som rimliga och säger att en siffra är ett genomsnitt.

Transkript (utdrag)

Redigerat utdrag ur avsnittet. Hela avsnittet är 27 minuter.

Olivia: [curious] Tänk dig ett morgonmöte på en restaurang, en timme före lunch, mitt i november. Kaffekannan går runt bordet, någon bläddrar i bokningslistan och krögaren lägger ner pennan.
Rickard: [calm] Luckan är värd att säga högt. En siffra för alla som jobbar säger inte vad som gäller i en sal.
Marie: [curious] Och vad var frågan, exakt?
Rickard: [calm] Och därför kan en person finnas med i en siffra och inte i en annan. Det handlar om vilken fråga personen svarar på.
Marie: [direct] Det räcker långt. Jag står i samma rum som mina fjorton varje dag och frågar rakt ut. Och för den som inte har tagit hjälp av generativ AI alls är det vanligaste skälet i S-C-B:s tabell att man inte har något behov av verktygen.
Marie: [direct] Jag har frågat alla på morgonmötet. Jag har aldrig frågat var och en för sig, så den frågan tar jag med mig. Men jag tror att jag får samma svar.
Läs hela transkriptet

[musik] Tänk dig ett morgonmöte på en restaurang en timme före lunch mitt i november. Kaffekannan går runt bordet, någon bläddrar i bokningslistan och krögaren lägger ner pennan. Hon frågar: Har någon av er tagit hjälp av AI i jobbet? Frågan är enkel, men vem svarar först och vad vet krögaren efteråt?

Vem frågar personalen om AI och vad får man då veta? Statistiska centralbyrån frågar personer och PwC frågar medarbetare. Novus frågar företag och Riksbanken intervjuar företag. Det kan låta som samma sak, men det är det inte.

Företaget är inte personalen. Det här avsnittet handlar om vem som egentligen blir frågad. Siffran först. Statistiska centralbyrån, SCB, publicerade den femte oktober sin undersökning av befolkningens digitala vanor.

Enligt undersökningen, som gjordes mellan mars och juni 2026, hade fyrtioem procent av anställda och egna företagare tagit hjälp av generativ AI i arbetet under de senaste tre månaderna. Men för personer som jobbar i hotell och restaurang redovisar SCB inget värde för AI i arbetet. Hur många i branschen som gör det går alltså inte att läsa ut. Välkomna till Gästen först.

Jag heter Olivia. Med mig har jag Rickard Wilhelmsson. Hej Rickard! Hej Olivia!

Den som har jobbat i en sal vet att en fråga kan låta olika beroende på vem som ställer den. Det är en bra utgångspunkt i dag. Och med oss i dag har vi två gäster. Marie är krögare och ägare med fjorton anställda.

Max är hovmästare på en hotellrestaurang. Välkomna båda två. Tack Olivia. Fjorton anställda och ett schema som aldrig går ihop.

Jag svarar för hela företaget, så om det kommer en blankett är det jag som fyller i den. Tack. Jag är den som ser till att salen fungerar och en av de personer som en enkät kan hamna hos. Två saker innan vi börjar.

Alla siffror är som de ser ut när vi spelar in det här i mitten av november. Och när vi säger att någon frågar personalen menar vi oftast en enkät eller en intervju. Det ni säger till varandra vid kaffet är också ett sätt att fråga och dit kommer vi. Max, du först.

När någon säger personalen och AI i samma mening, vad hör du då? Att någon pratar om oss som en enda grupp. Men i en sal är vi en hel rad olika personer med olika dagar och vi tycker inte alltid likadant. Hos oss frågar vi varandra om allt, mest om vem som kan byta pass.

Men en tabell är något helt annat. Då tar vi undersökningarna en i taget och börjar med dem som frågar personer. Och ja, vi säger SCB. Statistiska centralbyrån är ett långt namn att säga tre gånger på en lunchrast.

Först vad fyrtioem procent egentligen betyder. Fyrtioem procent av alla som jobbar alltså? Av anställda och egna företagare, ja. Det är SCB:s skattning för hela den gruppen, byggd på de som svarade.

Frågan gällde om de under de senaste tre månaderna hade tagit hjälp av generativ AI i arbetet. Räknar man alla personer som är sexton år eller äldre, även pensionärer och studerande, blir andelen tjugofem procent. Samma undersökning, en annan grupp och därför ett annat tal. Fyrtioen och tjugofem motsäger alltså inte varandra.

Det är samma fråga redovisad för två olika grupper. Det glöms lätt när man bara hör den ena siffran. Året innan, 2025, var andelen bland anställda och egna företagare trettio procent i samma tabell. Och hur många svarade?

Av nästan sjuttontusen personer som fick frågan svarade drygt femtusenfemhundra, ungefär en av tre. Och de som inte svarade? Vad tycker de? Det vet vi inte.

Så fungerar en enkät. Man hör de som svarar. Urvalet är slumpmässigt och indelat i grupper och SCB justerar för bortfallet med uppgifter ur register. Men hur de som aldrig svarade skulle ha svarat vet vi inte.

Och hur säker är själva siffran? SCB anger också hur säker siffran är. Bland anställda och egna företagare är det fyrtioem procent, plus minus två procentenheter. Bland alla personer sexton år och äldre är det tjugofem procent, plus minus en procentenhet.

Alltså inte exakt fyrtioen. Nej, troligen något mellan trettionio och fyrtiotre. SCB räknar marginalen med nittiofem procents säkerhet. Marginalen räknar med slumpen i urvalet och med bortfallet, men inte med alla andra felkällor.

Och hotell och restaurang. Var finns vi i tabellen? För personer som jobbar i hotell och restaurang redovisar SCB inget värde för generativ AI i arbetet. Varken för 2024, 2025 eller 2026.

I sin metodbeskrivning skriver SCB att värden tas bort när för få i en grupp har svarat och skattningen blir för osäker. Om det är därför värdet saknas för hotell och restaurang skriver SCB inte. Så när någon säger att personalen gör det eller inte gör det, finns det ingen siffra över AI i jobbet för mig och mina kollegor. Luckan är värd att säga högt.

En siffra för alla som jobbar säger inte vad som gäller i en sal. SCB frågar också varför man inte har tagit hjälp av sådana verktyg alls, varken hemma eller i jobbet de senaste tre månaderna. Siffrorna räknas som andel av alla anställda och egna företagare, inte bara av dem som avstår. Tjugofem procent sa att de inte hade något behov av verktygen.

Sex procent sa att de inte visste hur man gör, sex procent nämnde integritet eller säkerhet och sju procent etiska skäl. 25%. Är inte det samma siffra som nyss? Ja, 25 igen. Samma tal som nyss, men en helt annan fråga och en helt annan grupp.

Och rädsla? Finns den som svar? Nej, det finns ett alternativ för andra orsaker, men rädsla finns inte som eget svarsalternativ i SCB:s tabell. Det betyder bara att tabellen inte mäter den.

Nästa undersökning kommer från PwC. Max, gissa vem de frågar? Personalen antar jag. Men nu har jag lärt mig att fråga vilken.

Den 30 september redovisade PwC en undersökning som gjordes i maj och juni 2026. I Sverige svarade 1055 personer som PwC kallar medarbetare. Vi har läst pressmeddelandet från PwC men inte själva rapporten. Så hur frågorna ställdes, vilka åldrar som ingår och hur de svarande valdes vet vi inte.

Enligt pressmeddelandet uppgav 52% av de svenska svarande att de hade tagit hjälp av AI i arbetet under det senaste året. Enligt samma pressmeddelande är andelen som varje dag tar hjälp av generativ AI i jobbet 13% i Sverige. Vilken grupp den räknas på framgår inte. Varje dag är väl något annat än någon gång under året?

Ja, enligt pressmeddelandets beskrivning av måtten. Tänk dig två personer. En som tog hjälp av AI i jobbet en enda gång i våras och en som tar hjälp av generativ AI i jobbet varje dag. Då hör båda till de 52 procenten, men bara den andra till de 13. 52% hos PwC och 41 hos SCB.

Vilken stämmer? Båda kan stämma och de går inte att jämföra. SCB:s siffra gäller anställda och egna företagare och de senaste tre månaderna och PwC frågar medarbetare om det senaste året. Pressmeddelandet säger inte hur PwC valde sina svarande.

Olika tidsfönster, olika grupper och PwC:s siffra gäller AI i stort medan SCB:s gäller generativ AI. Då går siffrorna inte att lägga bredvid varandra. Två frågor ger två tal. Det är ingen motsägelse.

Det är två olika mätningar. Medarbetare? Är det alla som jobbar? Det vet vi inte.

Pressmeddelandet säger medarbetare, men inte hur gruppen avgränsas. Och ett pressmeddelande återger en del av undersökningen. Det är något annat än hela rapporten. Den tredje siffran från PwC är en annan sorts svar. 30% av de svenska svarande uppgav att de oroar sig för att AI ska hota det egna jobbet inom tre år.

Den siffran ska läsas långsamt. Den mäter vad folk oroar sig för, inte vad de gör med ett verktyg. Max, 30% av de svenska svarande hos PwC oroar sig för jobbet. Hur ska man läsa det?

Det är bra att någon har frågat. Tre av tio är inte alla och oro om tre år är en annan fråga än vad man gör på måndag. Nu lämnar vi personerna och går till företagen. Marie, här borde du känna dig hemma.

Äntligen en undersökning om företag. Där borde jag höra hemma med mina 14. Novus gjorde på uppdrag av Svea telefonintervjuer med 500 företag som har tio eller fler anställda mellan den 3 och den 24 oktober 2025. Nio av tio tillfrågade företag trodde att AI kommer att minska antalet anställda i det egna företaget inom fem år.

Det är en förväntan och inget utfall. Vem i företaget som svarade framgår inte. Och vad var frågan exakt? Frågan löd i bilagan till Sveas pressmeddelande: Hur tror du att ert företag kommer att påverkas av AI under den närmaste femårsperioden?

Svaren gällde påverkan på personalstyrkan. Hur tror du, står det? De trodde alltså. De visste inte.

Just det. Framtiden går inte att mäta. Det man kan fråga om är vad folk tror om den och det är inte samma sak som vad som händer. Riksbanken gjorde något annat.

De intervjuade fyrtioett företag inom industri, bygg, handel och tjänster med sammanlagt 270,000 anställda i slutet av januari och början av februari 2026. Riksbanken beskriver inte urvalet som slumpmässigt. Riksbanken skriver att i stort sett samtliga av dem tar hjälp av AI i verksamheten och att varken storleken på personalstyrkan eller produktiviteten totalt sett har påverkats nämnvärt. Och Riksbanken, har de frågat någon som jag?

Riksbanken anger industri, bygg, handel och tjänster. Om något av företagen finns i hotell och restaurang framgår inte. Så de ena tror att det blir färre och de andra säger att det inte har blivit det. Det ena tror, de andra säger att personalstyrkan totalt sett hittills inte har påverkats nämnvärt.

Det är två olika grupper och två olika frågor, så vi lägger dem inte ihop. Och båda bilderna kommer från företagen. Det vi har gått igenom visar inte hur personalen beskriver samma läge. Och något gemensamt för de två.

Ingen av dem frågar personalen. Novus frågar företag och Riksbanken intervjuar företag. Företaget är inte personalen. Då är ju frågan, vem frågar oss?

Det reder vi ut. Men först, vem frågar vem? Det är lätt att tappa bort, så vi räknar upp det. SCB frågar personer som är sexton år eller äldre och anställda och egna företagare är en del av dem.

I Sverige frågar PwC medarbetare Novus frågar femhundra företag med tio eller fler anställda. Riksbanken intervjuar fyrtioett företag. Fyra undersökningar och bara två av dem frågar människor om de själva. Och i den ena finns inget värde för hotell och restaurang när det gäller AI i jobbet.

I den andra säger pressmeddelandet inte hur gruppen avgränsas. Då förstår jag varför ni ställer frågan som rubrik. Nu provar vi fyra tänkta exempel, våra egna, byggda på det som källorna skriver. Första exemplet.

Tänk dig att Marie får SCB:s enkät till företag där en del av frågorna gäller AI. Hon har fjorton anställda, så hennes företag hör till dem med tio eller fler anställda. Det är den gruppen som SCB:s huvudsiffra för företag gäller. Hon svarar för hela företaget.

Jag fyller i den efter stängning med te och ett öga på morgondagens schema. Frågan är hur jag ska svara för fjorton personer. Det är kärnan i måttet. SCB:s undersökning av företag tar med ett företag i siffran om det har tagit i bruk minst en av de AI-tekniker som enkäten räknar upp.

Måttet säger ingenting om hur många av de fjorton det gäller. Så en enda AI-teknik någonstans i huset och hela krogen är med. Så fungerar ett företagsmått. Men det betyder att ett företagstal och ett persontal inte kan byta plats.

Samma ord, AI i jobbet, men olika saker som räknas. Och jag som svarar vet kanske bara en del. Min blankett blir min bild av huset, inte allas. Just det.

Den som fyller i blanketten och den som sitter i salen är inte alltid samma person. Företagsfrågan besvarar en person för många. Personfrågan besvarar en person för sig själv. Det är två olika sätt att få ett svar.

Andra exemplet. Tänk dig att Max får SCB:s personfråga. En kväll hemma har han bett en AI-tjänst om förslag på middag. På jobbet har han inte tagit hjälp av någon sådan tjänst alls de senaste tre månaderna.

Hur ska han svara? Hur bra middagen än blev så gissar jag att den inte räknas. Rätt gissat! I SCB:s tabell är arbete ett syfte och privat bruk ett annat.

Siffran gäller arbetet de senaste tre månaderna. Det som sker hemma räknas inte in i de fyrtioen procenten. Och därför kan en person finnas med i en siffra och inte i en annan. Det handlar om vilken fråga personen svarar på.

Så branschen kan ha mängder av folk som provat något hemma och det syns ändå inte i arbetsfrågan. Det kan vi inte säga. För personer i hotell och restaurang finns inget värde för AI i arbetet, så hemma och jobbet går inte att ställa mot varandra i branschen. Men att det är två olika frågor är säkert.

Vi vänder på det. Tänk dig att Max istället har bett en AI-tjänst formulera ett svar till en gäst på jobbet för två månader sedan. Då gäller frågan arbetet och då skulle jag kunna svara ja? Ja, det är arbete och det ligger inom de senaste tre månaderna.

Då kan du svara ja och då räknas du in i de fyrtioen procenten. Samma AI-tjänst, samma person och ändå hade middagen varit osynlig medan gästsvaret hade räknats. Det är bra att veta hur måttet tänker. Tredje exemplet.

Tänk dig en person som tog hjälp av AI i jobbet en enda gång för ett halvår sedan och sedan inte mer. SCB frågar om de senaste tre månaderna. Hos PwC gäller siffran det senaste året. Vad svarar den personen?

Nej hos SCB och ja hos PwC? Enligt pressmeddelandets beskrivning av måttet, ja. Samma person och samma jobb, men två olika svar. Och ingen har gjort fel.

Så siffran beror på kalendern i frågan och inte bara på människan. Det finns en detalj till. SCB skriver att de tre månaderna räknas bakåt från det tillfälle man svarade. Tänk dig två kollegor som både tog hjälp av AI i jobbet en enda gång i februari.

Den som svarade i mars sa ja. Den som svarade i juni sa nej, för då låg februari utanför de tre månaderna. Alltså, samma februari, två olika svar. Man får hoppas att ingen jämför kollegorna.

Det är en tankeövning, ingen mätning av någon av oss. Men den visar varför man frågar hur långt tillbaka frågan går. Man behöver alltså två saker till varje siffra. Vem som blev frågad och hur långt tillbaka frågan gick.

Fjärde exemplet ligger närmast vardagen. Tänk dig att Marie frågar på morgonmötet: Har någon av er tagit hjälp av AI i jobbet? Vad får hon veta? Jag får veta vad mina fjorton säger till mig vid det bordet den dagen.

Det är värt något. Det är det mest direkta jag har. Det är ett direkt svar på en konkret fråga. Men det är ett svar från ett lag en enda dag och det går inte att lägga bredvid något annat lag.

Precis. Jag svarar för mitt lag, inte för landet och det är mitt lag jag kan göra något för. Hur brukar du ställa frågan, Marie? I slutet av mötet eller i början?

I slutet, när alla ändå är kvar och ingen har bråttom till sin station. Jag frågar om det är något som vi andra borde veta om. Det är en öppen fråga och den bjuder in till att berätta. Det är ett annat sätt att fråga än en ruta att kryssa i.

Och vad får SCB veta om hotell och restaurang? SCB redovisar inget värde för hur många i branschen som har AI som stöd i jobbet. Det är samma lucka som i början av avsnittet. Morgonmötet ger Marie en bild av hennes lag.

SCB ger en bild av landet Branschen ligger däremellan och SCB:s tabell har inget värde för hur många där som tar hjälp av AI i jobbet. Fyra tänkta exempel. Och i alla fyra handlar det om samma sak. Vem som svarar och på vilken fråga.

Då är vi framme vid frågan som delar bordet. Marie, du frågar din personal direkt. Räcker det? Det räcker långt.

Jag står i samma rum som mina fjorton varje dag och frågar rakt ut. Och för den som inte har tagit hjälp av generativ AI alls är det vanligaste skälet i SCB:s tabell att man inte har något behov av verktygen, inte rädsla. Därför tror jag inte att det finns någon rädsla att lösa. Ett svarsalternativ som inte finns kan ingen kryssa i.

Rädsla är inte ett eget skäl i SCB:s tabell, så tabellen kan inte visa att den saknas. Jag säger inte att den finns. Jag säger att tabellen inte frågar. Jag frågar ju rakt ut vid bordet och jag får svar.

Svaret vid bordet är ett svar till dig som chef med de andra närvarande. En enkät där chefen inte ser svaren är en annan fråga. Om svaren skiljer sig åt vet jag inte. Men det vet inte du heller.

Då är min fråga: Vilken siffra visar att mina fjorton svarar mig annorlunda än de skulle ha svarat i en enkät? Ingen. Och min fråga är den omvända. Vilken siffra visar att de svarar dig likadant?

Den finns inte heller. SCB redovisar inte ens ett värde för AI i jobbet bland dem som arbetar i branschen. Max, du är en av personerna i den här frågan. Vem har rätt?

Jag ser det från båda hållen. Maries fråga är rimlig och Richards fråga är rimlig. En sak till. Oro för jobbet som PwC redovisar är inte samma sak som att inte våga prova ett verktyg.

Det första finns det en siffra om. Det andra finns det ingen siffra om i det vi har kunnat läsa. Och jag har ett lag att sköta. Jag kan inte vänta på en tabell som kanske aldrig kommer.

Jag frågar nu och jag lyssnar. Jag säger inte att du ska sluta fråga. Jag säger att morgonmötet och tabellen svarar på två olika frågor. Det kan jag hålla med om, men jag ser fortfarande ingen rädsla i det som finns, varken i tabellen eller i mitt lag.

Det som finns är det tabellen frågade om. Du ser ingen rädsla i en tabell som inte frågar efter den och jag kan inte heller läsa ut någon rädsla ur samma tabell. Och en sak till. Med fjorton personer går det inte att göra en anonym enkät.

Jag vet ändå vem som skrev vad. Det är en riktig invändning och den hör till min poäng. I ett litet lag är det svårt att fråga så att chefen aldrig ser svaret. Därför säger jag att frågan är öppen.

Jag säger inte att svaret är ett annat. Öppen för dig, ja. För mig är den besvarad tills någon visar mig något annat. Och för mig är den obesvarad tills någon visar något alls.

Max, du har lyssnat på båda. Vad hör du? Att båda sätten att fråga har något som det andra saknar. Vid bordet vet man vem som frågar.

I en enkät där chefen inte ser svaren vet man att chefen inte får veta vad man svarat. Jag vet inte vilket som väger tyngst. Då frågar vi på ett annat sätt. Vad skulle få er att ändra er?

Marie först. Om en undersökning frågade personalen anonymt rakt ut och svaren skilde sig från det jag hör vid bordet, då skulle jag ändra mig. Samma undersökning fast åt andra hållet. Visar den att svaren är de samma, då slutar jag undra om det är någon skillnad.

Visar den något annat, då var frågan värd att ställa. Vad är det värsta som kan hända om du har fel, Marie? Att jag slutar fråga för att jag tror att jag redan vet. Och det värsta för mig vore att en tabell tas som bevis för något den aldrig frågade om.

Då slutar vi fråga för att vi tror att tabellen redan har svarat. Nu en enda sak till alla som lyssnar. Vem i ditt lag har du aldrig frågat om AI? Och vad skulle du vilja veta?

Jag har frågat alla på morgonmötet. Jag har aldrig frågat var och en för sig, så den frågan tar jag med mig. Men jag tror att jag får samma svar. Och till er som är anställda, när frågade du en kollega senast?

En fråga går åt båda hållen. Och en fråga till dig som lyssnar. Ställer du frågan så att man kan svara ja eller nej? Eller så att man kan berätta?

Det är två olika frågor. Nu tankeleken. Vad hade hänt om SCB hade redovisat ett värde för AI i jobbet bland de som arbetar i hotell och restaurang? Då hade jag haft en siffra att lägga bredvid mitt eget lag.

Det hade jag velat ha. Då hade luckan blivit en siffra och vi hade vetat mer om branschen. Men en siffra ur en enkät där chefen inte ser svaren ger fortfarande inget svar på vad Marie får veta vid sitt bord. Och en siffra är ett genomsnitt.

Jag är inte ett genomsnitt. Det kunde stå på en skylt vid hovmästarens pulpet. En till. Vad hade hänt om vi hade haft PwC:s egen rapport framför oss?

Då hade vi kunnat säga hur frågan lydde och vilka som ingår. Det hade gjort siffrorna lättare att väga. Men det är en annan fråga än vilka som aldrig blev frågade. Och en sista.

Om ni fick formulera nästa enkät till branschen med bara fem rader, vad hade ni frågat? Jag hade frågat hur ofta man har AI till hjälp i jobbet och om man vill ha mer eller mindre av det. Det vore min första rad. Jag hade frågat vem man vill kunna säga det till och om det är samma person som frågar.

Då sammanfattar vi vem som frågas. SCB frågar personer och för hotell och restaurang finns inget värde för generativ AI i arbetet. Hos PwC frågas medarbetare och pressmeddelandet säger inte hur frågorna ställdes. Novus frågar femhundra företag om vad de tror.

Riksbanken pratar med 41 företag. Alla svarar på var sin fråga. Och alla siffror är som de ser ut när vi spelar in det här, i mitten av november. Och om personalen vågar, mäter någon det?

En sak vi inte har hittat. I det vi har kunnat läsa av de fyra undersökningarna mäter ingen om personalen vågar ta hjälp av AI eller inte. Av PwC har vi bara pressmeddelandet. Frågan går att ställa, men det vi har läst besvarar den inte.

Och det vi inte vet, hur många i hotell och restaurang som tar hjälp av AI i jobbet, hur PwC ställde sin fråga och om svaret till en chef skiljer sig från svaret i en enkät som chefen inte ser. Ett tomt fält i en tabell är också ett besked. Det visar var kunskapen slutar. Innan vi stänger.

Det finns alltså flera vägar att bli frågad. Av sin chef vid bordet, av SCB i ett slumpmässigt urval eller av PwC i en enkät där pressmeddelandet inte säger hur de svarande valdes. Vad tar ni med er? Marie först.

Att en siffra alltid har ett vem och ett när. Och att jag fortfarande hellre frågar en människa än läser en tabell. Att personalen är fler personer än en tabell kan rymma. Att frågan är värd att ställa och att svaret bara är värt något om man vet vem som blev frågad.

Morgonmötet igen. Kaffekannan går runt bordet och krögaren har lagt ner pennan. Nu vet vi vad frågan kan betyda. Vem som frågar, vem som svarar och hur långt tillbaka den går.

Företaget är inte personalen. Tack Marie! Tack Max! Tack.

Jag går tillbaka till nina fjorton och frågar fortfarande rakt ut. Tack. Jag går tillbaka till salen. Där är frågan oftast bara: Finns det ett bord?

Imorgon, personalliggaren. Riksdagen har beslutat, men vad gäller när? Tack för att du lyssnade på Gästen först. Siffrorna i det här avsnittet kommer från SCB, PwC, Riksbanken och Novus på uppdrag av Svea i de versioner vi läste i mitten av november.

Rösten du hör när jag pratar är en AI-kopia av min egen, gjord med mitt godkännande. Olivia är också en AI-genererad röst och Marie och Max är gestaltade roller som AI-röster spelar, inte verkliga personer. Det vi har sagt är skrivet i förväg. Vem som svarade först, sen procenten.

Nästa avsnitt

Vem som svarade först. Sen procenten.

Lyssna på nästa avsnitt, Personalliggaren: vad ändras, och när?

Se alla avsnitt