AI-agenterna: vad finns, och vad når Sverige?

[musik] Tänk dig en morgon innan krogen har öppnat. Stolarna står upp och ner på borden i matsalen och det luktar kaffe och rengöringsmedel. Krögaren sitter vid hörnbordet med telefonen i handen. I inkorgen ligger en hög olästa mejl.

Leverantörer, en bokningsförfrågan, ett förslag om julbord och en gäst som skriver om en nötallergi inför i kväll. Flera bolag beskriver i dag program som kan gå igenom en sådan inkorg åt dig. Men en fråga kommer före alla produkter. Svarar programmet bara på det du frågar eller gör det också saker på egen hand?

Att svara är inte att göra. Hela avsnittet ryms i den meningen och resten av tiden går då till att förstå vad den betyder. Siffran först. Statistiska centralbyrån, SCB, publicerade i december 2025 sin undersökning av AI i företag.

Av företagen med minst tio anställda inom hotell och restaurang hade 23,7% AI i bruk under 2025. Året före var det 10,5%. Det är mer än en fördubbling. Välkomna till Gästen först.

Jag heter Olivia och det här är avsnitt hundra. Hela veckan handlar om AI-agenterna på marknaden och i dag går vi igenom kartan. Vad finns och vad av det når Sverige? Med mig har jag Rickard Wilhelmsson.

Hej Rickard! Hej Olivia! Här är en fråga som varje krögare kan ställa vid sitt bord. Vad är skillnaden mellan något som svarar och något som gör?

Och med oss i dag har vi två gäster. Marie är krögare. Max är stamgäst hos henne. Välkomna båda två.

Tack Olivia. Jag har med mig en kaffe och en skeptisk min. Tack. Avsnitt hundra säger ni?

Jag har aldrig varit på samma ställe hundra gånger. Inte ens på mitt favoritställe. Där är jag uppe i nittiosju, men jag räknar inte. Nittioåtta Max, jag för bok.

Det här blir en bra dag. Två saker innan vi börjar. Allt om produkterna är som bolagens egna sidor beskriver dem när vi spelar in det här i slutet av oktober och det kan ha ändrats när du lyssnar. Och allt vi säger är allmän information, inte juridisk rådgivning.

Marie, du först. 23,7%. Vad säger den siffran dig? Att jag inte hör dit. Jag har sex anställda.

Siffran gäller företag med minst tio. Det är en annan storlek. Där läser du rätt. Siffran gäller bara företag med minst tio anställda inom hotell och restaurang och SCB:s tabeller delar inte upp branschen efter storlek.

Så den säger inget särskilt om en krog med sex anställda. Och vad räknas som att ha AI i bruk? Om en krog ber en chatt skriva en meny, räknas den då? SCB räknar att ett företag har AI om det har tagit i bruk minst en av åtta tekniker.

På listan finns bland annat textgenerering, taligenkänning, bildigenkänning och maskininlärning. Exakt var en chatt som skriver en meny hamnar vet vi inte. Men en sak är tydlig. AI-agent är ingen egen kategori.

Det finns ingen rad som heter agent. Så siffran säger ingenting om agenter? Den säger att AI har blivit vanligare bland de här företagen. Hur många som har något som gör saker på egen hand säger den inte.

Och i de källor vi har tittat i, SCB, Visita och Tillväxtverket, hittade vi ingen mätning av hur många småföretag eller restauranger som har agenter i bruk. Det är en lucka och den är en del av avsnittet. En tom rad är också ett svar. Den visar var mätandet inte har kommit än.

Marie, du som har sex anställda hör till en grupp som SCB också har mätt. Siffran för mikroföretag, alltså noll till nio anställda, var 16,1% under 2025. Det är SCB:s siffra för mikroföretag, inte för hotell och restaurang. Och SCB skriver att rapporten framöver bara ska omfatta företag med tio eller fler anställda.

Alltså, de som liknar mig tas inte med i rapporten framöver. SCB skriver att skälet är att det saknas annan statistik om AI för mikroföretagen. Det är rapporten som avgränsas och enligt SCB:s pressmeddelande i november 2025 omfattade undersökningen även mikroföretag. Siffran säger ingenting om vad du ska göra, men den visar att frågan har kommit in i branschen och då är det bättre att kunna frågorna än att bli överraskad av dem.

Varför avstår företag i allmänhet? Den siffran finns bara för alla branscher tillsammans, inte för hotell och restaurang. Bland alla företag med minst tio anställda som funderade på AI men lät bli sa 74,7% att det saknades expertis. Räknar man alla branscher i undersökningen, fortfarande bland företag med minst tio anställda, hade 35% AI i bruk.

SCB anger också att snittet i EU:s 27 länder var 20% samma år. Så hotell och restaurang ligger under 35? Ja, med 23,7%. Men gå inte längre än så.

Det är en jämförelse mellan en bransch och alla branscher i undersökningen bland företag med minst tio anställda och den säger inget om varför. Men från 10,5 till 23,7 är det inte rätt mycket på ett år? Det är mer än en fördubbling och det är en andel av företagen i gruppen, inte ett antal. Hur många företag det rör sig om i just den gruppen vet vi inte.

I hela undersökningen fick ungefär 8200 företag enkäten och ungefär 6400 svarade. En bild av de som svarade. Den kan jag leva med. Så länge ingen säger att den föreställer mig.

Noterat. Då till ordet agent. Det sätts på nästan allt just nu, så vi gör det enkelt och låter bolagen definiera det själva. Fyra bolag, fyra definitioner.

OpenAI först. I en guide om att bygga agenter skriver bolaget att agenter är system som på egen hand utför uppgifter åt dig. Samma text säger att enkla chattbottar inte är agenter. Så en enkel chatt är ingen agent?

Och jag som trodde att allt bara hette agent nu. Anthropic skriver att agenter är system där språkmodellen själv styr hur den arbetar och vilka verktyg den tar till. Ett arbetsflöde följer istället vägar som någon har bestämt i förväg i koden. Alltså, en agent väljer sin väg.

Ett arbetsflöde går den väg någon redan stakat ut. Så kan man sammanfatta det, ja. Google skriver att AI-agenter är programvara som strävar mot mål och slutför uppgifter åt någon. I en jämförelse kallar Google agenten proaktiv och målstyrd, medan assistenten är reaktiv och svarar på det man ber om.

Och Microsoft beskriver i dokumentationen för Copilot Studio en agent som en AI-assistent som sköter samtal och slutför uppgifter och som tar verktyg till hjälp för att agera. Fyra bolag som säger ungefär samma sak med olika ord. Själv har jag alltid sett en agent i trenchcoat framför mig på ett café där han låtsas läsa tidning. Det finns hemliga agenter, försäkringsagenter och bokningsagenter.

Här menar bolagen ett program som tar sig an en uppgift. Men skillnaden mot en vanlig assistent då? Röster i telefonen som svarar på frågor har ju funnits länge. Det är precis där linjen går.

Assistenten svarar på det du frågar. Agenten får ett mål. Tänk dig att du frågar en assistent när grossisten stänger och att en agent istället får målet att se till att varorna kommer till helgen. Och Copilot Studio, är det något för en liten krog?

Om Copilot Studio finns här vet vi inte. Vi tar bara med Microsofts definition. Det är ungefär samma linje. Bolagen beskriver skillnaden mellan att svara och att utföra på olika sätt.

Den som har jobbat i en sal vet skillnaden. Att säga till en gäst att det finns en nötfri efterrätt är en sak. Att se till att rätt tallrik går ut är en annan. Jag har haft anställda av båda sorterna.

Det är det jag menar. En servitör som fyller på vattnet utan att någon bett om det är proaktiv på ett sätt som gästen uppskattar. Samma servitör som dukar av bordet medan gästen fortfarande sitter kvar är proaktiv på ett sätt som ingen vill ha. Att vara proaktiv är varken bra eller dåligt.

Frågan är vem som bestämmer när. Och en sak till om ordet proaktiv. Google ställer det mot reaktiv, som skillnaden mellan agent och assistent. Det betyder att agenten kan göra saker utan att du har bett om det.

Och då är vi framme vid kartan. Kartan då? Vi börjar med de agenter som bolagen själva beskriver som alltid igång, igång dygnet runt eller proaktiva. De sitter inte och väntar på en fråga.

Det finns tre ställen där en agent kan köras. I molnet hos bolaget, i en webbläsare eller på din egen dator. Vi tar dem i den ordningen. Alltid igång.

Jag känner igen den känslan. Så ser min vecka ut. OpenAI släppte Dots i slutet av september. Bolaget kallar de agenter som alltid är igång.

Agenterna kör på en egen dator i molnet. Åtkomst till din egen dator är valfri och avstängd från början. När du inte är aktiv letar de fram information på eget initiativ med verktyg som bara kan läsa. OpenAI skriver att verktygen inte kan skicka meddelanden eller ändra innehåll.

Enligt OpenAI byter agenten aldrig ett lösenord åt dig. Det gör du alltid själv. Egen dator i molnet? Vad betyder det?

Sitter den hos mig eller hos dem? Hos bolaget. Agenten körs på en dator som bolaget driver, inte på din. Din egen dator kommer bara med om du själv kopplar in den.

Bara läsa? Det låter nästan för lugnt för att vara en agent. Enligt OpenAI finns det inbyggda regler och regler som du lägger till själv som säger när agenten ska fråga först eller lämna över till dig. Och finns den här?

Enligt OpenAIs hjälpsida finns Dots för nivån Pro inte i EES, det område där Sverige ingår. För företagsnivån Business Premium står det att den finns i regioner som stöds. Sverige står på OpenAIs lista över länder där ChatGPT stöds, men om Dots går att få här har vi inte kunnat bekräfta. OpenAI har också ChatGPT Agent.

Enligt bolaget har den en egen virtuell dator och utför uppgifter du ger den. Den ber om ditt godkännande innan den gör något som får följder, till exempel ett köp. OpenAI skriver att den finns för företag i hela världen, men för privatpersoner i Europa går bolagets texter isär. Meta presenterade sin agent i början av september.

Den heter Muse och Meta beskriver den som en personlig AI-agent som på eget initiativ hjälper dig att nå dina mål och som kan komma med förslag utan att du har bett om dem. Den kör på en egen dator i molnet och enligt Meta frågar den dig före känsliga handlingar, som att skicka ett mejl eller göra ett köp. Meta skriver att Muse rullas ut i några få länder. Sverige nämns inte.

Frågar den före alla handlingar eller bara de känsliga? Metas ord är känsliga handlingar. Var gränsen går vet vi inte och det är precis en sådan fråga man behöver ställa. Anthropic släppte Duet som en tidig testversion så sent som den 21 oktober.

Duet har en egen dator i molnet, ger en sammanfattning på morgonen och kollar efter nytt med några timmars mellanrum, enligt Anthropics lanseringstext. Anthropic skriver att den ber om ditt godkännande innan den skickar ett meddelande, gör en betalning, signerar ett dokument eller raderar något. Enligt Anthropics supportsida finns Duet bara för vissa betalande kunder med konto i USA via väntelista. Några timmar emellan.

Så om något brådskar? Det skriver Anthropic själva på supportsidan. Något brådskande kan komma mellan gångerna den kollar. Väntelista.

Det känner jag igen, fast med bord. Bolaget bakom Grok beskriver Grokbot som AI-kollegor som arbetar dygnet runt. Produkten kom som testversion i augusti. Agenterna delar en egen dator i molnet och bolaget skriver att de blir mer proaktiva med tiden och att de hör av sig när något behöver ditt godkännande.

Om Sverige hittade vi inget besked. AI-kollegor som arbetar dygnet runt. Jag har redan kollegor och de tar rast. Dygnet runt, ja.

Google presenterade i maj en personlig AI-agent som arbetar dygnet runt och som då hette Gemini Spark. Idag kallar Google funktionen för uppgifter i Gemini. Den presenterades som testversion i USA och kan köra i din egen Chrome eller i en webbläsare i molnet. Google skriver att Gemini ber om bekräftelse först för varje uppgift som innebär webbsurfning.

Googles supportsida säger att funktionen för uppgifter i Gemini inte finns i EES, Schweiz, Storbritannien och Nigeria. Så om jag lägger dem bredvid varandra, vad är det som är gemensamt? De nya agenterna som arbetar på egen hand, alltså Dots, Duet, Muse och Grokbot, kör alla på en egen dator i molnet och fortsätter arbeta när appen är stängd. OpenAI, Anthropic, Meta och Google skriver alla om lägen där agenten ska fråga dig först, till exempel före köp eller utskick.

Bolaget bakom Grok beskriver det på ett annat sätt. I bolagets egen guide skriver du själv reglerna i vanlig text och en separat granskande agent kan släppa igenom, stoppa eller fråga dig. Samma guide skriver att en agent som är inloggad i en webbutik tekniskt sett kan köpa vad den vill och att det är behörigheter, regler och granskaren som håller den i schack. Sverigebilden i slutet av oktober, enligt bolagens egna sidor.

Dots för nivån Pro finns inte i EES. Det gör inte heller Googles agent, den som tidigare hette Spark och i dag är funktionen för uppgifter i Gemini. För Duet nämns bara USA och Muse finns i några få länder där Sverige inte nämns. För Grokbot hittade vi inget besked.

Och för Dots på företagsnivån Business Premium står det regioner som stöds, men om den går att få här har vi inte kunnat bekräfta. Så vad kan en krögare i Sverige prova i dag? Det vågar vi inte lova. Vi kan säga vad som står var.

Perplexity kallar Comet en AI-webbläsare som fungerar som personlig assistent och enligt Perplexitys egen sida är den öppen för alla. Något om svenska språket eller om Sverige hittade vi inte i det vi har tittat på. Den sitter i webbläsaren. Och så finns det en tredje plats, din egen dator.

Enligt Anthropics sidor körs Claude Code i terminalen eller i en kodeditor på din egen dator, men Anthropic erbjuder också molnsessioner. OpenClaw, ett program med öppen källkod, beskriver sig som något som körs på din dator. Enligt projektets egen sida ligger det programmet spara kvar där och du väljer själv mellan full åtkomst och en avskärmad miljö. Och då är det jag som sätter upp det?

Ja, och du som ansvarar. Det är något annat än molnagenterna. Claude Code finns enligt Anthropics lista över stödda länder i Sverige och Open Claw är öppen källkod utan angiven regionsgräns. Så kartan över molnagenterna är full av ställen där jag inte kan boka bord.

Ungefär så. Men flera av bolagen skriver att agenten ska fråga dig i vissa lägen och frågan om var den gränsen går gäller var du än bor. Då är jag min egen IT-avdelning. Jag som inte hittar lösenordet till kassan.

Det är en bra bild av vad den egna datorn betyder. Friheten att välja och ansvaret om något går fel. Det tar vi mer av senare i veckan. Och jag tror att frågorna är viktigare än produkterna.

Produkterna byter namn, var de finns ändras och en del finns inte här ännu. Frågorna är desamma. Flera säger att agenten frågar först. Men före vad?

Var går gränsen? Bolagens ord skiljer sig. OpenAI talar om regler som säger när agenten ska fråga eller lämna över och om att köp kräver godkännande. Anthropic räknar upp fyra saker.

Skicka, betala, signera och radera. Meta skriver känsliga handlingar. Google räknar upp bland annat utskick, köp och ekonomiska transaktioner. Flera av dem nämner alltså utskick och köp med olika ord.

Hos bolaget bakom Grok skriver du reglerna själv och en separat granskande agent kan släppa igenom, stoppa eller fråga dig. Var gränsen går varierar mellan texterna. För en krögare är gränsen hela produkten. Det är skillnad mellan att anteckna en beställning och att lova gästen den.

Att svara är inte att göra. För att se skillnaden tänker vi oss fyra scenarier. De är våra egna tänkta exempel byggda på det bolagen själva beskriver att funktionerna gör. Mer än så är de inte.

Och en regel genom hela avsnittet. Det som skickas till en gäst godkänns av en människa I varje scenario håller sig agenten till att läsa, sortera, sammanställa och föreslå. Allt som skickas eller kostar pengar ligger hos en människa. Scenario ett: Tänk dig att Max mejlar krogen om en nötallergi inför ikväll.

På natten har en agent som är igång dygnet runt gått igenom inkorgen och lagt en morgonlista överst. Gästen med allergin står först, sedan leverantörerna, sedan resten. Marie läser listan med sitt kaffe och mejlet till Max skriver hon själv. Så det är Marie som skriver tillbaka till mig och inte en dator.

Och jag vet vad jag lovar. Listan sorterar. Den lovar ingenting. Där går linjen.

Det är skillnaden mellan att sammanfatta och att lova något. En sortering kan du granska i en blick. Scenario två: Tänk dig att leverantörsmejlen blir en lista över det som saknas till helgen. Agenten föreslår beställningarna och Marie godkänner varje rad innan något går i väg.

Och om den läser fel? Om det står ett kilo där det ska stå tio? Därför är godkännandet poängen. Fel kommer.

Frågan är var man fångar dem. Förslaget är inte beställningen. Scenario tre: Tänk dig en agent i en webbläsare som samlar veckans recensioner i en sammanställning. Den hämtar dem från sidor vars villkor tillåter det.

Varje meddelande till en gäst skriver Marie själv. Som gäst vill jag att det är en människa som skriver tillbaka när jag hört av mig. Annars blir det som att tala med en dörrklocka. En dörrklocka som tackar för synpunkterna.

Det är skillnaden mellan att läsa och att skicka något till gästen. Att läsa av ett bord kan många. Det du skickar till gästen är något du står för. Och en orättvis recension vill jag bemöta själv med mitt eget tonfall och efter ett djupt andetag.

Scenario fyra kommer från Max. Säg att jag skriver till krogen och frågar om ni kan fixa en glutenfri tårta till lördag. Om det är en agent som skriver tillbaka, vem har då lovat mig något? Jag.

Allt som går till en gäst godkänns av en människa först. Så är det hos mig. Och den regeln sätter du, Marie. Verktyget sätter den inte åt dig.

Olivia sa att man själv kan lägga till regler i Dots. Som jag ser det ska regeln stå på ett papper innan verktyget kommer in i huset. Och min allergi är en uppgift om mig. Vart tar den vägen när en agent läser mejlet?

Som jag tolkar det ligger ansvaret för gästens uppgifter kvar hos krogen, vilket verktyg som än läser dem. En allergi är dessutom en hälsouppgift och sådana har ett särskilt skydd i lagen. Enligt flera av bolagens egna sidor kan det agenten ha läst finnas kvar i agentens minne. Hur reglerna ser ut tar vi senare i veckan.

Allmän information, inte juridisk rådgivning. Ska krogen säga till mig att det är en agent som läser mejlet? Den frågan tar vi i ansvarsdelen senare i veckan och vi lovar inget svar här. Det finns regler om vad en krog ska berätta för gästen om hur uppgifterna hanteras och hur de gäller här tar vi senare i veckan.

Själv tycker jag att den som skriver borde få veta vem som läser, men det är min egen åsikt. Då tar vi de fyra scenarierna och ställer samma tre frågor om varje. Vad gör agenten på egen hand? Vad godkänner en människa?

Vad ligger kvar hos krogen? På egen hand. Den läser, sorterar och föreslår. Jag godkänner allt som skickas till en gäst och varje beställning.

Kvar hos mig ligger ansvaret för allt som någon annan ska kunna lita på. Beställningen, det som skickas till gästen och gästens uppgifter. Den tabellen vill jag att varje krögare ritar upp med tre kolumner innan något kommer in i huset. Första kolumnen är vad agenten gör på egen hand.

Den andra är vad en människa godkänner och det är den som skyddar dig. Den tredje är vad som ligger kvar hos dig och den ändras inte för att verktyget byts. Och den fjärde kolumnen är kvittot. Max och kvittot!

Lägg också märke till vad scenarierna inte innehåller. Inga tider, inga besparingar, inga resultat. Marie, du har hört kartan. Vad tänker du?

Att jag inte ska lära mig något som inte ens finns här. De flesta av de nya agenterna på kartan finns bara i några få länder, ligger på väntelista eller saknas i EES. Jag har en krog att driva. Jag lär mig det den dag det går att få.

Och jag säger tvärtom. Lär dig frågorna nu. Det som kommer kräver samma frågor som det som finns. Vad får den göra utan mig?

Vem godkänner? Vad ligger kvar hos mig? Och börja med sådant som läser istället för att skicka. Frågorna kostar ingenting.

Tid kostar. Och du har ingen siffra som säger att det lönar sig för en krog som min. Olivia hittade inte ens en mätning av hur många krogar som har en agent. Då saknas också en mätning av om det lönar sig.

Nej, den siffran har vi inte. Det kan jag inte svara på. Och jag kan inte motbevisa att frågorna blir desamma. Men jag kan lika gärna ställa dem den dag det är dags och inte förr.

Jag är på Maries sida om tiden och på Richards sida om frågorna. Men jag vill ha kvittot på varje godkännande. Vad skulle få någon av er att ändra sig? En mätning som visar att krogar som min tjänar något på det.

Eller att något av det här går att få i Sverige. Att någon visar att frågorna är olika för det som kommer. Då skulle jag sluta säga att de är desamma. Marie, vad är det värsta som kan hända om du väntar?

Att jag missar något bra. Men det är något jag har levt med i den här branschen länge. Det kommer alltid något nytt och hälften av det är borta nästa säsong. Rickard, och det värsta som kan hända om man inte väntar?

Att man släpper in något som kan skicka och betala innan man vet vad man har sagt ja till. Den som har stått i en sal vet att det svåra aldrig är den första beställningen. Det är den som ingen kontrollerar. Det håller jag med om.

Men det är ett argument för att vänta tills det som skickar faktiskt finns här, inte för att öva i förväg. Jag tror att det är övningen som gör att du känner igen det när det väl kommer. Men det går inte att mäta. En sak att göra den här veckan och inget mer.

Vad ska det vara? Skriv ner tre saker som aldrig får skickas utan ditt ja. Och sortera det agenten ska få göra i tre högar. Det som bara läser, det som skickar och det som kostar pengar.

Det räcker en bra bit. [skrattar] En lapp klarar jag. Frågorna skriver jag. Det svåra är att veta svaren. Det är sant och därför ska frågorna skrivas innan verktyget kommer.

En lättare fråga innan tankeleken. Om en agent fick ta bort en enda sak ur din vecka, Marie, vad skulle du välja? [skrattar] Att vänta på grossistens svar eller att leta efter fakturan som alltid ligger i fel mapp. [skrattar] Jag skulle ta bort alla mejl som börjar med orden "Hej, vi hörde av oss förra veckan". [skrattar] Där kan en agent hjälpa till att leta och sortera. Men det som skickas står ni fortfarande för. Och nu tankeleken.

Vad hade hänt om alla fem, Dots, Duett, Muse, Grokbot och Googles agent, öppnade fullt ut för alla i Sverige imorgon? [skrattar] Då hade jag ringt min bokförare och bett om en kaffe och en förklaring. Och frågorna hade varit desamma. Och då hade jag ställt dem. Jag lär mig när det finns att lära. [skrattar] Och en till.

Vad hade hänt om SCB i år hade haft en egen rad för agenter? Då hade jag sett hur många krogar som har provat. Det hade sagt hur många som har provat. Det hade inte sagt om det lönat sig.

Det är en annan mätning. [skrattar] Och ingen mäter hur många som har slutat. Det vore den intressantaste raden. [skrattar] Där fick SCB en idé till nästa år. Vad är det vi inte vet? Hur många krogar som har en agent?

Om det lönar sig för en krog med sex anställda? Och vad som gäller i Sverige för flera av produkterna på kartan. En del finns inte i EES. För andra nämns bara några få länder, inte Sverige.

Och för några hittade vi inget besked. Vi vet inte heller om Dots på företagsnivån Business Premium går att få här. Det lämnar vi öppet. Om du ska ta med dig tre saker från kartan.

Först, skillnaden mellan att svara och att göra. Sedan att de flesta av de nya agenterna, enligt bolagens egna sidor i slutet av oktober, antingen bara finns i några få länder, ligger på väntelista eller saknas i EES. Dots på företagsnivån Business Premium kanske går att få här, men det har vi inte kunnat bekräfta och det rör sig fort. Och till sist, tre frågor som gäller oavsett produkt.

Vad får den göra utan mig? Vem godkänner? Och vad ligger kvar hos mig? [skrattar] Och en fjärde från mig. Be om kvitto.

Krögaren sitter kvar vid hörnbordet. Stolarna står fortfarande upp och ner, kaffet har kallnat och morgonens mejl ligger sorterade i en lista. Att svara är inte att göra. Av företagen med minst tio anställda inom hotell och restaurang hade tjugotre komma sju procent AI i bruk under 2025.

Det säger ingenting om agenter och ingenting om en krog med sex anställda. Tack Marie, tack Max. Tack. Jag går hem och skriver ner mina tre saker.

Tack. Jag går och bokar bord. Nittionio, Marie. Imorgon.

Agenten som läser inkorgen. Tack för att du lyssnade på Gästen först. Det vi säger om produkterna bygger på bolagens egna sidor och på SCB:s siffror som de såg ut i slutet av oktober. Det här är allmän information, inte juridisk rådgivning.

Frågan först, sen agenten. Rösten du hör när jag pratar är en AI-kopia av min egen, gjord med mitt godkännande. Olivia är också en AI-genererad röst och Marie och Max är gestaltade roller som AI-röster spelar, inte verkliga personer. Det vi har sagt är skrivet i förväg.