Energi-kvitton, AI kan plocka bort upp till 20 procent av elräkningen

(lugn bakgrundsmusik) Artonhundra kronor i månaden. Bara igenom att flytta diskmaskinen två timmar. Inte ny utrustning, inte ny personal, inte ny leverantör. Bara två timmar.

Välkommen till Gästen försst. Jag heter Olivia. Med mig har jag Rickard Vilhelmsson, sommelier och FMB-manager med tjugofyra år i besöksnäringen. Och Markus, driftchef i storkök och hotell i tjugo år.

Idag pratar vi om elräkningens dolda logik och varför AI nu kan läsa den åt dig. Räkningen kommer inte fram av sig själv. Rickard, tjugofyra år i salen, baren och FMB. Hur mycket har du faktiskt tittat på elräkningen under de åren?

Aldrig. Och det är lite skamligt att säga högt. Jag har vetat exakt vilken temperatur ett glas chardonnay ska ha, vilken temperatur ett ostronskåp ska hålla. Men spotpriset på el klockan tre på morgonen?

Noll koll, noll intresse. Elräkningen var något som kom en gång i månaden och sen betalades automatiskt. Och det är nog representativt för de flesta i den här branschen. Man driver på känsla och upplevelse, inte på kilowattimmar.

Markus, du har jobbat med energifrågor i storkök och hotell i tjugo år. Är Rickards svar vanligt eller är det undantag? Det är standard. Jag har inte träffat ett enda kök i tjugo år där chefen visste vad spotpriset var klockan sju på morgonen kontra klockan nio på kvällen.

Och det är inte för att de är ointresserade. Det är för att ingen har lärt dem att det spelar roll. Men det gör det. En vanlig diskmaskin drar mellan två och sex kilowattimmar per program, beroende på modell.

Om du kör den under det dyra prispasset på eftermiddagen, betalar du ibland dubbelt mot om du kör en klockan fem på morgonen. Den krögaren jag pratade med förstod det. Flyttade ett körpass, räknade ihop det i slutet av månaden. Artonhundra kronor.

Inget konstigt. Bara att läsa spotpriskurvan. Men Markus, de flesta småkrogar vet inte ens om de har rörligt eller fast pris. Är det verkligen rimligt att lägga kraft på spotprisoptimering om du har tjugo bord och jobbar ensam?

Det är precis den rätta frågan. Har du fast pris spelar spotpriset ingen roll i dag? Men de flesta med ett seriöst kök över åttio kvadrat borde se över om de har rätt avtalsform. Rörligt pris med bra tajming kan ge upp till tjugo procent lägre elkostnad per år i rätt scenario.

Och med rätt menar jag att man förstår när ens förbrukning är som störst. Diskmaskin, frysrum, ventilation. Det är tre stora poster i ett vanligt kök. Och det är ju exakt där AI kommer in.

Det finns system i dag som kopplar mot spotpriset, mot din utrustningsdata och sen automatiserar det åt dig. Sätt och glöm. Du behöver inte hålla koll på kurvan manuellt. Och då tänker jag på krögaren med diskmaskinen igen.

Hon hade aldrig gjort detta utan att förstå spotpriskurvan först. Med AI kan nästa krögare hoppa det steget. Systemet gör det. Det är samma logik som ett bokningssystem som automatiserar bordtilldelning.

Du sätter parametrarna, sen kör det. Rickard, jag håller med om att AI kan optimera, men du kan inte sätta och glömma det du inte förstår manuellt. Det finns krogar som optimerat spotpriset men fördubblat effekttariffen. Och effekttariffen är inte detsamma som kilowattimmepriset.

Den baseras på din toppbelastning, den enda timmen i månaden när allt drog på samma gång. Vänta, du säger att jag kan optimera spotpriset och samtidigt öka elräkningen? Ja, det är klassikern. Du flyttar alla stora förbrukare till samma billiga timme.

Diskmaskinen, frysrummets avcyklar, ventilationen. Effekttariffen mäter toppen och du skapade just den toppen själv. Ai som inte tar hänsyn till det kan alltså göra saken sämre. Det är som att lägga alla löpningspassen på samma helg och tro att kondisen håller.

Vi optimerade schemat men körde kroppen i botten. Och det är precis det Markus säger. Ai är ett kraftfullt verktyg, men verktyg kräver att man förstår vad man styr. Är AI-energioptimering för komplicerat för en småkrog?

Eller är det en fråga om i vilken ordning man gör saker? Det är en fråga om ordning. Jag tror inte att man ska vänta med AI tills man är energieexpert. Men Markus har en poäng, du behöver förstå tre saker.

Vad drar mest? När drar det? Och vad kostar det att göra fel? Sen kan du börja automatisera.

Och de tre sakerna tar ungefär en timme att kartlägga. Inte ett halvår, en timme med en penna och din elfaktura. Sen kan man prata AI. Markus, du har sett kök i tjugo år.

Tre konkreta saker en krögare gör nästa vecka. Inte om ett kvartal, nästa vecka. Ett, ta fram senaste elfakturan. Kolla om du har rörligt eller fast pris.

Om fast, kolla när avtalet löper ut. Det är allt du behöver göra dag ett. Två, skriv upp vilka tre maskiner som körs varje dag och ungefär när. Diskmaskin, frysrum, eventuell restaurangspis om den har eget program.

Inte exakt, ungefär. Det räcker. Tre. Sök upp spotpriskurvan för din region en vanlig vardagsmorgon.

Titta på skillnaden mellan 05.00 och 17.00. Om det är mer än trettio procents skillnad, har du sannolikt en möjlighet att spara på tidsstyrning. Det tar en timme och sen vet du om det är värt att gå vidare. Och det Markus beskriver nu är också precis vad AI-systemen behöver som underlag.

Vilka maskiner? När kör dem? Vad kostar den tidpunkten? Systemet tar det därifrån.

Det är ingen svart låda. Det är logik som följer elräkningens kurva. Och när du sett kurvan en gång förstår du att elbolaget inte är ditt problem. Ditt schema är ditt problem.

Markus, diskmaskin är tydlig, men du nämnde frysrum och ventilation. Hur funkar det? Frysrum körs i cykler. Det når en måltemperatur på avcyklerna startar om.

Ett välpackat frysrum tappar sällan mer än ett par grader på en timme. Det räcker för att lägga den tunga kylkörningen på natten. Det är samma sak som att inte planera leveransmottag fredag 12.00. Du vet att det är kaos då, men ingen har sagt åt kylaggregatet det.

Exakt. Och ventilationen i matsalen kan ofta köras på lägre effekt när det är lugnt. Det är vanlig driftsoptimering, men i dag gör AI det i realtid mot spotprisdata. Tidigare var det ett kalkylblad ingen uppdaterade.

Det som slår mig med det Markus beskriver är att vi i tjugofyra år pratat om matkostnad, personalkostnad och hyreskostnad. Ingen pratade om elkostnad som något man aktivt styr. Det betalades automatiskt. Det var en fast post.

Det enda som egentligen förändras nu är att du för första gången kan titta på den posten med samma precision som du tittar på food cost. AI gör den mätbar. Räkningen kommer inte fram av sig själv, men nu kan den läsas. Smart drift först, sen elräkning.

Det här var gästen först. Tack Markus! Tack Rickard! Ta fram elfakturan.

Kolla avtalsformen. Titta en gång på spotpriskurvan. Det tar en timme och det kan vara de bästa artonhundra kronorna du tjänar den här månaden. Nästa gång pratar vi om vad som händer när strömmen faktiskt går och varför krisberedskap i dag börjar med ett kalkylblad och en lista över råvaror.

Vi hör snart! En kort not. Olivia och Markus är AI-genererade röster. Jag, Rickard, är inte.

Siffran artonhundra kronor per månad är ett anonymiserat kundcase från Markus, inte en publicerad studie. Potentialen på tio till tjugo procents besparing varierar beroende på avtalsform, maskinpark och körmönster. Energimyndighetens rapporter och mer läsning hittar du på restaurangai.se/podd. Tack för att du lyssnade.