Hur vet gästen att det är en AI?
Rubriken kan läsas på 2 sätt: hur får gästen veta att det är en AI, och hur kan gästen märka det själv? Avsnittet går igenom vad artikel 50 punkt 1 i EU:s AI-förordning och Europeiska kommissionens riktlinjer skriver, och vem texten pekar ut.
Artikel 50 punkt 1 i EU:s AI-förordning säger, något kortat, att leverantörer ska säkerställa att AI-system som är avsedda att interagera direkt med fysiska personer utformas och utvecklas så att de berörda personerna informeras om att de i
"Vem pratar jag med?"
Lyssna på din favoritplattform
Om avsnittet
Hur vet gästen att det är en AI? Rubriken kan läsas på 2 sätt: hur får gästen veta att det är en AI, och hur kan gästen märka det själv? Avsnittet går igenom vad artikel 50 punkt 1 i EU:s AI-förordning och Europeiska kommissionens riktlinjer skriver, och vem texten pekar ut.
Artikel 50 punkt 1 i EU:s AI-förordning säger, något kortat, att leverantörer ska säkerställa att AI-system som är avsedda att interagera direkt med fysiska personer utformas och utvecklas så att de berörda personerna informeras om att de interagerar med ett AI-system. Enligt förordningens text tillämpas punkt 1 från och med den 2 augusti 2026. Texten pekar ut leverantören, och vem som är leverantör beror på omständigheterna, så avsnittet svarar varken ja eller nej på om en krog är skyldig att berätta att det är en AI. Undantaget för uppenbara fall gäller om det är uppenbart för en fysisk person som är normalt informerad och skäligen uppmärksam och medveten, med hänsyn till omständigheterna och sammanhanget. Det är en måttstock och ingen mätning, och Europeiska kommissionen skriver att undantaget bör tolkas snävt. Kommissionen beskriver själv sina riktlinjer för artikel 50 som en första tolkning med praktiska exempel, och de är inte bindande. Kommissionen skriver att AI-agenter som bokar åt någon omfattas om de samtalar med människor, och att de då ska upplysa om att de är artificiella och för vems räkning de agerar. Exemplet nämner ingen krog. Personal som tar hjälp av AI för att själva kommunicera med människor räknas enligt riktlinjerna inte som direkt interaktion med ett AI-system. Kommissionen skriver dock att enbart möjligheten för människor att ingripa eller se över svaren inte bör användas för att kringgå upplysningskravet, och att tjänster som blandar AI-svar med människors svar kräver upplysning för de AI-svar som inte har granskats och skickats av människor som är de huvudsakliga samtalspartnerna. Den 4 juni gav regeringen Post- och telestyrelsen i uppdrag att sköta tillsynen av bland annat punkt 1, och uppdraget pågår till och med den 31 december 2026. Karin är krögare med en bistro och 9 anställda. Hon tycker att ett svar hon har läst och står för är hennes svar, och att kommissionen själv skiljer mellan det och en chattbot som svarar ensam. Rickard Wilhelmsson säger att gästen bara ser svaret och att ingenting i svaret låter gästen se skillnaden. Ingen av dem kan avgöra frågan med det som avsnittet har gått igenom, och båda säger vad som skulle få dem att byta sida. Det vi inte vet är vilken roll en viss krog har för ett visst system, hur en gäst uppfattar en upplysning och hur riktlinjerna ser ut när kommissionen har sett över dem. Det vi säger om reglerna är vad texterna säger, så som de såg ut när vi spelade in det här, i mitten av november, och sådant kan ändras. Allmän information, inte juridisk rådgivning. Avsnittet ger 3 frågor att ha med sig nästa gång ett svar går ut: Vem svarar gästen, en människa, ett fast svar eller ett system? Står det någonstans vem eller vad som svarar? Och vem läser svaret innan det går ut? Rösten du hör när Rickard Wilhelmsson pratar är en AI-kopia av hans egen röst, gjord med hans godkännande. Olivia och Karin är också AI-genererade röster, och Karin är en gestaltad roll, inte en verklig person. Det som sägs är skrivet i förväg. Exemplen är tänkta scenarier, byggda på vad källorna själva säger och skriver. De bygger inte på verkliga kunder och visar inga resultat.
Rickards signaturfras för det här avsnittet: Texten först. Sen tolkningen.
Rösterna i avsnittet
Olivia
AI-röstProgramledare för Gästen Först. Skapad av ElevenLabs. Redaktionell ledning av Rickard Wilhelmsson.
Rickard
Grundare RestaurangAI24 år i besöksnäringen, sommelier. Driver RestaurangAI och leder podden redaktionellt.
Karin
AI-röst, gestaltadGestaltad röst i avsnittet, ingen namngiven verklig person. Resonerar som krögare med en bistro och 9 anställda, som svarar själv på gästernas mejl och chatt på kvällarna och har fått ett erbjudande om en röst som tar bokningar: tycker att ett svar hon har läst och står för är hennes svar, men säger att hon inte kan besvara hur gästen ska kunna märka skillnaden mellan det och en chattrutas svar.
Transkript (utdrag)
Redigerat utdrag ur avsnittet. Hela avsnittet är 25 minuter.
Läs hela transkriptet
[musik] Tänk dig en krog en eftermiddag i mitten av november, mellan lunch och kväll. Salen är tom, borden är dukade och det luktar nybryggt kaffe och citron. Någon på krogen lyfter luren. En vänlig röst säger att den vill boka ett bord för fyra en kväll senare i månaden åt någon annan.
Rösten är lugn och artig och den talar i hela meningar. Den frågar om någon i sällskapet har en allergi och den tackar för hjälpen. Ingenstans hörs att någon letar efter orden. Personen som svarar tänker en enda sak, men säger den inte högt.
Vem pratar jag med? Europeiska kommissionen tar upp den sortens fall i sina riktlinjer för artikel femtio i EU:s AI-förordning i allmänna ordalag och utan att nämna någon krog. Kommissionen skriver att AI-agenter som till exempel bokar omfattas om de samtalar med människor och att de då ska göra två saker tydliga. Att de är artificiella och för vems räkning de agerar.
Det är två frågor i en. Vad är rösten och vem talar den åt? Här är det personalen som undrar. I dagens rubrik är det gästen vid sin telefon eller sin dator som undrar samma sak.
Tänk dig nu samma röst i en chattruta på krogens webbplats en söndagskväll. Eller i ett mejl som ser ut att vara skrivet av ägaren själv. Frågan är densamma och ingen av de som ställer den har någon att fråga. Välkomna till Gästen först.
Jag heter Olivia och det här är måndagens avsnitt. Med mig har jag som vanligt Richard Wilhelmsson. Hej Richard! Hej Olivia!
Rubriken kan läsas på två sätt. Hur får gästen veta att det är en AI? Eller hur kan gästen märka det själv? Regeln handlar om den första, vad gästen ska få veta.
Den andra frågan tar vi också. Den här veckan följer vi regler och mått ända ut till den som märker dem. Idag gäller det krogens gäst som får svar av en maskin och vi tittar på vad texten säger, vem den riktar sig till och vem som märker skillnaden. Med oss i dag har vi Karin.
Hon är krögare med en bistro och nio anställda. Hon svarar själv på gästernas mejl och chatt på kvällarna och hon har fått ett erbjudande om en röst som tar bokningar. Den har hon inte tagit i bruk. Välkommen Karin.
Tack! Jag går in med en enkel utgångspunkt. Läser jag svaret innan det går ut så är det mitt svar. Det är vad jag tror och jag vill gärna veta om jag har fel.
Och jag är ingen jurist. Jag läser hellre en meny än en förordning. Så jag säger vad som är min tolkning och vad som kommer ur texterna. Två saker innan vi börjar.
Det vi säger om reglerna är vad texterna säger. Så som de såg ut när vi spelade in det här i mitten av november. Sådant kan ändras. Och i texterna vi har gått igenom nämns inga krogar.
Så det som kommer är kommissionens egna exempel och inget svar om en enskild verksamhet. Vi gör såhär. Vi tar fyra små scenarier och ställer samma tre frågor till vart och ett. Vad skriver kommissionen?
Vem pratar texten om? Och vem märker skillnaden? Men först regeln själv. Artikel femtio har rubriken Transparensskyldigheter för leverantörer och tillhandahållare av vissa AI-system.
Punkt ett säger, något kortat: "Leverantörer ska säkerställa att AI-system som är avsedda att interagera direkt med fysiska personer utformas och utvecklas så att de berörda personerna informeras om att de interagerar med ett AI-system." Transparens låter som något man har i en bank. Och fysiska personer. Är det vi vanliga människor? Transparens betyder öppenhet och här gäller det öppenhet om vem eller vad man samtalar med.
Och ja, fysiska personer är enskilda människor till skillnad från bolag. Sedan kommer ett undantag för uppenbara fall och det kommer vi tillbaka till. Och enligt förordningens text tillämpas punkt ett från och med den andra augusti 2026. Lägg märke till vem texten riktar sig till.
Det står leverantörer. Gästen är den som ska få veta, men det är leverantören som texten pekar ut. I slutet av september pratade vi om vem regeln riktar sig till. Så här blir det kort.
Artikel femtio nämner två roller. Leverantören är den som utvecklar ett system eller låter utveckla det och släpper ut det på marknaden eller tar det i bruk i eget namn eller under eget varumärke. Tillhandahållaren är den som nyttjar systemet under eget överinseende i sin verksamhet. Punkt ett nämner den första.
Kommissionen skriver också att alla fysiska personer som samtalar med ett sådant system ska få informationen, oberoende av vem som nyttjar systemet. Rollerna avgör alltså vem texten pekar ut, men enligt kommissionen inte vem som ska få informationen. Därför svarar vi inte ja eller nej på frågan om krogen är skyldig att berätta att det är en AI. Texten pekar ut leverantören och vem som är leverantör beror på omständigheterna i varje enskilt fall.
Det kan varken jag eller Olivia avgöra. Så om jag sammanfattar. Texten pekar ut leverantören. Mig nämner den inte rakt av och jag svarar ju bara på mejl.
Punkt ett nämner leverantören och leverantör är inte bara den som bygger. Det kan också vara den som låter bygga ett system och tar det i bruk i eget namn. Om du eller någon annan krögare är leverantör av något system beror på omständigheterna. Det kan vi inte avgöra här och kommissionens exempel nämner ingen krog.
Det finns också något i förordningens skäl, alltså ingressen. Skälen är lagstiftarens egna ord, men de är inte själva regeln. I skälen står att man vid genomförandet bör beakta det som kännetecknar personer som tillhör sårbara grupper på grund av ålder eller funktionsnedsättning, i den mån systemet också är avsett att interagera med dem. Så till kommissionens riktlinjer för artikel femtio.
Förordningen säger själv att kommissionen ska utarbeta riktlinjer om det praktiska genomförandet. Kommissionen beskriver riktlinjerna som en första tolkning med praktiska exempel. Kommissionen skriver också att de inte är bindande och att kommissionen själv ser över dem så snart det behövs. I slutändan är det bara Europeiska unionens domstol som får göra en officiell tolkning av förordningen.
Så det som kommer nu är inte lag? Nej, det är kommissionens tolkning med exempel. Därför återger vi riktlinjerna så som de såg ut när vi spelade in det här. Exemplen är värdefulla, men de är inget facit.
Och i Sverige? Den fjärde juni gav regeringen Post- och telestyrelsen i uppdrag att sköta tillsynen av bland annat punkt ett och uppdraget pågår till och med den trettioförsta december 2026. Kommissionen skriver att tillsynsmyndigheterna kan agera på eget initiativ eller efter ett klagomål. I budgetpropositionen den tolfte november skriver regeringen dessutom att utredningens betänkande om anpassningar till AI-förordningen har remitterats, alltså skickats ut på remiss.
Ett betänkande är ett förslag från en utredning och ett uppdrag till en myndighet är ingen lag. Tre ord. En chatbot är ett program man skriver till och får svar från. En röstassistent är samma sak, men man talar.
Och en agent kan utföra en uppgift åt någon, till exempel boka. Scenario ett: Tillbaka till krogen i början. Kommissionen räknar upp exempel på system som artikeln gäller. AI-drivna röstassistenter, chattbottar och konversationsagenter i olika sammanhang, bland annat kundstöd, klagomål och e-handel.
När det gäller agenter skriver kommissionen att de omfattas om de kan samtala med personerna som ger dem uppdraget eller med andra människor, till exempel när de bokar. I det fallet är det personalen som är människan på andra sidan luren. Det är inte gästen. Och den som bokar åt någon annan kan vara en maskin.
Så rösten i början, den som bokade åt någon annan, ska berätta det? Kommissionen skriver att en sådan agent ska upplysa om både att den är artificiell och för vems räkning den agerar. För vems räkning betyder vilken person den agerar åt. Det är kommissionens tolkning och den gäller agenten.
Exemplet nämner ingen krog. Och rösten som svarar hos mig, den jag har fått ett erbjudande om, står det något om den? Kommissionens exempel på upplysning är en röstassistent som i början av en session säger att den är AI-baserad och en chattbot som börjar med att nämna att den är baserad på AI-teknik. Det är exempel, inte en beskrivning av erbjudandet du har fått.
Då hör gästen det redan från början. Om systemet är gjort så. Det är ett exempel från kommissionen. Vad ett visst system faktiskt säger när samtalet börjar vet vi inte härifrån.
En fråga till lyssnaren: Om en röst bokar åt någon annan hos dig, vet din personal då vem rösten talar för? Och vet de att det är en maskin de samtalar med? Scenario två: En söndagskväll skriver en gäst i chattrutan på krogens webbplats och undrar om en viss rätt innehåller nötter. Svaret kommer efter några sekunder.
Det är vänligt, skrivet i hela meningar och slutar med en hälsning. Gästen ser ingen bild och inget namn. Vem pratar jag med? Kommissionen tar upp den sortens chattrutor.
Den skriver att AI-chatbottar i hjälpverktyg, där den som skriver får svaren från systemet självt, kan uppfattas som skrivna av en människa. Det är ett av exemplen där undantaget för uppenbara fall inte gäller. Men om chatten har ett vänligt namn och kallas assistent, då förstår väl gästen? Kommissionen skriver att det inte räcker som ensam signal att systemet kallas assistent.
Det räcker inte heller att upplysningen bara står i villkor, i länkar eller i dokumentation eller i en allmän rad om att tjänsterna på webbplatsen nyttjar AI när webbplatsen har många olika tjänster. Det är kommissionens exempel på sådant som inte räcker ensamt. Så en liten rad längst ner i villkoren hjälper inte ensam. Det hade jag nog inte gissat.
Det är kommissionens skrivning. Kommissionen skriver också att upplysningar i villkor, länkar eller dokumentation kan komplettera, men inte ersätta en upplysning där gästen möter systemet. I en sal frågar gästen den som står vid bordet. I en chattruta finns inget bord, bara ord på en skärm.
Det för oss till rubrikens andra halva. Hur kan gästen märka det själv? Texten har en måttstock för det, men det är ingen mätning. Undantaget gäller om det är uppenbart för en fysisk person som är normalt informerad och skäligen uppmärksam och medveten, med hänsyn till omständigheterna och sammanhanget.
Som jag ser det är det en tänkt person som texten jämför med, inte en verklig gäst. Och det är svårt att veta vad som är uppenbart för alla på en gång. Kommissionen skriver att undantaget bör tolkas snävt och den ger exemplet vi nyss hörde. Chattbottar i hjälpverktyg kan uppfattas som skrivna av en människa.
Så ibland märker gästen det inte själv? Det är vad exemplet säger om chattbottar i hjälpverktyg. Hur ofta det händer i en verklig chattruta säger exemplet inget om. Det jag tar med mig är att de två halvorna hänger ihop.
Det gästen märker och det gästen får veta är inte samma sak och texten handlar om det gästen ska få veta. En fråga till lyssnaren Skriver någon till din krog en söndagskväll, står det då någonstans vem eller vad som svarar? Scenario tre: Gästen bokar bord på krogens bokningssida och får direkt ett mejl. "Tack för din bokning. Vi ses på lördag." Samma text kommer varje gång till varje gäst.
Kommissionen skriver i riktlinjerna att enkla automatiska svarsmekanismer som fungerar utan AI, till exempel traditionella frånvaromeddelanden och regelbaserade snabbsvar, inte räknas som AI-system. [skrattar] Äntligen ett svar som jag förstår mig på. Det säger samma sak varje gång. Och frånvaromeddelandet, det som säger att vi har stängt över helgen. Är det med i riktlinjerna?
Ja, kommissionen nämner traditionella frånvaromeddelanden uttryckligen som exempel på enkla automatiska svar som inte är AI-svar. [skrattar] Där fick frånvaromeddelandet till slut en plats i kommissionens riktlinjer. Det har väntat länge på sin stora stund. Ett regelbaserat svar följer fasta regler. Gästen bokar och mejlet går i väg enligt regeln.
Kommissionen skiljer det från ett svar som ett AI-system tar fram. Kommissionens skiljelinje är om svaret kommer från ett AI-system eller inte. Om ett visst system är ett AI-system kan jag inte avgöra härifrån och det påminner om att artikel femtio punkt ett handlar om AI-system, inte om all automatik. En fråga till lyssnaren: Vilka av dina automatiska svar till gäster är enkla fasta svar och vilka kommer från ett AI-system?
Är du säker på var gränsen går? [skrattar] Där skulle jag behöva titta efter själv. Jag tror att det är lättare att veta vad man själv skriver än vad systemen skriver. [skrattar] Det är bra att veta var luckan sitter. Scenario fyra: I Karins värld. Tänk dig att det kommer ett gästmejl en kväll och att Karin får ett förslag på svar skrivet av ett AI-verktyg.
Hon läser det, ändrar en rad och skickar. Gästen får ett svar från krogen i Karins namn. Kommissionen har ett exempel som liknar det. Om kundtjänstmedarbetare tar hjälp av AI för att kommunicera med människor så är det inte direkt interaktion med ett AI-system.
Men kommissionen skriver i samma stycke att enbart möjligheten för människor att ingripa eller se över svaren inte bör användas för att kringgå upplysningskravet. Kommissionen skriver också att tjänster som blandar AI-svar med svar från människor omfattas av punkt ett och kräver upplysning för de svar som AI har tagit fram om inte AI-svaren har granskats och skickats av människor som är de huvudsakliga samtalspartnerna. På ett annat ställe skriver kommissionen om punkt ett i allmänhet att annan EU-lagstiftning, till exempel om konsumentskydd och dataskydd, kan innehålla andra informationskrav som inte gäller just AI-ursprunget. Då är det ju mitt svar.
Jag har läst det. Jag står för varje ord och det är jag som skickar det. Och om jag ändrar bara en rad eller hela svaret, spelar det någon roll? Exemplet gäller personal som tar hjälp av AI för att kommunicera med människor.
Hur ett enskilt fall ska bedömas med de villkor vi nyss läste upp kan vi inte avgöra här. Som jag ser det är det här den intressanta punkten. Kommissionens exempel skiljer på system som samtalar med gästen och personal som själv kommunicerar med stöd av ett system. Men i själva svaret ser gästen ingen skillnad.
Där går ni isär hör jag. Karin tänker på vem som står bakom svaret. Rickard tänker på vad gästen ser. En fråga till lyssnaren: Får du hjälp av ett system med att skriva till en gäst?
Vem är det då som svarar i gästens ögon? Så här långt har vi tre rader. Kommissionens exempel på system som artikeln gäller är AI-drivna röstassistenter, chattbottar och agenter som samtalar med människor. Enkla automatiska svar som inte är AI-svar, som regelbaserade snabbsvar och frånvaromeddelanden, räknas enligt riktlinjerna inte som AI-system.
Och enligt riktlinjerna räknas personal som nyttjar AI-stöd för att själva kommunicera med människor inte som direkt interaktion med villkor för svar som blandar AI och människor. På ett annat ställe påminner kommissionen om att annan EU-lagstiftning kan innehålla andra informationskrav som inte gäller just AI-ursprunget. Och vem är det som märker skillnaden i varje fall? Det är veckans fråga.
I agentscenariot är det personalen i luren. I chattrutan är det gästen. Och kommissionen skriver att tillsynsmyndigheterna kan agera på eget initiativ eller efter ett klagomål. Så även där kan det finnas någon som har märkt något.
I en sal ser gästen vem som står vid bordet. I ett mejl eller en chattruta ser gästen bara orden. Det är min bild, inte kommissionens. Då tar vi diskussionen.
Karin, berätta hur du tänker. Läser jag svaret och står för det så är det mitt svar. Svarar jag med hjälp av ett verktyg är det på samma sätt som när jag svarar med hjälp av en penna. Och kommissionen skiljer själv mellan det och en chatbot som svarar ensam.
Då tycker jag att det är rimligt att jag gör samma skillnad. Jag förstår skillnaden som kommissionen gör och jag ifrågasätter inte att du har läst och står för svaret. Min poäng är en annan. Gästen ser bara svaret.
Ingenting i själva svaret låter gästen se skillnaden mellan ditt granskade svar och chattrutans. Men skillnaden finns. En människa har läst det ena. Det är väl det som räknas.
Den räknas för dig som vet vad du har läst. Kommissionen skriver att informationen ska nå den som samtalar med ett AI-system, oberoende av vem som nyttjar det och att personal som tar hjälp av AI för att själva kommunicera inte räknas som direkt interaktion. Det är gästen som undrar och det är gästens fråga jag utgår från. Men gästen får ju ett svar som stämmer Det är väl det som betyder något för gästen.
Det kan stämma och det är en bra poäng, men den gäller en annan fråga än rubrikens. Din poäng handlar om huruvida svaret är rätt. Rubriken frågar vem som svarar. Då tycker jag att rubriken ställer fel fråga.
Det kan du tycka. Jag tycker att den ställer gästens fråga. Men skulle jag skriva längst ner i varje mejl att jag har haft AI-stöd så skulle det kunna låta som att jag inte står för svaret. Det kan det.
Det kan också låta som en krögare som är öppen. Det vet jag inte för vi har inte frågat gästen. Jag säger bara vad jag ser i det som Olivia har läst upp. Så här står det i det vi har gått igenom.
Enligt exemplet räknas personal som tar hjälp av AI för att själva kommunicera inte som direkt interaktion med de villkor vi läste upp. Exemplet om chattrutor gäller system som svarar ensamma. Inget av det vi har läst upp beskriver vad en gäst ser eller tänker. Ni läser samma sidor och drar olika slutsatser.
Då är min fråga till dig: Vad skulle det betyda för en gäst att få veta att jag tog hjälp om jag ändå har läst och står för varje ord? Det kan jag inte besvara och jag säger det som det är. Här är min fråga till dig: Hur ska gästen kunna märka skillnaden mellan ditt granskade svar och chattrutans? Det kan jag inte besvara heller, men jag byter inte sida för det.
Svaret jag har läst är mitt svar. Det vi har gått igenom i dag beskriver vad ett system ska göra. Ingenting av det mäter hur gäster faktiskt märker det. Jag byter inte sida heller.
Vi läser samma sidor och landar olika och vi hänvisar båda till kommissionens tolkning. Vilket är ert starkaste argument, var och en? Mitt. Ett svar jag har läst och står för är mitt svar.
Och kommissionen skiljer själv mellan det och en chattbot som svarar ensam. Det kan Rickard inte besvara. Mitt. Gästen ser bara svaret och ingenting i svaret låter gästen se skillnaden.
Det kan Karin inte besvara. Och vad skulle få någon av er att byta sida? Om jag fick se att gäster vill veta när ett system har hjälpt till med svaret och att det betyder något för dem, då skulle jag säga att jag hade fel. Om det visades att gäster märker skillnaden på egen hand eller att det inte spelar någon roll för dem, då skulle jag säga att jag hade fel.
Så ni vill ha var sin undersökning som vi inte har med i dag? Jag tar en kaffe medan någon gör den. Och tills dess sitter gästen med mejlet eller chattrutan framför sig, oavsett vem av er som har rätt, och undrar: Vem pratar jag med? Vad vet vi inte?
Vi vet inte vilken roll en viss krog har för ett visst system. Vi vet inte vad ett visst system säger när samtalet börjar. Vi vet inte hur en gäst uppfattar en upplysning. Och vi vet inte hur riktlinjerna ser ut när kommissionen har sett över dem.
Luckorna är inget fel hos någon. De visar var texterna slutar. Det vi har är en regeltext, kommissionens exempel, ett svenskt uppdrag till en myndighet och ett förslag som har skickats på remiss. Det vi saknar i det vi har gått igenom är en mätning av hur gäster märker det.
Och en lucka är en bra plats att börja leta på. Om någon bara hinner göra en enda sak efter det här avsnittet, vad är det? Vilka svar går till gästerna i ditt namn och vem eller vad skriver dem? Det är något att ta reda på, inget råd om vad någon regel kräver.
Tre frågor att ta med sig nästa gång ett svar går ut. Vem svarar gästen? En människa, ett fast svar eller ett system? Står det någonstans vem eller vad som svarar?
Och vem läser svaret innan det går ut? Vad är ett missförstånd som ligger nära? Att regeln i första hand handlar om vad gästen kan märka själv. Huvudregeln handlar om vad gästen ska få veta och det som är uppenbart är ett undantag.
Och vad ska man inte göra? Ta en tolkning för en regel. Riktlinjerna är kommissionens tolkning och de är inte bindande. En tankelek.
Tänk om chattrutan i scenario två hade öppnat med en enda rad om att den var AI-baserad. Vad hade en gäst gjort annorlunda? Kanske skrivit frågan om nötterna på ett annat sätt? Eller tagit ett samtal istället?
Det vet jag inte. Det vi har gått igenom i dag säger inget om vad gäster gör. En tankelek till. Karin, tänk om du tog i bruk rösten som tar emot bokningar.
Vad skulle du vilja veta om den först? Hur den presenterar sig i början av samtalet och vad som händer om gästen vill prata med en människa istället. Det är två bra frågor och de är frågor, inte krav på någon. Tillbaka till eftermiddagen i början.
Salen är tom och kaffet har hunnit svalna. Rösten i luren har lagt på. Det som har ändrats är att personen som svarade nu har orden för det, artificiell, och för vems räkning. Innan vi slutar.
Det vi har sagt om reglerna är vad texterna säger, så som de såg ut när vi spelade in det här i mitten av november. Var gränsen går för en enskild verksamhet är en fråga för jurist eller tillsynsmyndighet. Och riktlinjerna är kommissionens tolkning. Om något ändras efter att vi har spelat in är det texterna du ska gå till, inte oss.
Vad tar ni med er var och en? Att rubriken har två halvor och att texten bara svarar på den ena, vad gästen ska få veta. Och att jag fortfarande tycker att ett svar jag har läst är mitt svar. Att texten pekar ut leverantören, att exemplen är kommissionens och att gästen sitter med en fråga som det vi har gått igenom inte besvarar.
Karin tycker att ett svar hon har läst och står för är hennes svar och att kommissionen själv skiljer mellan det och en chattbot som svarar ensam. Rickard tycker att gästen bara ser svaret och inte kan se skillnaden. Ingen av dem kan avgöra det med det vi har gått igenom och båda sa vad som skulle få dem att byta sida. Regeln handlar om vad gästen ska få veta.
Frågan om vad gäster faktiskt märker i verkligheten är fortfarande öppen. Tack för mig. Nu ska jag gå och titta efter vilka svar som går ut i mitt namn. Tack Karin.
Det du har hört är allmän information, inte juridisk rådgivning. Imorgon: Samma krogar, två siffror som pekar åt olika håll. Rösten du hör när jag pratar är en AI-kopia av min egen, gjord med mitt godkännande. Olivia och Karin är också AI-genererade röster och Karin är en gestaltad roll, inte en verklig person.
Det vi har sagt är skrivet i förväg. Scenarierna vi gick igenom är tänkta, byggda på vad källorna själva säger och skriver. De bygger inte på verkliga kunder och visar inga resultat. Texten först, sen tolkningen.
Nästa avsnitt
Texten först. Sen tolkningen.Lyssna på nästa avsnitt, Lunch- och kvällsrestaurangerna: upp eller ner?